<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669</id><updated>2012-02-19T18:13:32.727-08:00</updated><category term='Eminonu'/><category term='Romaniot Jews'/><category term='Sephardic traditions'/><category term='Kıblelizade sokağı'/><category term='tish-pishti'/><category term='Sephardic Family'/><category term='Sari madam'/><category term='Havana'/><category term='Suadiye'/><category term='Kasimpasa hamami'/><category term='Istanbul'/><category term='Melek Apartmanı'/><category term='Bnei Berit'/><category term='jewish'/><category term='Kasimpasa'/><category term='Estambol'/><category term='La Kula'/><category term='Yahudi'/><category term='Ladino'/><category term='Bulgaria'/><category term='1950ies'/><category term='Galata Kulesi'/><category term='Varna'/><category term='1925'/><category term='Cuba'/><category term='Olim hadashim'/><category term='Bat-Yam'/><category term='Judeo-Espagnol'/><category term='demirhindi'/><category term='Djoha'/><category term='The flea market'/><category term='Pesah'/><category term='Sishane'/><category term='Jews'/><category term='Musevice'/><category term='hurafe'/><category term='Sephardic cookery'/><category term='Musevi Lisesi'/><category term='gozleme'/><category term='Barinyurt'/><category term='tamarind'/><category term='Kuledibi'/><category term='1950'/><category term='Passover'/><title type='text'>Judeo-Spanish Memories, Illustrations, Photos and Live Readings</title><subtitle type='html'>I have retold my earliest childhood memories in the language they existed. Judeo-Spanish and Turkish were the two languages I learned to speak simoulaneously, yet the the very first words I heard from my parents were in Judeo-Spanish. My father, the first time he saw me said: "Esta tiene cara de melon caldudo".These were joyous words. If you knew the language and culture you would know why.
I will be adding either English or Turkish translations to some of the existing memoirs.</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>89</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-392240425317268950</id><published>2011-12-25T08:13:00.000-08:00</published><updated>2011-12-25T08:13:49.758-08:00</updated><title type='text'>Tyempo de Hanuka</title><content type='html'>&lt;table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-GRDuh9nACKY/TvdLYzX5xAI/AAAAAAAAA0k/F7ZKS85pE7Q/s1600/IMG_1775.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"&gt;&lt;img border="0" height="240" src="http://2.bp.blogspot.com/-GRDuh9nACKY/TvdLYzX5xAI/AAAAAAAAA0k/F7ZKS85pE7Q/s320/IMG_1775.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class="tr-caption" style="text-align: center;"&gt;La Hanukiya de oy.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-zzBo7a9MnXE/TvdJ2UIGNzI/AAAAAAAAA0Y/7A9kfy4NDx4/s1600/IMG_1783.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"&gt;&lt;img border="0" height="240" src="http://3.bp.blogspot.com/-zzBo7a9MnXE/TvdJ2UIGNzI/AAAAAAAAA0Y/7A9kfy4NDx4/s320/IMG_1783.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class="tr-caption" style="text-align: center;"&gt;La takya de mi Padre&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;Tengo unos kuantos obyektos ke los konsidero komo tresoros de mi Padre: El livro de ley i la takkya ke vistiya son doz ke los uso kuando es tyempo de la fyesta Hanuka. Akeyos eran tyempos kuando las mujeres no vistiyan takkyas, ma solo las kazadas se metiyan un chapeyo o fishu. Me akodro komo mi padre kantava las orasyones de Hanukah i komo asendiyamos una vyeja Hanukiya de teneke kon mechas de algodon ke mi madre aparejava.&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-392240425317268950?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/392240425317268950/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/12/tyempo-de-hanuka.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/392240425317268950'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/392240425317268950'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/12/tyempo-de-hanuka.html' title='Tyempo de Hanuka'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-GRDuh9nACKY/TvdLYzX5xAI/AAAAAAAAA0k/F7ZKS85pE7Q/s72-c/IMG_1775.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-1754013604563418033</id><published>2011-10-10T15:27:00.000-07:00</published><updated>2011-10-10T15:45:19.730-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sari madam'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kasimpasa hamami'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kasimpasa'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='hurafe'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sishane'/><title type='text'>Kasımpaşa Hamamı</title><content type='html'>&lt;br /&gt;&lt;table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-nqAwBBpFIbU/TpNwfhiT9pI/AAAAAAAAAvI/FnP3cuFXtEA/s1600/hamamici2011.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/-nqAwBBpFIbU/TpNwfhiT9pI/AAAAAAAAAvI/FnP3cuFXtEA/s320/hamamici2011.jpg" width="309" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class="tr-caption" style="text-align: center;"&gt;Hamamin ici&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-vKIcbrI3d_k/TpNvzuvdkvI/AAAAAAAAAvE/HzwKTmOWQPs/s1600/hamamdisi2011.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"&gt;&lt;img border="0" height="256" src="http://3.bp.blogspot.com/-vKIcbrI3d_k/TpNvzuvdkvI/AAAAAAAAAvE/HzwKTmOWQPs/s320/hamamdisi2011.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class="tr-caption" style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="background-color: #e5f4fb; color: #333333; font-family: verdana, geneva; letter-spacing: 2px; line-height: 14px;"&gt;Kasımpaşa Hamamı&lt;/span&gt;&amp;nbsp;girisinde &amp;nbsp;bir cuma sabahi&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt;&lt;h1 class="contentheading" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #444444; font-family: Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; font-size: 16px; font-weight: normal; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 5px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 5px; vertical-align: baseline;"&gt;KasımpaşaHamamı /"Paseo de Hamam"in &amp;nbsp;T&lt;span class="Apple-style-span" style="color: #333333; font-family: verdana, geneva; font-size: 13px;"&gt;ürkce&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: #333333; font-family: verdana, geneva; font-size: 13px;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: #333333; font-family: verdana, geneva; font-size: 13px;"&gt;çevirisi&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;&lt;h1 class="contentheading" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #444444; font-family: Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; font-size: 16px; font-weight: normal; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 5px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 5px; vertical-align: baseline;"&gt;&amp;nbsp;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Bindokuzyüz elli yılları Türkiye'si genç demokrasinin getirdiği yenilikler, Musevi Cemaati üzerine de yansımıştı. İkinci Cihan Harbi sona ermiş; Türkiye'de hükümet, Demokrat Parti'nin eline geçmişti. Bu süre içinde İsrail devleti kurulmuş; İstanbul'un Musevi Cemaati, emniyet kazanmış ve geleceğe ümitle bakmaya başlamıştı&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Yaz aylarını Marmara Denizi kıyısındaki yazlıklarda, kalabalık plajlarda geçiren şehirliler yaz sonu, İstanbul'un Avrupa yakasındaki evlerine dönerlerdi.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Yaz mevsimi için kiraladığımız eski banyolu, kurnalı Bostancı evlerinde sular odun sobalarında ısıtılır; böylece "hamam"a gitmeye gerek kalmazdı. Ama kış aylarını geçirdiğimiz Kuledibi ve Şişhane'nin küçük dairelerde durum farklı idi...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Bu apartmanların çoğunluğu, ondokuzuncu yüzyılda, Avrupa stilinde inşa edilmiş olup, banyoları yoktu. Apartman sakinleri koca leğenlerde yıkanabilmek için çaydanlıklarla su ısıtırdı. Cuma günleri ise, yıkanabilmek için Kasımpaşa'daki hamama gidilirdi...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Cuma sabahları Kasımpaşa'nın küçük hamamı kadınlara ve onlarla gelen çocuklara ayrılırdı. Cuma günleri, Yahudilerde yıkanma sevap olduğundan, soğuk kış günlerinde amaçlı bir gezi özelliğini taşırdı.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Kasımpaşa Hamamı'na bulunduğumuz Kıblelizade Sokak'tan yürüyerek 10 dakikada gidilirdi. Frej Han'ın karşısındaki Sarı Madam Kahvehanesi'nin yanındaki dar yokuştan bir an önce yıkanma hevesiyle küçük hamama varırdık.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Bir cuma sabahı annem, ablam ve ben hamama gitmek üzere hazırlanmaya başladık. Her zamanki gibi, eski valiz yüklükten çıkartıldı. Bornozlarımızı, taslarımızı, taraklarımızı ve levanta kokan temiz çamaşırlarımızı yerleştirdik.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;O gün, Kasımpaşa Yokuşu'nu inip de hamamın önüne geldiğimizde, heyecanlı bir kadınlar grubu ile karşılaşmıştık. Meçhul birileri hamam kapısı üzerindeki "kadınlara mahsus" lehvasını ters çevirip kargaşaya sebep olmuştu. Bunu fırsat bilen mahallenin külhanbeyleri, hamama girişi kollarken; tellak Asiye hanım elinde takunyasıyla imdada yetişmiş, hamamın erkenci müşterilerini fazla sıkıntıya sokmadan mahallenin işsiz, güçsüz takımını kovalamıştı...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Sonradan mahallenin müstesna şahsiyeti Paytak Abdi suçu üstlenmiş ve lehvayı çevirdiğini itiraf etmişti.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Kadınlar, bu cuma sabahı sefasının ters başlamasına sinirlenmiş, tansiyonları yükselmiş, yanakları kızarmış ve ter içinde kalmışlardı: "Hay Allah, güne sol ayağımızla başladık. Hangi hıyar şu tabelayı çevirdi? Zaten erkek milletine güvenilmez. Demek hamama dalmak için fırsat kolluyorlarmış. Allah, beterinden korumuş. Allah, Asiye hanımdan razı olsun. Ne cesur kadın! Hızır gibi imdadımıza yetişti!" türünden konuşmalarla Geveze Dora, Tombul Berta, Şapkacı Allegra, Terzi Margorit, Berber Zimbul, Sümüklü Hürşi, Topal Janet, Şaşı Luna ve gelini, Arap Sara ve kızı kapı önünde bekleşiyorlardı.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Çoğunluk Kuledibi'nden valiz ve çantalarıyla kalkıp gelmişlerdi. Çöpçatan Sultana ta Balat'tan; Tombul Berta da Asmalımescit'ten geliyordu...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Ortalık yatışınca girişteki oturma odasına yerleşip hazırlandık. Takunya ve peştemallarımızla hamama girip kurnalarımıza yerleşir yerleşmez hamamın içinde gene sesler yükseldi:&amp;nbsp;&amp;nbsp;"Allah artırsın, babanı da getirseydin bari!"&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Hamam'ın Müslüman müşterileri Estreya'nın oğluyla dalga geçiyordu. Hala okula gitmediği halde, yaşına göre biraz olgunca gösteren Yasefatçi, yerin dibine geçiyor; göz ucuyla annesine bakıyordu. Annemse alçak sesle; "yahu niye bu afacanları babaları hamama götürmez" diye söyleniyordu...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Hamamın iç odası tellakların yüksek sesleri, yankılanan nağmeler, gözüne sabun kaçtı diye ağlayan çocuk sesleri, takırdayan odun takunyalar, şarıl şarıl akan şu sesleriyle çınlarken, annem işini çabuk halletmeye bakar; bizleri acele sabunlar, sıcak suları getirdiğimiz taslara doldururduk.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Yıkanma faslı bittikten sonra gezintinin daha zevkli olan yanı başlardı: Giyinme odasında yeme faslı.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;O gün hamamın verdiği rehavet ile yarı uykulu Arap Sara'nın yanına oturmuşum. İster istemez Şapkacı Allegra ile aralarında geçen sohbete kulak misafiri oluyordum. Şapkacı Allegra, Sara'ya bir yemek tarifi veriyordu: "Karatavuğun yumurtasını hiç kullanılmamış bir tencerede haşlıyacaksın. Bu haşlanmış yumurtayı da bir kadın saçıyla yarıya bölüp, gelinine yarısını yedirecek; diğer yarısını da hela deliğine atacaksın" diyordu.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Nedense bu yemek tarifine hiç aklım yatmamıştı. Yemeği helada ziyan etmek günah değil miydi?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Sara bir de "çocuğu olmayan kadınlar, karınlarını gebe olan kadına sürtmelidir" diyordu.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Allegra'ysa ümitsiz bir tavırla, bunları denedikleri halde Virjini'nin hala gebe kalmadığını anlatıyordu...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Arap Sara, "o zaman yeni doğmuş bebeğin sünnet püskülünü etli pilav'a katmak kalıyor" diyordu. Virjini'nin bu pilavı habersizce yemesi gerekiyordu. Sünnet püskülü lazımsa teyze kızının yeni doğmuş bebeği Hayımaçi'ninki çok uygundu.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Bir an için, bütün bunları uyuya kalıp rüyamda gördüğüm kaygısına kapılıp, kendimi çimdiklemiştim. Hamamdan çıkarken Topal Luna, evde kalmış Şaşı Janet'e etli pilavdan yedirmeğe çalışırken, çekinmesem etli pilav yemenin fayda ve zararları konusunda söz açmak istemiştim.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Günümüzde Arap Sara'nın hurafeleri ve kısırlığa çareleriyle zaman zaman devam etse de hamam sefaları tarih oldu...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Bense o cuma sabahı şaşkınlığımın yanı sıra büyüklerin dünyasındaki anlaşılmaz sırlarına kulak misafiri olduğum için ayrıcalık duymuş, hamam dönüşü&amp;nbsp; Kasımpaşa'dan Şişhane'ye doğru yokuşu tırmanırken, yeni öğrendiklerimin etkisiyle bacaklarım ağırlaşmıştı sanki.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-1754013604563418033?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/1754013604563418033/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/10/kasmpasa-hamam.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1754013604563418033'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1754013604563418033'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/10/kasmpasa-hamam.html' title='Kasımpaşa Hamamı'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-nqAwBBpFIbU/TpNwfhiT9pI/AAAAAAAAAvI/FnP3cuFXtEA/s72-c/hamamici2011.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total><georss:featurename>Kasımpaşa, 34440, Turkey</georss:featurename><georss:point>41.0304365 28.9662266</georss:point><georss:box>41.027442 28.9612911 41.033431 28.971162099999997</georss:box></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-1228646353147039981</id><published>2011-09-30T20:46:00.000-07:00</published><updated>2011-09-30T20:46:44.536-07:00</updated><title type='text'>Kunduracı Müsyü Navon</title><content type='html'>&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-_SJr64SsCHc/ToEIvmpLC1I/AAAAAAAAAsw/9-AsUgzp1Mk/s1600/Navon.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/-_SJr64SsCHc/ToEIvmpLC1I/AAAAAAAAAsw/9-AsUgzp1Mk/s320/Navon.jpg" width="301" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;h1 class="contentheading" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #444444; font-weight: normal; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 5px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 5px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit;"&gt;Turkish translation of&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Georgia, 'Times New Roman', Times, serif;"&gt; "&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="background-color: white; color: grey; letter-spacing: normal;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: inherit; font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;La butika de Musyu Navon"&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;&lt;h1 class="contentheading" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #444444; font-family: Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; font-size: 16px; font-weight: normal; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 5px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 5px; vertical-align: baseline;"&gt;Kunduracı Müsyü Navon&lt;/h1&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana, geneva; font-size: 13px;"&gt;İstanbul'un Kuledibi semtinde, çoğunlukla Yahudilerin yaşadığı 50'li yıllarda Bit Pazarı'nın karşısındaki eski binada kunduracılık yapan Müsyü Navon'u hatırlıyorum. O yıllarda, yüzyıllık eski binaların alt katlarında, Yahudi esnaflar türlü ticaretle geçinirlerdi.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Mahallenin havraları yanısıra, Musevi Birinci Karma İlkokulu, kendisi de bir Yahudi olan kasap Müsyü Dalva, manav, balıkçı ve kırtasiyeciler, sırtında torbaları ile dolaşan eskiciler, hep bu mahallede topuk aşındırırlardı.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Herkes gibi bizler de yürüyerek okula, Beyoğlu'na, Kuledibi'ndeki aile ziyaretlerine ve alışverişlere giderek, Beyoğlu'ndaki Sümerbank Mağazası'ndan aldığımız ayakkabılarımızı aşındırır dururduk.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Müsyü Navon'un dükkanı, daha doğrusu sokağa açılan tek kapısı ile bir kileri andırmasına rağmen, annemle ayakabılarımızı tamire götürdüğümüz yegâne kunduracı idi.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Navon adı "bilge" anlamına gelen İbranice bir kelime olup, İstanbul Yahudileri arasında yaygın bir soyadıydı. İsmi taşıyana epeyce gurur vesilesi olmasına rağmen annemin tercih nedeni "bilge"liginden ziyade, ucuza iş yaptığıydı...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Bu taş odaya giriş, yokuş olan sokaktan birkaç basamak ile mümkündü. İçerisi yarı loş olup, ağır bir küf ve ayakkabı kokusu taşırdı. Müsyü Navon, büyük ciddiyetle tahta çalışma masasında ayakkabı taban ve topuklarını değiştirir; bazen de eski deri diken makinesinin başında olurdu. Tahta çalışma tezgahından başka, Müsyü Navon bir dört ayaklı kısa haşır sandalyede oturur; tek ampullu basit bir lamba ışığında çalışırdı.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Tamirden sonra topuklara kalın kösele ve bir de demir parça takardı Müsyü Navon. Takılan kalın kösele topuklar ve demir koruyucu ile prestijimiz artar, kaldırımlarda adeta "tap dansı" edercesine okul koridorlarında ayakkabılarımızı takırdatarak dolanırdık...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Hiç başını kaldırmadan, hasır taburesinde iki büklüm, kolları sıvanmış gömleği ve önünde önlüğü, gözünde gözlüğü ile yaşlı Müsyü Navon, yıllarca aynı bodrum katında Büyük Hendek Caddesi'ne inen yol üstündeki bu küçük kilerde geçimini kazandı.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #e5f4fb; background-image: initial; background-origin: initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; color: #333333; font-family: Arial, Helvetica, 'Sans Serif'; font-size: 12px; letter-spacing: 2px; line-height: 14px; margin-bottom: 1em; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;&lt;span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: transparent; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-width: 0px; border-color: initial; border-left-width: 0px; border-right-width: 0px; border-style: initial; border-top-width: 0px; font-family: verdana, geneva; font-size: 10pt; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; outline-color: initial; outline-style: initial; outline-width: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; vertical-align: baseline;"&gt;Mahallesinin Yahudi sakinleri giderek azalmağa başlayınca Müsyü Navon da Kuledibi'nin tarihinin bir parçası oldu...&amp;nbsp;&lt;span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-1228646353147039981?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/1228646353147039981/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/09/kundurac-musyu-navon.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1228646353147039981'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1228646353147039981'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/09/kundurac-musyu-navon.html' title='Kunduracı Müsyü Navon'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-_SJr64SsCHc/ToEIvmpLC1I/AAAAAAAAAsw/9-AsUgzp1Mk/s72-c/Navon.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-7603276702730096785</id><published>2011-09-26T16:23:00.000-07:00</published><updated>2011-09-30T20:47:27.671-07:00</updated><title type='text'>La Butika de Musyu Navon</title><content type='html'>&lt;br /&gt;&lt;table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-_SJr64SsCHc/ToEIvmpLC1I/AAAAAAAAAsw/9-AsUgzp1Mk/s1600/Navon.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://2.bp.blogspot.com/-_SJr64SsCHc/ToEIvmpLC1I/AAAAAAAAAsw/9-AsUgzp1Mk/s320/Navon.jpg" width="301" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class="tr-caption" style="text-align: center;"&gt;La butika de Musyu Navon&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="p1"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="p1"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="p2"&gt;&lt;i&gt;Roz Kohen&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="p2"&gt;-----------------------------&lt;/div&gt;&lt;div class="p1"&gt;Kuando moravamos a sinko puntos de kamino de la Kula, viniyamos al deredor de la kula no solo para vijitar amigos i miembros de famiya. Unas de muestros vijitas era el kunduradji Musyu Navon.&lt;/div&gt;&lt;div class="p1"&gt;Su butika era justo enfrente del &lt;i&gt;Bit Pazari*&lt;/i&gt; famozo en la abashada de la kaleja muy serka de la kula i de los kales.&lt;/div&gt;&lt;div class="p1"&gt;La butika de Musyu Navon era un budrum brusko kon una puerta de fyerro i sin ventanas. La butika goliya de mofo i por siguro de kalsadoz vyejos.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div class="p1"&gt;Musyu Navon era un vyejo flako, bashikito i kayado ke aziya su echo kon dedikasyon en adovando kalsados viyejos.&amp;nbsp; Su ekipmyento era una meza de tavla hashabi, kon una makina de kuzir, unos kuantos kuchiyos para kortar koseles, unos kuantos klavos, martiyo i kerpeten. El teniya vistimyenta vyeja i una prostela mallograda de anyos de lavoro.&lt;/div&gt;&lt;div class="p1"&gt;Musyu Navon era el artizano preferado de mi madre espesialmente, porke adovava por groshes i era el solo baratero entre los kunduradjiz de la male. Le trayiyamos los kalsados kon koseles komidas de arastar los pyes sovre las kalejas de la kula, i el surmetyiya una kosele godra sovre los burakos i metiya un pedasiko de fyerro en los karkanyales i las puntas de los kalsados. Esta kosele mueva kon el fyerro sobrebiviya anyos. El bruido de los koches i el fyerro moz aziya sintir muy byen ke anonsavamos muestros pasos en los koridores de laja de la eskola. La “&lt;i&gt;taka tuka&lt;/i&gt;” de los kalsados era un sinyo de otoritad porke anonsava a todos ke los kalados son adovados i no burakados.&lt;/div&gt;&lt;div class="p1"&gt;Entrar a la butika era tomar un risko porko la entrada estretcha i el eskalon charpeyado de pyedras grandes era un perikolo i kaliya yuzudear para no eskalavrarse en entrando.&lt;/div&gt;&lt;div class="p1"&gt;Ma Musyu Navon por siguro estava aya oras lavorando en su butika yelada i bruska entre los kalsados de kada forma. Lavoro en el mizmo lugar en la mizma forma i kontinuo a ser el kunduradji preferado de mi madre fista ke&amp;nbsp; se desparesyo kon&amp;nbsp; todos los djudyos de la Kula.&lt;/div&gt;&lt;div class="p1"&gt;---------------------------------&lt;/div&gt;&lt;div class="p3"&gt;* En Turko &lt;i&gt;Merkado de Pulgas&amp;nbsp;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-7603276702730096785?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/7603276702730096785/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/09/la-butika-de-musyu-navon-musyu-navon.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7603276702730096785'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7603276702730096785'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/09/la-butika-de-musyu-navon-musyu-navon.html' title='La Butika de Musyu Navon'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-_SJr64SsCHc/ToEIvmpLC1I/AAAAAAAAAsw/9-AsUgzp1Mk/s72-c/Navon.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8993767474636142307</id><published>2011-09-16T17:50:00.000-07:00</published><updated>2011-09-16T22:15:37.980-07:00</updated><title type='text'>Primos de Estanbol</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-i5n6JsQ1CqE/TnPqzUxk_zI/AAAAAAAAAss/A2saHG6vA1c/s1600/23haz1951%2Bmahmut.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="228" src="http://3.bp.blogspot.com/-i5n6JsQ1CqE/TnPqzUxk_zI/AAAAAAAAAss/A2saHG6vA1c/s320/23haz1951%2Bmahmut.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif;"&gt;Un diya de Shabath en el empesijo del enverano, el 23 del Junio en mil novesyentos is sinkuenta i uno, estamos los primos chikitikos en la guerta de la kaza de Mahmut Bey en Icerenkoy-Bostanci ande la alkilimos esta kaza kon guerta por el enverano. La doz mansevas son las primas ermanas de mi madre Janti i Rashel Beyo. El bebe en la puset es mi primiko Moiz  el mas chiko. Yo esto asentada en la siya de estera kon el otro primo Salvo el ijo de Rashel. Los mas grandes empyez son Albertiko, mi ermana Dora, Leoniko mi primo ermano i un ijiko vizino. La guerta es una guerta tipika de akeyos tyempos kon yervas naturalas i arvoles, una kaza de tavla de doz etajes ande los proprietaryos moravan en el etaj de ariva. Mahmut Bey bivia kon su ija Mahmure Hanim, ke era muy luzya i henoza i ke konduizava un oto mezmo akeyos tyempos. Se alavava ke eya solo konduizava 25 kilometros a la ora, un sinyo ke konduizava muy byen. Mi madre Ester i Mahmure Hanim eran buenas amigas i se ivan al bostan enjuntos a merkar pipinos i domates freskas. Akeyos tyempos de vedra ke en Bostanci aviya bostanes. La golor de los pipinos freskos dainda me akodro. Tambien me akodro las emosyones de diyas ke pasavamos enjuntos kon primikos i membros de famiya, kuando el fotografchi era syempre mi padre. Los tratamyentos siguro era Shurup de vishnia kon biskotchos de susam i frutas freskas de enverano.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8993767474636142307?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8993767474636142307/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/09/muestros-primos-de-estanbolun-diya-de.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8993767474636142307'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8993767474636142307'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/09/muestros-primos-de-estanbolun-diya-de.html' title='Primos de Estanbol'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-i5n6JsQ1CqE/TnPqzUxk_zI/AAAAAAAAAss/A2saHG6vA1c/s72-c/23haz1951%2Bmahmut.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total><georss:featurename>Bostancı Mh., Gümüşçü Sk 29, 34744 Istanbul Province/Istanbul, Turkey</georss:featurename><georss:point>40.95549748947757 29.096646308898926</georss:point><georss:box>40.85960598947757 28.938717808898925 41.05138898947757 29.254574808898926</georss:box></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-949232659308816655</id><published>2011-07-21T21:12:00.000-07:00</published><updated>2011-07-21T21:34:45.264-07:00</updated><title type='text'>Las Primas de Estanbol-1928</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/-TzmNtoHjnyI/Tij9oem1qBI/AAAAAAAAAsI/gPVb6Ly-8Gs/s1600/janti%2Bnow2.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 231px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-TzmNtoHjnyI/Tij9oem1qBI/AAAAAAAAAsI/gPVb6Ly-8Gs/s320/janti%2Bnow2.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5632030205879363602" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-sdEo74OM5FA/Tij65n31e-I/AAAAAAAAAsA/-IdwAIPL3gA/s1600/janti%2Balone.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 91px; height: 102px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-sdEo74OM5FA/Tij65n31e-I/AAAAAAAAAsA/-IdwAIPL3gA/s320/janti%2Balone.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5632027201889467362" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-AxFQkAGNT90/Tij411yI1tI/AAAAAAAAAr4/4-7wpgtBIeM/s1600/janti%2B28%2Bkucuk.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 224px; height: 320px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-AxFQkAGNT90/Tij411yI1tI/AAAAAAAAAr4/4-7wpgtBIeM/s320/janti%2B28%2Bkucuk.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5632024937880934098" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;En esta fotografiya mi madre esta kon sus primas chikas Janti i Rashel Beyo i las dos primas de Janti i Rasel, Verjini i Fortune Beyo. &lt;br /&gt;Mi madre era las mas grande de todas i esta enmedio kon Verjini i Fortune. Las dos chikitikas Janti i Rasel kreyo ke teniyan unos ocho i sinko anyos.&lt;br /&gt;La sigunda fotografiya es de la vez ke vijiti a Tant Janti en 2007. Mi Tant Janti i mi madre eran muy serka i yo la konsidero komo ermana de mi madre.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-949232659308816655?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/949232659308816655/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/07/las-primas-de-estanbol-1928.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/949232659308816655'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/949232659308816655'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/07/las-primas-de-estanbol-1928.html' title='Las Primas de Estanbol-1928'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-TzmNtoHjnyI/Tij9oem1qBI/AAAAAAAAAsI/gPVb6Ly-8Gs/s72-c/janti%2Bnow2.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-4228991868468882735</id><published>2011-07-21T20:21:00.000-07:00</published><updated>2011-07-21T20:52:14.630-07:00</updated><title type='text'>En la Kula</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/-oZyWxc-XsSY/TijvSIJeMxI/AAAAAAAAArw/ZejfSgjjFD4/s1600/editaraca.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-oZyWxc-XsSY/TijvSIJeMxI/AAAAAAAAArw/ZejfSgjjFD4/s320/editaraca.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5632014428730700562" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Esta fotografiya es una de las fotografiyas mas vyejaz ke kedo de mi madre. La sola koza ke se por siguro es ke mi madre esta en la ventana kon sus primas o amigas. El apartamento es ande bivian en la kula en los anyos de 1920-1930. Mi madre akeyos tyempos era ijika o mansevika. Los apartementos ande la djente biviyan akeyos tyempos tenian una u a lo maz doz kamaretas. Por mobilya tenian un minder i unas kuantas siyas, i un mangal o una soba de chini. Ni televizyon, ni telefon ni nada. Se embevesian en mirando por la ventana i avlando kon vizindazos. Maz i mas no kreyo ke este apartamento egzistiya kuando yo era chika. Kuando moz paseyavamoz en la kula mi madre nunka no me amostro una kaza ande bivyo. Kreyo ke es porke ya no maz egzistiya. Ma de las konsejas ke oyiya i a mi me plaze asentar serka de la venta para mirar a la kaye. Malorozamente agora ya no ay tyempo para tener kompaniya kon vizindados o asentar mas ke unos kuantos puntos.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-4228991868468882735?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/4228991868468882735/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/07/en-la-kula.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4228991868468882735'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4228991868468882735'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/07/en-la-kula.html' title='En la Kula'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-oZyWxc-XsSY/TijvSIJeMxI/AAAAAAAAArw/ZejfSgjjFD4/s72-c/editaraca.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-2548365154227917328</id><published>2011-07-15T18:07:00.000-07:00</published><updated>2011-07-17T07:51:39.314-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Galata Kulesi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Judeo-Espagnol'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Barinyurt'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Yahudi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='La Kula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ladino'/><title type='text'></title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-GpUOVk9fSEI/TiDopYySXvI/AAAAAAAAAro/RW8nm1pNsXw/s1600/Picture%2B200.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-GpUOVk9fSEI/TiDopYySXvI/AAAAAAAAAro/RW8nm1pNsXw/s320/Picture%2B200.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5629755331938770674" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-N-0-FnaHHYs/TiDoEBYnjpI/AAAAAAAAArg/OUTUZ0Yt5Fo/s1600/Picture%2B196.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-N-0-FnaHHYs/TiDoEBYnjpI/AAAAAAAAArg/OUTUZ0Yt5Fo/s320/Picture%2B196.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5629754690001931922" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/-Ga86dci7fhc/TiDnATpD91I/AAAAAAAAArY/CBWSdFuj9l0/s1600/Picture%2B195.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-Ga86dci7fhc/TiDnATpD91I/AAAAAAAAArY/CBWSdFuj9l0/s320/Picture%2B195.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5629753526671636306" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;En Noviembre 2007 kuando vijiti Estanbol kon mi ermana, mos desidimos a vijitar amigos entimos del pasado ke no los vimos por kuarenta anyos. Kaminando i avlando tomimos el kamino por la kula enderetcho a Barin Yurt ande munchos vyejos keridos de la kehila Judia de Estambol son mirados muy bien, grasyaz a los lavorantes i voluntaryos.&lt;br /&gt;Pasando por Yazici sokak moz akodrimos del kirtasiyeci ke merkavamos kalemez i defteres kuando la eskola se avriya. &lt;br /&gt;Kuando arivimos i entrimos en el batimyento, la amiga de mi madre mos konosyo pishin i moz gustimos de verla. Avlimos sovre los paseyos ke aziyamos endjuntos. Moz akodrimos de la boda i komo mi mama i papa le etcharon talled kuando kazo por la primera vez en 1960. Eya mos konto en riyendo ke kazo mas dos vezes. Mos gustimos de saver ke tuvo una vida larga i adventurosa i ke paso su vida entera en Estanbol serka de sus keridos. Esto enkontro hue la vez dalkavo.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-2548365154227917328?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/2548365154227917328/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/07/en-noviembre-2007-kuando-vijiti.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2548365154227917328'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2548365154227917328'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/07/en-noviembre-2007-kuando-vijiti.html' title=''/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-GpUOVk9fSEI/TiDopYySXvI/AAAAAAAAAro/RW8nm1pNsXw/s72-c/Picture%2B200.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-6398650152796711835</id><published>2011-06-27T18:03:00.001-07:00</published><updated>2011-07-17T07:46:58.597-07:00</updated><title type='text'>Duspues de la Boda</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-o4rNdtJzHB4/Tgs0UCxU5qI/AAAAAAAAArA/N_ynvhulXe0/s1600/dugun%2B28.2.1960.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-o4rNdtJzHB4/Tgs0UCxU5qI/AAAAAAAAArA/N_ynvhulXe0/s320/dugun%2B28.2.1960.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5623646078647985826" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Duspues del kazamiyento de los novyos en el kal de Zulfaris, mos arekojimos en el apartamento de los novyoz ke era en Dogruyol, en la abashada de Sishane a Karakoy. El apartamentiko ke ivan a bivir era en el kuatren o sinken etaj de un apartamento vyejo i tenia un tarasika chika kon vista del Halich. Mi padre kijo tomar una fotografiya de este diya de alegriya en Febrero, el anyo de 1960. &lt;br /&gt;Por la primera vez mi madre i padre aviyan echado tallet a la novya ke era guerfana. La makina de fotografiya i los filmos no eran koza grande i mi padre pudia fotografyar solo ahuera. Huimos kapatchis a enkasharmos todos en el balkoniko de los novyos en este diya yelado. En la fotografiya estamos yo i mi ermana, mi madre, la kunyada i ermana de la novya, los tres sovrinos de la noviya i la mosa ke vino para ayudar kon los tratamyentos. El novyo i la novya son los doz lado kon lado en la entrada al la tarasa a la deretcha de la photo. Mezmo ke era una boda tan entima i modesta me la akodro fista oy.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-6398650152796711835?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/6398650152796711835/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/06/duspues-de-la-boda.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6398650152796711835'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6398650152796711835'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/06/duspues-de-la-boda.html' title='Duspues de la Boda'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-o4rNdtJzHB4/Tgs0UCxU5qI/AAAAAAAAArA/N_ynvhulXe0/s72-c/dugun%2B28.2.1960.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5174306688006614866</id><published>2011-05-22T15:24:00.001-07:00</published><updated>2011-05-22T15:24:59.059-07:00</updated><title type='text'>El Gazino Kazablanka</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/-QnerxO6blNU/TdmIKND4DmI/AAAAAAAAApY/4kW1coU65Z0/s1600/kazablanka.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 234px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-QnerxO6blNU/TdmIKND4DmI/AAAAAAAAApY/4kW1coU65Z0/s320/kazablanka.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5609664519752650338" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;El gazino nombrado Kazablanka egzistyo en Tozkoparan fista los anyos de 1980 ma es en los anyos de sinquenta ke era un kazino de famiya i muchos Judyos bivian al dereder de Gazino.Teniya la vista de Korno de Oro i moz ivamos a bever un cay kuando saliamos a paseyar. Akeyos tyempos paseyar en kaminando se konsiderava un buen paso tyempo. Rankonravamos vizinos i amigos en kaminanda de Sishane a Tozkoparan, Tepebaşı  i de aya a Asmali Mescit i a Pera. Oy en este distrikto ay El Museo de Pera un grande otopark i munchos restorantes i oteles. El otel famozo ke se yama Pera Palas hue fraguado en 1892 i es situado en el mismo distrikto i no troko muncho a la vista.&lt;br /&gt;En la fotografiya, mi ermana i yo en el gazino Kazablanka en mil novesyentos i sinkuenta.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5174306688006614866?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5174306688006614866/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/05/el-gazino-kazablanka.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5174306688006614866'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5174306688006614866'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/05/el-gazino-kazablanka.html' title='El Gazino Kazablanka'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-QnerxO6blNU/TdmIKND4DmI/AAAAAAAAApY/4kW1coU65Z0/s72-c/kazablanka.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-4507181059435236528</id><published>2011-04-01T17:45:00.000-07:00</published><updated>2011-04-01T17:48:39.692-07:00</updated><title type='text'>Un Paseo a Soguksu (Agua Yelada) en Estanbol</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/-8s0u4CvVkoU/TZZyTWWKDHI/AAAAAAAAAoI/hNPD4VozTfA/s1600/soguksu%2B2%2B9%2Bmayis%2B54.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 195px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-8s0u4CvVkoU/TZZyTWWKDHI/AAAAAAAAAoI/hNPD4VozTfA/s320/soguksu%2B2%2B9%2Bmayis%2B54.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5590781664168643698" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-cLHLRNOZdZw/TZZyB7JKnlI/AAAAAAAAAoA/eGb74t_fX0M/s1600/Soguksu%2B9.Mayis.1954.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 214px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-cLHLRNOZdZw/TZZyB7JKnlI/AAAAAAAAAoA/eGb74t_fX0M/s320/Soguksu%2B9.Mayis.1954.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5590781364808621650" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Me akodro de este paseo muy byen grasyas a las fotos ke mi padre tomo i ke me madre metyo datas. En el kavzo de esta photo la data ke mi madre metyo es el nueve Mayo, 1954. Las tres dammas son amigas entimas de me madre ke esta entre las doz. La ijika kon el buketo de flores serka de eyas es mi ermana, i yo so la chikitika mirandolas kon admirasyon. En el mez de Mayo la sivdad de stanbol es una maraviya. Akeyos tyempos era una okazyon de tomar un treno a la parte de Florya i vijitar este gazino, i pasear serka la mar. Mos ivamoz kon un grupo grande de amigos i komiyamoz doner en una lokanta en Kucukcekmece. Nunka no me olvide de estos paseoz. Las kuatro myembras de la fotografiya agora biven en mi korason i en mis memorias.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-4507181059435236528?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/4507181059435236528/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/04/un-paseo-soguksu-agua-yelada-en.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4507181059435236528'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4507181059435236528'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/04/un-paseo-soguksu-agua-yelada-en.html' title='Un Paseo a Soguksu (Agua Yelada) en Estanbol'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-8s0u4CvVkoU/TZZyTWWKDHI/AAAAAAAAAoI/hNPD4VozTfA/s72-c/soguksu%2B2%2B9%2Bmayis%2B54.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5397608943358380463</id><published>2011-03-18T19:29:00.000-07:00</published><updated>2011-03-18T20:11:41.792-07:00</updated><title type='text'>En la Entrada de la Jetee de Bostandji</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/-yCrFqaHMfgk/TYQV_2ppJPI/AAAAAAAAAnQ/rpVFrbjwckM/s1600/Rea%2BMendirek%2B9.8.54.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 194px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-yCrFqaHMfgk/TYQV_2ppJPI/AAAAAAAAAnQ/rpVFrbjwckM/s320/Rea%2BMendirek%2B9.8.54.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5585613624592377074" /&gt;&lt;/a&gt;Grasyaz a mi madre syempre se la datas de las fotografias. Esta fotografia hue echa "Le 9 Aout 1954".&lt;div&gt;Madam Rhea la visina grega teniya una barka chika i mos envitava en kada nada a darmos un torno kon la barka i a entrar en la mar en " El Kumru Yuvasi" en Bostandji. En la fotografiya estamos, de la syedra mi madre Ester Kohen, Rhea la visina, yo kon la kasket en medio, la ija de Madam Rhea ke se yamava Rita i mi ermana Dora. La barka ke teniya era byen chika i mos enkashavamos todos enjuntos i Rhea kon Rita ramavan. Mos plaziya entrar en la mar ande era unpoko mas ondo. Adetras se ve el debarkader de Bostandji ke dainda egziste ma La &lt;a href="http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/search?q=mendirek"&gt;Jetee&lt;/a&gt; vyeja hue ramplasada. Komo las personajes en la fotografiya i los batimyentos agora son nada ke memorias. La djente mas ya no nadan aki mezmo ke dainda la vista es maraviyoza.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5397608943358380463?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5397608943358380463/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/03/en-la-entrada-de-la-jetee-de-bostandji.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5397608943358380463'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5397608943358380463'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/03/en-la-entrada-de-la-jetee-de-bostandji.html' title='En la Entrada de la Jetee de Bostandji'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-yCrFqaHMfgk/TYQV_2ppJPI/AAAAAAAAAnQ/rpVFrbjwckM/s72-c/Rea%2BMendirek%2B9.8.54.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8044984687725102597</id><published>2011-03-13T20:35:00.000-07:00</published><updated>2011-03-13T20:43:22.713-07:00</updated><title type='text'>Los Tres Inyetos</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/-jcNxkIep96k/TX2NTbXeHJI/AAAAAAAAAnE/PY0300F6ZxM/s1600/Bostanci5-1951.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 232px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-jcNxkIep96k/TX2NTbXeHJI/AAAAAAAAAnE/PY0300F6ZxM/s320/Bostanci5-1951.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5583774477912513682" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Semos los tres inyetos de Devora Benschoam Kohen i Yehuda Kohen kon muestras madres Suzan Kohen i Ester Kohen. Va ser ke era un diya de Shabat o Alhad ande mi primiko, i mi tiyo kon su mujer mos vijitaron kuando estavamos en la kapanya en Bostanci, en el anyo de mil novesyentos i sinkuenta i uno. Akeyos trempos era moda de tener siyas de estrea para los chikos i Chezlonges (chaises longes) para los grandes en la guerta. Yo so la inyeta la mas chika i mi primiko bive en la medina.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8044984687725102597?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8044984687725102597/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/03/los-tres-inyetos.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8044984687725102597'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8044984687725102597'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/03/los-tres-inyetos.html' title='Los Tres Inyetos'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-jcNxkIep96k/TX2NTbXeHJI/AAAAAAAAAnE/PY0300F6ZxM/s72-c/Bostanci5-1951.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-279093838499774406</id><published>2011-03-01T19:59:00.000-08:00</published><updated>2011-03-01T20:23:01.601-08:00</updated><title type='text'>En el Mismo Portal</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-OSuut4In0zQ/TW3FHBFGhbI/AAAAAAAAAm8/sNI6UcdZf3A/s1600/Picture%2B131.jpg"&gt;&lt;img style="text-align: center;float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 320px; height: 240px; " src="http://2.bp.blogspot.com/-OSuut4In0zQ/TW3FHBFGhbI/AAAAAAAAAm8/sNI6UcdZf3A/s320/Picture%2B131.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5579332237721503154" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/-jYdDIp7-RNM/TW3Cf4LtHKI/AAAAAAAAAm0/FAEGjsA51tQ/s1600/Picture%2B132.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-jYdDIp7-RNM/TW3Cf4LtHKI/AAAAAAAAAm0/FAEGjsA51tQ/s320/Picture%2B132.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5579329366295125154" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-bZZjpOqPY08/TW3Bl3l7TSI/AAAAAAAAAms/YRRUybxl8zI/s1600/Melahat%2B26%2Bhaziran%2B1955.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 221px; height: 320px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-bZZjpOqPY08/TW3Bl3l7TSI/AAAAAAAAAms/YRRUybxl8zI/s320/Melahat%2B26%2Bhaziran%2B1955.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5579328369704258850" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;La kasa ke alkilimos unos kuantos enveranos en Bostanci, la parte Asiatika de Estanbol en el anyo de 1955. La fotografiyas de kolor las tomi en el mes de Noviembre en 2007, duspues de sinkuenta i dos anyos. Oy la kasa es abandonada por su proprietaros porke no pueden arivar a un akordo i  la repararla.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-279093838499774406?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/279093838499774406/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/03/en-el-mismo-portal.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/279093838499774406'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/279093838499774406'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/03/en-el-mismo-portal.html' title='En el Mismo Portal'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-OSuut4In0zQ/TW3FHBFGhbI/AAAAAAAAAm8/sNI6UcdZf3A/s72-c/Picture%2B131.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-1157848199025119655</id><published>2011-02-27T12:34:00.000-08:00</published><updated>2011-02-27T12:43:30.040-08:00</updated><title type='text'>Entre la Kula i el Tunel de Estanbol</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/-s36wDizzFRI/TWq1m8GDXiI/AAAAAAAAAmk/qkCsYgciLoQ/s1600/altinci%2Bdaire.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 136px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-s36wDizzFRI/TWq1m8GDXiI/AAAAAAAAAmk/qkCsYgciLoQ/s200/altinci%2Bdaire.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5578470769022950946" /&gt;&lt;/a&gt;Esta fotografiya la aviya tomado en mil novesyentos i noventa i doz. Es la parte de Estanbol ande me engrandesi. El batimyento grande ke es en medio de la fotografiya se yama "Altinci Daire" i era para servisios de guvernimyento. Dr. Beraha morava en el apartamento alto a la deretcha, El Dr. Uzdil, Dr. Tabah i el Dantisto Dr. Jak Deleon  a la Syedra. La entrada a la kaleja del los kales i de la Kula es al deretcho tan bien. Munchos batimyentos en este santro de Estanbol son echos al stilo de "NOUVEAU ART" i son konsiderados batimyentos historikos ke van a ser preservados.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-1157848199025119655?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/1157848199025119655/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/02/entre-la-kula-i-el-tunel-de-estanbol.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1157848199025119655'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1157848199025119655'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/02/entre-la-kula-i-el-tunel-de-estanbol.html' title='Entre la Kula i el Tunel de Estanbol'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-s36wDizzFRI/TWq1m8GDXiI/AAAAAAAAAmk/qkCsYgciLoQ/s72-c/altinci%2Bdaire.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5832169172716963438</id><published>2011-02-14T08:36:00.000-08:00</published><updated>2011-02-14T08:45:15.765-08:00</updated><title type='text'>El Sigundo Enverano</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-qJABCeK_EcY/TVlbt23HwrI/AAAAAAAAAl0/4zOvbZddP-c/s1600/Mariola.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 146px; height: 200px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-qJABCeK_EcY/TVlbt23HwrI/AAAAAAAAAl0/4zOvbZddP-c/s200/Mariola.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5573586857226650290" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;El Sigundo Enverano de mi vida paso en la kaza de  prinkipo alkilada de Mariola la grega.&lt;br /&gt;En la photo, yo so el bebe travandose el fostan kon mi madre i mi ermana Dora Devora Kohen  allado. Los vyejos son mi Papu Leon (Yeuda) Kohen de Silivri i mi Vava Devora Benshuan Kohen de Varna. La data eskrita kon la eskriturya de mi madre Ester Romano  Kohen es "2 Juillet 1950". Yo teniya tredje mezes i apenas kaminando.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5832169172716963438?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5832169172716963438/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/02/el-sigundo-enverano.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5832169172716963438'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5832169172716963438'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2011/02/el-sigundo-enverano.html' title='El Sigundo Enverano'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-qJABCeK_EcY/TVlbt23HwrI/AAAAAAAAAl0/4zOvbZddP-c/s72-c/Mariola.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-1414567711302548025</id><published>2010-12-25T14:48:00.000-08:00</published><updated>2010-12-25T15:03:39.369-08:00</updated><title type='text'>Los Novyos</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRZ1LdAVw6I/AAAAAAAAAj0/1XH5OnVELE4/s1600/May%2B30%2B1939.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 151px; height: 200px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRZ1LdAVw6I/AAAAAAAAAj0/1XH5OnVELE4/s200/May%2B30%2B1939.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5554756030033150882" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La novya i el novyo en la fotografiya son mi madre Ester Romano i mi padre Izak Kohen ke kazaron an 30 May, mil novesyentos i trenta i mueve. La fotografiya hue tomada en Foto Sureyya en Estambol ke egzistyo en el tunel munchos anyos. Mi madre teniya vente i mueve anyos i mi padre trenta i trez. Eyos kontavan ke las vistimyentas ke vistyeron para la boda era emprestado. El padre de mi madre le aviya prometido mil liras al novyo komo dota ma komo el muryo un anyo antes de la boda, la dota hue dada a mi madre. Kreyo ke dar la dota direktamente a la ija era una tradisyon Romaniota. Los Romanos son Judios ke bivian en Estanbol del tyempo de los Bizantinos. Mi padre me tyene disho ke "mozotros no semos Sefaradim, semos Judyos". Me disho esto kuando le demandi en el anyo de 1985, la vez de alkavo ke lo vide, deke no avlava sovre el fakto ke aramos Sefaradim. Agora es byen klaro ke los Romaniotes de Konstantinople adaptaron a avlar Judeo-Espanyol en los dozyentos anyos de alkavo durante El Emperio Otomano.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-1414567711302548025?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/1414567711302548025/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/12/los-novyos.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1414567711302548025'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1414567711302548025'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/12/los-novyos.html' title='Los Novyos'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRZ1LdAVw6I/AAAAAAAAAj0/1XH5OnVELE4/s72-c/May%2B30%2B1939.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-1220142689824199349</id><published>2010-12-23T20:10:00.000-08:00</published><updated>2010-12-23T21:21:50.432-08:00</updated><title type='text'>Una Mirada de la Mizma Ventana</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRQfcWZ74tI/AAAAAAAAAjs/e_p0oH-XcWM/s1600/buro%2Bsandalye.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 150px; height: 200px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRQfcWZ74tI/AAAAAAAAAjs/e_p0oH-XcWM/s200/buro%2Bsandalye.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5554098812365824722" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRQea4BejSI/AAAAAAAAAjk/i-zq4NyrTz8/s1600/buromasa.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 150px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRQea4BejSI/AAAAAAAAAjk/i-zq4NyrTz8/s200/buromasa.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5554097687518678306" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRQeHcJUMrI/AAAAAAAAAjc/cyHz5crbLjU/s1600/4cu%2BVakif%2BHan.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 150px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRQeHcJUMrI/AAAAAAAAAjc/cyHz5crbLjU/s200/4cu%2BVakif%2BHan.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5554097353617846962" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;                                             Roz Kohen&lt;br /&gt;-----------------------------------------&lt;br /&gt;En Bahçekapi, Estambol, en muestros diyas ay un otel grande, nombrado Legacy Ottoman Hotel. En mi alkavo vijita a Estambol, me hui a este otel i tomi una fotografiya de una de las kamaretas. En mirando de su ventana kon perdes de velur, se ve una kaleja ancha kon su mizma aktivita ke mi padre Izak Kohen, kuando lavoro komo sekretaryo del banker David Safra, estuvo observando durante sinkuenta anyos en este mizmo batimyento i en esta mizma kamareta.&lt;br /&gt;EL batimyento historiko ke se yamava IV. Vakif Han, fue fraguado por el arkitekto Kemalettin ke bivyo entre 1869 i 1928. La fragua empeso en 1911 i se eskapo kinze anyos despues. En los anyos de la okupasyon de la sivdad, meldi ke los soldatos fransezez okuparon el batimyento fista ke la sivdad fue liberada.&lt;br /&gt;Mi padre tambien empeso a lavorar aya en 1928 kuando era byen mansevo.  El ofisio de bankerlik era de Musyu David Safra i mi padre serviya komo su ayudante. Musyu Safra era un banker ke dava devdas a los merkaderes djudyos de Kapali Çarsi, de Eminönü i Sirkeci. Esto era una forma de banka prive ke akomodava los merkaderes kon kapital para ke djiren sus komersio. &lt;br /&gt;Kuando yo era ijika de 5-6 anyos, mi padre me trayiya al buro i yo me asentava en su meza i empesava a eskrivir en su daktilo vyejo. La kamareta teniya fotolyes de maroken i mobilya orijinal merkada en los anyos ke empesaron a lavorar. El batimyento entero era formado de kamaretas ke alkilavan para ofisyos.&lt;br /&gt;Me plaziya mirar de la ventana en asperando ke mi padre eskape lo ke tenia de azer. La kaleja dainda es muy biva kon aktividades i pasajeros, entonses ke Bahçekapi es un sentro komersial muy importante. I djusto enfrente ay la patiseriya primera istorika de Haci Bekir ke fue fraguada en 1777, ande dainda venden Demirhindi  el beveraje egzotiko etcho de tamarindi, dulsuruyas i shokolatas de stilo evropeo i lokumes de stilo otomano.&lt;br /&gt;Duspues ke mi padre se retiro en el anyo 1978, el batimyento kontinuo a eskayer, ma ofisyos kontinuaron a okupar el batimyento fina ke antes unos kuantos anyos, desidaron de renovarlo komo otel.&lt;br /&gt;Kuando likidaron la kamareta ande mi padre lavoro, la siya i la meza ke uzava las dyo a mi amiga Cavide. Es ansina ke kada vez ke vijito la kaza de mi amiga, me asento en la mizma siya i tomo fotografiya de la meza antika ke mi padre uzo por sikuenta anyos. Duspues me vo vijitar al otel, bevo demirhindi i me akodro de la vida de akeos tiempos. Penso ke la sola koza ke troko son las karas de los pasajeros. La Patiseriya de Haci Bekir, La Banka nombrada Istanbul Bankasi, el koftedji de Filibe i la Estasyon de treno en Sirkeci ke son unos kuantos pasos de leshor, ainda estan en sus lugar. &lt;br /&gt;----------------------------------------------&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-1220142689824199349?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/1220142689824199349/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/12/una-mirada-de-la-mizma-ventana.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1220142689824199349'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1220142689824199349'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/12/una-mirada-de-la-mizma-ventana.html' title='Una Mirada de la Mizma Ventana'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRQfcWZ74tI/AAAAAAAAAjs/e_p0oH-XcWM/s72-c/buro%2Bsandalye.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-2322142851364990059</id><published>2010-12-19T21:37:00.000-08:00</published><updated>2010-12-19T21:56:55.775-08:00</updated><title type='text'>Sinema Andjelo Muevo</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TQ7v15WAFOI/AAAAAAAAAjQ/Ows3eg4NhHQ/s1600/yenimelek.jpg"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 170px; height: 200px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TQ7v15WAFOI/AAAAAAAAAjQ/Ows3eg4NhHQ/s200/yenimelek.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5552639099799606498" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Sinema Andjelo Muevo&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;--------------------------------------&lt;br /&gt;Asentada sola en mi kaza, esto mirando filmos klasikos amerikanos de los anyos 1950, en uno de los sesenta chaneles de la televizyon. Kuando empeso el filmo Merry Widow kon Lana Turner, me se arebivyo una memoria de mi pasado.&lt;br /&gt;Una notchada de diya de Shabat en Estambol, mos estamos aparejandomos a ir en Pera, al sinema muevo ke se avriyo akeya semana, el Yeni Melek (Andjelo Muevo). Akeos tyempos ir a Pera a ver un filmo amerikano, fransez, italyano o ir a una patiseria o a un teatro era un grande divertisimento para los djudyos.&lt;br /&gt;Mos vistiyamos komo si fuera ke eramos envitados a la boda. Mi madre kitava en medyo los kalsados de sued kon la chanta asorti, el palto de pat d'astragan merkado en la butika de Madam Sofie enfrente de la Patiseria Lebon. Mi padre vistido kon kravata i el chapeyo feutr kaminando angaje kon mi madre, i mi ermana i yo penyadas kon kordelas i vistiendo kalsados de lustrin i guantes blankas kaminando mano kon mano. El anyo es 1954, i yo no me esto kreyendo ke malgrado ke tenia sinko anyos me akodri de todo komo si fuera oy.&lt;br /&gt;La entrada del sinema muevo estava de kayer las bavas: una dekorasyon ke no teniyamos visto en los otros salones de sinema en Pera. Embasho lajas de marbolo, el tavan todo espejos i un dezinyo simple i moderno. Los otros sinemas dainda tenian dekorasyones klasikas, lodjas para famiyas, i siyas de kolor fonse. En el Yeni Melek, todas las siya eran korolados kon un balkon ancho. Los bilyetos tenian numeros i un lavorante amostrava el lugar ande mos ivamos asentar.&lt;br /&gt;Me akodro de los kostumes del filmo, La Bivda Allegre, los bayles i la kantika famoza de la opereta austriaka ke mi mama i papa kontinuaron a kantar el refreno "Heure exquise, qui nous grise lentement! La caresse, la promesse du moment!" &lt;br /&gt;El filmo se eskapo kon una fin alavada, i salimos borrachos del plazer.&lt;br /&gt;Aviya munchos sinemas en esta kaleja famoza, i los nombres de los sinemas eran espesialos tambien. Melek/Andjelo, Luks/Lukso, Saray/Palasyo... Algunos dainda egzisten, ma el kustumbre de akeos tiempos de ir a ver filmos no egziste maz. &lt;br /&gt;---------------------------------------&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-2322142851364990059?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/2322142851364990059/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/12/sinema-andjelo-muevo.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2322142851364990059'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2322142851364990059'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/12/sinema-andjelo-muevo.html' title='Sinema Andjelo Muevo'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TQ7v15WAFOI/AAAAAAAAAjQ/Ows3eg4NhHQ/s72-c/yenimelek.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8622387565310271537</id><published>2010-11-29T19:06:00.000-08:00</published><updated>2011-09-16T22:17:38.715-07:00</updated><title type='text'>Las Kunyadas</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TPRqVdUbpUI/AAAAAAAAAh0/Pg3hllf7sDE/s1600/karin%2Bdevora.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5545173958080046402" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TPRqVdUbpUI/AAAAAAAAAh0/Pg3hllf7sDE/s200/karin%2Bdevora.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: right; height: 200px; margin: 0 0 10px 10px; width: 138px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Mi vava Devora Benshoam i su kunyada la Sueduasa Karin durante su vijita a Estanbol en los anyos de mil novesyentos i trenta. Su ermano Jean Nessim ke es el sujeto de roman "los eskarinyos de Shimonof" tyene vinido kon su mujer Karin a ver su ermana a Estanbol. Esto oy lo se grasyaz a las fotografias.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8622387565310271537?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8622387565310271537/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/11/las-doz-kunyadas.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8622387565310271537'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8622387565310271537'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/11/las-doz-kunyadas.html' title='Las Kunyadas'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TPRqVdUbpUI/AAAAAAAAAh0/Pg3hllf7sDE/s72-c/karin%2Bdevora.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5344641665316330219</id><published>2010-11-08T18:20:00.000-08:00</published><updated>2010-11-08T18:37:39.490-08:00</updated><title type='text'>Mi vava de Varna</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TNixQDyOo6I/AAAAAAAAAhc/kjtHCGISdq0/s1600/Doudou_Benshoham%2540L.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 196px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TNixQDyOo6I/AAAAAAAAAhc/kjtHCGISdq0/s200/Doudou_Benshoham%2540L.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5537370631304029090" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Esta photo la tengo grasyaz a los inyetos de la ermana Estreya de mi vava. En la syedra es la madre de mi vava, Doudou Benschoam.&lt;br /&gt; Mi vava Devora Benschoam Kohen es la segunda en la parte deretcha de la photo kon vistimyenta fonse. La fotografiya kreyo ke es tomada en 1890 en Varna. Devora deve de tener unos disej anyos en esta foto.No tengo visto una photo de mi vava ande era tan manseva.  Eya vino a Estambol en 1905 i kazo kon Leon (Yuda) Kohen de Silivri. Pasaron sus vidas en Tevfikiye Apartimani, allado de Benei Brit (Musevi Lisesi), la eskola Judia (ke es tambien renomada ke L'Alliance Francais) en Mektep sokak en la entrada de Dogruyol serka de la Kula. Mi vava mos desho la buena vida en el anyo 1956 en Estanbol.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5344641665316330219?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5344641665316330219/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/11/mi-vava-de-varna.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5344641665316330219'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5344641665316330219'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/11/mi-vava-de-varna.html' title='Mi vava de Varna'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TNixQDyOo6I/AAAAAAAAAhc/kjtHCGISdq0/s72-c/Doudou_Benshoham%2540L.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-527008487178548983</id><published>2010-10-17T16:53:00.000-07:00</published><updated>2010-10-17T16:56:11.821-07:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TLuM6XBoq1I/AAAAAAAAAhQ/_zK5BuOTfVI/s1600/mupakAFIG.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 158px; height: 200px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TLuM6XBoq1I/AAAAAAAAAhQ/_zK5BuOTfVI/s200/mupakAFIG.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5529167901768592210" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;El Mupak&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Peni a akodrarme el mupak del apartamento ande me engrandesi, i tuve difikulta fina ke oyi avlas Sovre Enrico Caruso. La pensa de las plakas del kantador famoso ke muryo en 1921 me arebivio la memoria sovre el tresoro de mi padre ke lo preservava entre las lentejas i los garvanson en el boron vyejo adetras de la puerta en el mupak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Este mupak muy muy chiko era bien brusko i eskayido komo el resto del apartamento. Las lajas de la pila eran tan eskayidan ke no era posivle de imajinar la kolor orijinal.&lt;br /&gt;En kontrasto kon los mupakes de oy, kuando mi madre i padre estavan enjuntos rijendo gizados, no aviya lugar de entrar. Este mupak teniya doz ventanas entrechas kon vista del aydinlik de las eskaleras de tavla i kaji ke no aviya aver o luz natural. Komo estas ventanas no se pudian avrir nunka la palombas aviyan etcho nidos i mos kantavan el dia entero. Mi madre enshaguava los platos en un legen de aluminyon i mi padre entrava en el mupak para enshugar los platos kon una tovaja i para asender un orno vyejo ke teniamos en el mupak. En este orno se aziya las filas i un makaroni au gratin alavado ke solo el saviya azerlo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No aviya lugar mizmo para mundar zerzevates en el mupak. Los aparejos para el gizar i kozer se aziya en la mezika chika en el koridor estrecho u en la kamareta de asentar.&lt;br /&gt;El mupak era syempre yelado, i laz lajas de embasho eran un a kolor komo kolorado fonse. La pyedra de la pila era tan vyeja ke paresiya ke teniya burakitos i era bien dezgoznada. Aparte del legen de aluminium ke era uzado para meter los platoz en mojo, i el caydanlik para el  flamur, aviya un almaryo de tel  enkolgando en la pared i un boron viyejo adetras la puerta. El boron tambien era etco de una tavla pintada maron. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En este boron syempre ande estavan las plakas de musika de mi padre, aviya papeleras  i kavanozez de lentejas, arroz, avas sekaz i garvansoz. Un mortero para majar muezez, un molino de mano para molinar kafe turko unas kuantas kucharas de tavla i el rayador de kezo allado de el molino de prasa ke mi madre uzava para aparejar koftes de prasa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Las plakas ke mi padre aviya merkado kuando era mansevo era un sujeto sentral de mi padre i mos kontava ke eran sovre operas de Enrico Caruso. En particular "el Paylacho" le plaziya muncho. Las kantikas de Enrico Caruso no eran popularas en el medyo del siklo mas i mas ke el kantador aviya murido unos trenta anyos antes. Enrico Caruso no era solo en el boron vyejo de mupak, el era akompanyado kon Mario Lanza, el tenor Amerikano.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Un  mupak vyejo,in ventanas  kon su puerta vedreada , memorias de mi padre, de su kerensya de kantadores de al tyempo i mi madre molinando la prasa buyidaen el mupak estretcho,  todo esto apuntandomos a un pasado de la vida judia de Estambol.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-527008487178548983?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/527008487178548983/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/10/el-mupak-roz-kohen-peni-akodrarme-el.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/527008487178548983'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/527008487178548983'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/10/el-mupak-roz-kohen-peni-akodrarme-el.html' title=''/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TLuM6XBoq1I/AAAAAAAAAhQ/_zK5BuOTfVI/s72-c/mupakAFIG.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-7366674176004297867</id><published>2010-08-10T08:58:00.000-07:00</published><updated>2010-08-10T09:07:00.239-07:00</updated><title type='text'>Turkish translation of "Prinkipo"</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TGF4IqYgZAI/AAAAAAAAAa8/FF_QxcroXX4/s1600/prinkipo.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 159px; height: 200px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TGF4IqYgZAI/AAAAAAAAAa8/FF_QxcroXX4/s200/prinkipo.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5503812309834818562" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Büyükada&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;İstanbul'da kış mevsimi sona ererken, Yahudiler temiz hava alma niyetiyle bahar mevsiminde Büyükada'ya yapacakları ilk ziyarete hazırlanırlardı.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Şakacı mizahıyla bizleri her zaman güldüren babam, "haydi Ada'ya dürbünlü köpeği görmeğe gidelim" derdi. Böylece, alelade bir gezi olmayacağını bilirdik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;İlkbaharda Büyükada'nın şehirdekinden çok değişik ve sakin bir atmosferi vardı. Kendine has mimarisi ve bahçeleri ile Ada ziyaretlerimiz hiçbir zaman alelade değildi aslında.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ziyaret'in amacı ne olursa olsun, her Ada ziyareti gibi, bu da hatıralardan silinmiyecek bir gezi olurdu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gezi'nin başlangıcı, Büyükada'nın iskele çıkışıydı. Çıkışta vapur kalabalığını Çingene kızlar karşılardı. Sepetlerindeki, çam dikenlerine takılmış nefis kokulu yasemin demetlerini, vapurdan inen, günün modasına uygun yazlık elbiseli, zarif beyaz eldivenli kadınlara satarlardı.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Babam hevesle hemen Ada girişinin sağındaki Rum fırıncının dükkanına koşardı. Zaten çörekotu, susam, anason ve tarçın kokuları hepimizi Madam Mariola'nin pastahanesine yöneltirdi. Fırıncı Madam Mariola, önlüğüyle bizleri karşılamaya dükkan önüne çıkardı.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Müsyü Izak, posi se kala ise?"[1]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rumca sohbetleri devam ederken, diğer Rum fırıncılar da lafa karışır; bilmediğimiz bu dilde ablamla beni işaret ederek konuştuklarında, konunun bizlerle ilgili olduğunu anlardık.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Ti naftos? Poli omorfo.. to pedya kala ise?"[2]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Annemin el çantasındaki kesekağıdı içindeki poğaça ve kurabiyelerle mimoza ağaçlarının gölgesinde Splendid Oteli'ne doğru yollanırdık. Bu ziyaret, Ada aristokrasisi ile bu mevsimdeki ilk karşılaşmamız olurdu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Splendid Oteli çok lüks olup klasik yağlı boya sanat eserlerine sahipti; hasır koltuklar, türlü saksılarla donanmış odaları ve balkonlarıyla denize bakardı. Babamın patronu David Safra bu otelin müdavimlerindendi ve bizleri sevinçle karşılardı. Rumca başlayan sohbetleri Fransızca'ya dönüşür, Babam ezilip, büzülür, kibar iltifatlara başı önünde ve hürmetle karşılık verirdi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Je vous remercie mille fois et je m’excuse parce-que la petite, elle est timide. Monsieur Safra, et nous ne voulons pas vous déranger."[(3]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sonra bizleri bahane eden babam, patronuyla selamlaşır ve yolumuza devam ederdik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bizimkiler Ada'nın Rum yaşam tarzını öve, öve bitiremezlerdi:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"İstanbul'un Rumları ve özellikle Ada'nın Rumları, herşeyi bilir ve çok zevklidirler. Güzellikleri dillere destandır, evlerini zevkle döşerler, kibar ve hatırşinastırlar. Evlerindeki kristaller Avrupa malıdır..."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O gün, Bizans aristokrasisi ve Osmanlı ileri gelenlerinin sürgün prens ve sultanlarının adası "Prinkipo"da kendimizi onlar kadar aristokrat hissederdik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rum Madam Katerina ile evli olan babamın kuzeni Rafael Benşuan, tepe üzerindeki deniz manzaralı bahçeli şirin villada otururdu. Ada'nın diğer evlerindeki gibi bu evde de egzotik yağlı boya tablolar, vazolar, ayna ve kristaller olup, geniş balkon kapıları dantel perdelerle süslüydü.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Evin avlusundaki nar ve mimoza ağaçları, ortancalar Madam Katerina'nın gurur vesilesiydi. Kendi şehir yaşamımımızda görmediğimiz bu özellikler, bize değerli görünür, Ada sakinlerinin farklılıklarını temsil ederdi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Madam Katerina'nın evinde de Rumca ve Fransızca konuşulurdu. Bizimkilerin bu kuzenlerle olan bağları sıradışı olup, duydukları hayranlığı her fırsatta ifade ederlerdi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ada gezisi dönüşü evdeki konuşmalarda Rumca terim ve söyleşiler bir hafta kadar devam ederdi. Gezi öncesi "köpekli dürbünü göreceğiz" türü alaylı Musevi İspanyolcası deyimler yerlerini, iç açıcı Rumca atasözlerine bırakır, bizlere yeni ümitler getirirdi. "kathiyem bodi ya kalo"[4]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Büyükada'nın aristokrat yaşamının olumlu etkileri yeknesak yaşantımıza yansır, ziyaret sonrası eve taşıdığımız mimoza demetlerinin ömrü kadar devam ederdi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Notlar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[1] Rumca. "Bay Izak, Nasılsınız?"&lt;br /&gt;[2] Rumca. "Kim bunlar, Pek güzeller, çocuklar iyi mi?"&lt;br /&gt;[3] Fransızca. "Binlerce teşekkürler, özür dilerim, küçük kızım çok çekingen, Müsyü Safra, sizleri daha fazla rahatsız etmiyelim." &lt;br /&gt;[4] Rumca. "Her yeni gün yeni ümitler getirir."&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-7366674176004297867?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/7366674176004297867/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/08/turkish-translation-of-prinkipo.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7366674176004297867'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7366674176004297867'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/08/turkish-translation-of-prinkipo.html' title='Turkish translation of &quot;Prinkipo&quot;'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TGF4IqYgZAI/AAAAAAAAAa8/FF_QxcroXX4/s72-c/prinkipo.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-674878127994042272</id><published>2010-08-07T19:20:00.000-07:00</published><updated>2010-08-09T17:08:05.699-07:00</updated><title type='text'>Una fotografiya de Ara Güler</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TF4VYOOr-1I/AAAAAAAAAa0/06U2O-gE0iI/s1600/araguler.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 170px; height: 200px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TF4VYOOr-1I/AAAAAAAAAa0/06U2O-gE0iI/s200/araguler.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5502859300574067538" /&gt;&lt;/a&gt;La photo de Ara Güler, artisto famozo Turko, representa la epoka de la Kula de Galata ande dainda Judyos bivian en los anyos de 1960. es ansina ke yo me akodro del deredor i de diyas de invyerno kuando kaminavamos en la kaleja del Kal.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-674878127994042272?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/674878127994042272/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/08/una-fotografiya-de-ara-guler.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/674878127994042272'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/674878127994042272'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/08/una-fotografiya-de-ara-guler.html' title='Una fotografiya de Ara Güler'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TF4VYOOr-1I/AAAAAAAAAa0/06U2O-gE0iI/s72-c/araguler.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-2055143342030865798</id><published>2010-07-28T17:15:00.000-07:00</published><updated>2010-08-11T19:21:51.938-07:00</updated><title type='text'>La Asila de Vyejoz en Hasköy-Estanbol</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TFDLroDE_zI/AAAAAAAAAaU/9FqQnkPqaIc/s1600/Ihtiyarlar+Yurdu+haskoy.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 150px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TFDLroDE_zI/AAAAAAAAAaU/9FqQnkPqaIc/s200/Ihtiyarlar+Yurdu+haskoy.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5499119095364517682" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;En el mez de Noviembre 2007 mi ermana i yo moz topimos en Estanbol i vijitimos a muestra tant ke bive en este batimento ermozo.&lt;br /&gt;Este batimiento historiko hue fraguado en 1874 komo una eskola Evropea i moderna en stilo klasiko para las ijas. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kuando yo era eleva de sinkena klasa en la Benei Berit mos huimos a ver un teatro ke los elevos de la eskola Judia metyeron en shena en esta eskola. Me akodro ke era en kavod de Purim. El dia aviya pasado muy memoravle.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oy la misma kaza syerve a otro buto muy valorozo: La gente ke biven en el la asila (Haskoy Ihtiyarlar Yurdu), son mirados komo el oro, i son la generasyon de nos paryentes. Muestra tiya mos konto komo le plaze bivir ayi, i komo topo amigos i konosidos del pasado. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tambien tyenen un kortijo ermozo ke es la guerta. Mi tiya moz dyo el tur i moz amostro el sinagog, el mupak i la kamareta de asentar komuna dekorada en el stilo de un salon de los anyos sinkuento. Mos sintimos byen enkaza, espesialmente duspues ke gostimos las borekas i las dulsuryas, kon chay. Mos espartimos kon la esperanya de moz vermoz otra vez.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-2055143342030865798?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/2055143342030865798/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/la-asila-de-vyejoz-en-haskoy-estanbol.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2055143342030865798'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2055143342030865798'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/la-asila-de-vyejoz-en-haskoy-estanbol.html' title='La Asila de Vyejoz en Hasköy-Estanbol'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TFDLroDE_zI/AAAAAAAAAaU/9FqQnkPqaIc/s72-c/Ihtiyarlar+Yurdu+haskoy.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-72321264624571191</id><published>2010-07-26T18:24:00.001-07:00</published><updated>2010-07-26T18:29:24.372-07:00</updated><title type='text'>Platos tipikos de komidas Sefaradias de Estambol</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TE413uFsThI/AAAAAAAAAaM/gyt7194Tm80/s1600/Picture+313.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 150px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TE413uFsThI/AAAAAAAAAaM/gyt7194Tm80/s200/Picture+313.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5498391426446937618" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Lakerda i filas en el pranso ke mi prima aparejo en Noviembre de 2007.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-72321264624571191?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/72321264624571191/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/platos-tipikos-de-komidas-sefaradias-de.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/72321264624571191'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/72321264624571191'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/platos-tipikos-de-komidas-sefaradias-de.html' title='Platos tipikos de komidas Sefaradias de Estambol'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TE413uFsThI/AAAAAAAAAaM/gyt7194Tm80/s72-c/Picture+313.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-2716966205590942906</id><published>2010-07-18T18:11:00.000-07:00</published><updated>2010-07-18T18:15:42.124-07:00</updated><title type='text'>Sishane de Oy</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TEOm7JIl08I/AAAAAAAAAZk/vv_ZW4d5yC8/s1600/IMG_0780.JPG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 150px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TEOm7JIl08I/AAAAAAAAAZk/vv_ZW4d5yC8/s200/IMG_0780.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5495419505316582338" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Una fotografiya de Sishane ke la tomi durante mi vijita e alkavo en Mayo 3, 2010.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-2716966205590942906?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/2716966205590942906/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/sishane-de-oy.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2716966205590942906'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2716966205590942906'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/sishane-de-oy.html' title='Sishane de Oy'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TEOm7JIl08I/AAAAAAAAAZk/vv_ZW4d5yC8/s72-c/IMG_0780.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-4783511398763450355</id><published>2010-07-18T17:54:00.000-07:00</published><updated>2010-11-03T20:20:56.560-07:00</updated><title type='text'>Luna Park en Sishane</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TEOkS4suR4I/AAAAAAAAAZc/li8weUlPwCo/s1600/luna+park+1952.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 133px; height: 200px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TEOkS4suR4I/AAAAAAAAAZc/li8weUlPwCo/s200/luna+park+1952.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5495416614686705538" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La data sovre la fotografia es Avril 29, 1952. El lugar es en Sishane en la guerta ke se yamava Luna park, ande los vizindados, los vyejos se vinian a asentarsen para bever un chay. El Luna park i el otro kafe nombrado "Sari Madam" eran situados en medyo de Sishane. Si no la fotografiya no me akodrarava ke "Luna Park" egzistiya. Yo me akodro ke aviya "Turk Hava Yollari" en su lugar. Oy en el lugar de "Luna Park" ay la entrada del metro.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-4783511398763450355?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/4783511398763450355/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/luna-park-en-sishane.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4783511398763450355'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4783511398763450355'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/luna-park-en-sishane.html' title='Luna Park en Sishane'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TEOkS4suR4I/AAAAAAAAAZc/li8weUlPwCo/s72-c/luna+park+1952.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-39869562875490908</id><published>2010-07-13T21:34:00.000-07:00</published><updated>2010-07-13T21:40:31.546-07:00</updated><title type='text'>Mi madre en la ventana</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TD0-i5TtYXI/AAAAAAAAAZU/rW2UlzZlOn0/s1600/editaraca.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 150px; height: 200px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TD0-i5TtYXI/AAAAAAAAAZU/rW2UlzZlOn0/s200/editaraca.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5493615889681834354" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;El anyo de 1930, mi madre en la ventana kon amigas o sus primas. akeyos tyempos eyos moravan en la Kula.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-39869562875490908?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/39869562875490908/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/mi-madre-en-la-ventana.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/39869562875490908'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/39869562875490908'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/mi-madre-en-la-ventana.html' title='Mi madre en la ventana'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TD0-i5TtYXI/AAAAAAAAAZU/rW2UlzZlOn0/s72-c/editaraca.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-6159553136443866560</id><published>2010-07-13T20:34:00.000-07:00</published><updated>2010-08-09T17:10:09.873-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Musevice'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Yahudi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Istanbul'/><title type='text'>En Turko, In Turkish</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.kanalkultur.com/kks/yazarlar/roz-kohen.html"&gt;Türkçe - En Turko - In Turkish&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-6159553136443866560?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/6159553136443866560/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/en-turko-in-turkish_7670.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6159553136443866560'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6159553136443866560'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/en-turko-in-turkish_7670.html' title='En Turko, In Turkish'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-1796862652924794636</id><published>2010-07-09T19:46:00.000-07:00</published><updated>2010-07-09T19:56:17.187-07:00</updated><title type='text'>La kaleja ande paso mi chikez</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TDffwk8TceI/AAAAAAAAAZE/Nd_Fwnbx-qE/s1600/IMG_0777.JPG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 150px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TDffwk8TceI/AAAAAAAAAZE/Nd_Fwnbx-qE/s200/IMG_0777.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5492104296244933090" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kiblelizaze sokagi komo egziste oy (May 2010). La pared en la derecha de la photo es ande "Melek Apartimani" egzistiya antes ke se derroko. Mi padre i mi madre se pasaron en este aparamento kuando kazaron en 1939. Finalmente mos salimos kuando ya no aviya kedado Judios en el deredor, en el anyo de 1968. esta kaleja tyene vista del "Corno de Oro-Halic" i es situada entre la Kula i Tozkoparan.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-1796862652924794636?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/1796862652924794636/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/la-kaleja-ande-paso-mi-chikez.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1796862652924794636'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1796862652924794636'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/la-kaleja-ande-paso-mi-chikez.html' title='La kaleja ande paso mi chikez'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TDffwk8TceI/AAAAAAAAAZE/Nd_Fwnbx-qE/s72-c/IMG_0777.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-7559268300855379611</id><published>2010-07-09T19:36:00.000-07:00</published><updated>2010-07-09T19:45:22.575-07:00</updated><title type='text'>En lugar del Kal "Apollon"</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TDfeCnl7zeI/AAAAAAAAAY8/2dAurmnlJsM/s1600/IMG_0772.JPG"&gt;&lt;img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 150px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TDfeCnl7zeI/AAAAAAAAAY8/2dAurmnlJsM/s200/IMG_0772.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5492102407170805218" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Mayo 3, 2010&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-7559268300855379611?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/7559268300855379611/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/en-lugar-del-kal-apollon.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7559268300855379611'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7559268300855379611'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/en-lugar-del-kal-apollon.html' title='En lugar del Kal &quot;Apollon&quot;'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TDfeCnl7zeI/AAAAAAAAAY8/2dAurmnlJsM/s72-c/IMG_0772.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3824391433353511917</id><published>2010-07-05T20:21:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:53:58.619-08:00</updated><title type='text'>Melek Apartimani - 1992</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TDKhttqlTsI/AAAAAAAAAY0/q4T0V7E3bEE/s1600/melek92.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5490628702442442434" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TDKhttqlTsI/AAAAAAAAAY0/q4T0V7E3bEE/s200/melek92.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 200px; margin: 0 10px 10px 0; width: 137px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Una vista de melek apartimani, ke la fotografyi en el enverano de 1992, antes ke hue derrokada.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3824391433353511917?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3824391433353511917/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/melek-apartimani-1992.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3824391433353511917'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3824391433353511917'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/07/melek-apartimani-1992.html' title='Melek Apartimani - 1992'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TDKhttqlTsI/AAAAAAAAAY0/q4T0V7E3bEE/s72-c/melek92.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-178443450353634784</id><published>2010-06-30T18:34:00.000-07:00</published><updated>2010-06-30T18:45:52.879-07:00</updated><title type='text'>Los vizindados en frente de Apartamento "Andjelo"</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TCvx6T_PzWI/AAAAAAAAAYs/s1WM0sGRP8c/s1600/IMG_0776.JPG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 150px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TCvx6T_PzWI/AAAAAAAAAYs/s1WM0sGRP8c/s200/IMG_0776.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5488746554981338466" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La vizinos ke deskrivo en la memoria del Apartamento ande bivi, moravan en estos apartamentos ke dainda egzisten en 2010. Yo no me olvide de vijitar el entoraje ande bivi. La kaleja nombrada "Kibleli Zade" es en Sishane, justo enfrente de la mueva estasyon del metro.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-178443450353634784?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/178443450353634784/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/06/los-vizindados-en-frente-de-apartamento.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/178443450353634784'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/178443450353634784'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/06/los-vizindados-en-frente-de-apartamento.html' title='Los vizindados en frente de Apartamento &quot;Andjelo&quot;'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TCvx6T_PzWI/AAAAAAAAAYs/s1WM0sGRP8c/s72-c/IMG_0776.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-720372563157656637</id><published>2010-06-30T18:21:00.000-07:00</published><updated>2010-06-30T18:33:55.612-07:00</updated><title type='text'>Un Meldado</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TCvvnIjM7FI/AAAAAAAAAYk/2rJLCGC1m6c/s1600/meldado.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 192px; height: 200px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TCvvnIjM7FI/AAAAAAAAAYk/2rJLCGC1m6c/s200/meldado.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5488744026470149202" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Me akodro de un meldado ke tuvo lugar en Melek Apartmani en Sishane, ande me engrandesi. Mizmo ke biviamos muy serka del kal, mi madre aziya los meldados de sus paryentes en kaza. Ester mi madre pedryo a su madre antes ke se izo madre, i tenia un grande regreto ke su madre Roza Romano, no vido sus inyetos. Este meldado en kaza ke me akodro puedeser era por el  dyezen anyo. El meldado lo avia echo en la kamareta de asentar de muestro. No aviyamos ainda merkado la kanape i los doz fotolyos de Madam Verjini, ke los vendyo kuando izo aliya a Israel. Aviya en la kamareta, solo un minder, una meza i siyas. Era un diya de invierno i malgrado los rayos del sol ke entravan por las dos ventanas estrechas, la  kamareta era yelada. El diya del meldado mi madre i mi padre metiyan todas las siyas en el deredor de la kamareta para akomodar al minyan ke iva vinir. Kaliya emprestar  dos siyas de los visinos, porke teniamos solo ocho siyas mismo kuando adjustavamos las kuatro siyas vyejas ke estevan el el kumurluk. Mi padre saliya demprano a la kaye para ir al kal i envitar al haham i arekojer el minyan. Este grupo de ombres djudyos aran syempre prontos para vinir a kazas i toparsen en un meldado por famiyas ke no tenian dyes amigos u konosidos ke pudian formar el minyan. Los ombres vinian endjuntos kon karas seriosas, vistidos kon chapeyos i un livro de ley en la mano. Me akodro ke lo maz eran de vista muy modesta. Tambien, me akodro de verlos asentatados en el deredor de esta kamareta, ke mizmo chika se transformava a un kal en mis ojos. Despues del Kadish, mi madre aparejava un dezayuno kon pan, azitunas, kezo blanko, guevos haminados, i kafe turko. A la tadre, asendiya la lampara, i no saliya a la kaye. Onorava la lampara en estando a su ladao, i savyendo ke izo su dover de ija, esto le dava una grande konsolasyon. Mas despues, no izyeron mas los meldados en kaza i mi madre lo empeso a akompanyar a mi padre al kal por los meldados. Ma kontinuo kada vyernes, a asender la lampara ke aparejava en un plato ondo de azete kon mechas de algodon.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-720372563157656637?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/720372563157656637/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/06/un-meldado.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/720372563157656637'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/720372563157656637'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/06/un-meldado.html' title='Un Meldado'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TCvvnIjM7FI/AAAAAAAAAYk/2rJLCGC1m6c/s72-c/meldado.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-6642865133790628452</id><published>2010-06-13T18:15:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:51:14.085-08:00</updated><title type='text'>La Kaleja del Kal</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TBWEdQSc6uI/AAAAAAAAAXw/NFwS-jsKtIA/s1600/IMG_0767.JPG"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5482433759516879586" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TBWEdQSc6uI/AAAAAAAAAXw/NFwS-jsKtIA/s200/IMG_0767.JPG" style="cursor: hand; cursor: pointer; display: block; height: 200px; margin: 0px auto 10px; text-align: center; width: 150px;" /&gt;&lt;/a&gt;Durante mi vijita de alkavo, en la kaleja del Kal- Buyuk Hendek Caddesi: Antes kuarenta anyos moravamos serka de la kula i vijitavamos la male porke muestros amigos i myembros de famiya bivian en la kula. El kal Apollon, la kaza de tant Sarina, primos i primas moravan en el deredor. Mayo 3, 2010&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-6642865133790628452?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/6642865133790628452/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/06/la-kaleja-del-kal.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6642865133790628452'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6642865133790628452'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/06/la-kaleja-del-kal.html' title='La Kaleja del Kal'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TBWEdQSc6uI/AAAAAAAAAXw/NFwS-jsKtIA/s72-c/IMG_0767.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-4462660045306199525</id><published>2010-04-09T18:04:00.001-07:00</published><updated>2010-04-09T18:06:20.329-07:00</updated><title type='text'>Los Sedakeros del Kal Apollon</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S7_OvSp9FKI/AAAAAAAAAXo/3HIIzU8HVps/s1600/sedakeros.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 154px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S7_OvSp9FKI/AAAAAAAAAXo/3HIIzU8HVps/s200/sedakeros.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5458308585253311650" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;En los anyos 50 del siglo pasado, uzavamos a vijitar kon mi madre el entorno de la Kula. La Kula era lesho de sinko puntos de kamino del apartamento Melek, ande moravamos. Mi madre me tomava de la mano i mos metiamos en kamino kon grande entuziazmo.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Syempre era mas o menos lo mizmo: vijitar la prima de mi padre Jentil, ke morava unos kuantos apartamentos despues del kal Apollon; merkar karne kasher ande Dalva; ugradeyar ande la tant Sarina ke bivia enfrente del Bit Pazari; echar una boz  al rez de chaussée de Dora Adato; i, devezes en kuando echar azete al kal. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;En akeyos tyempos el kal de Neve Shalom dainda no era fraguado, i el kal d'Apollon, ke mi madre lo yamava el kal de los proves, era el kal lo mas frekuentado. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;La Kula, en akeyos anyos era serrada, aparesiya muy eskayida i pasavamos al deredor de eya komo si no egzistiya. Me akodro tambien del kunduradji Musyu Navon, ke teniya una butikita chikitika i bruska, ande moz echava penches muevas a los kalsados vyejos por unos kuantos groshes. Una otra butika ke konosiyamos bueno en la Kula era la butika de Pardo, kon sus fostanes de novya ke alkilava. Unos kuantos elektrikchis ke adovavan lampas vyejas, i mas abasho unas doz butikas ke vendian livros i defteres para la eskola. Mas i mas me akodro de los eskirubadjis kon el sako en la espalda; los vendedores de frutas i de pishkados. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;El deredor de la Kula en akeyos anyos teniya un ayre muy eskayida kon sus apartamentos vyejos, deskolorados i sus entradas kon golor de mofo i areskuras, kon unos kuantos borrachones kon las bochas de ispirto en sus mano, i los butikaryos baryendo las entradas i echando aguas a las kayes para espantar a los gatos ke eran numerozos. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;La entrada del Kal Apollon no era diferente del resto de la kaleja. I mas i mas, komo al tinyozo un graniko mas, eran los sedakeros i sedakeras asentados en la puerta del kal.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Asentados en las eskalonas de laja en la entrada del kal de los proves, avlando syempre en Djudyo, eran yenos de bendisyones i alavasyones: &lt;/div&gt;&lt;div&gt;"Presyada, asi ke te veyga de todo bueno, ke veygas novya a tu ija, ke tengas el mazal en la puntal pino, todo bueno ke tengas i ke los dezeyos de tu alma ke se agan verda." &lt;/div&gt;&lt;div&gt;En mizmo tyempo saviyan todo lo ke se pasava en la male i eran komo los balabayes del kal, dando avizos i pruntando kestyones: &lt;/div&gt;&lt;div&gt;"El shamas ya vino, vas a echar azete al kal?" &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Me akodro tambien ke kantavan en Djudyo kantikas alegres, en kontrasto kon sus vistidos eskayidos, sus karas flakas i sus bokas sin dyentes. Paresiyan orozos kon sus karas de riza.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Me akodro tambien ke los grandes mos espantavan kon avlas sovre zinganos, sedakeros i Sanpavlo. Moz dizian ke si no mos komportaramos bien, una zingana o un sedakero i mizmo Sanpavlo el mizmo, moz puedia arevatarmos. No saviya kualo Sanpavlo keria dizir, ma este byervo dicho kon boz alta ya me areventava la fiel. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kon estos prospektos en mis penseryos, la entrada al kal de Apollon me dava un sentimyento de espanto mesklado de una kuryozita. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Las vijitas a los miembros de famiya ke moraron en el deredor de la Kula, el uzo de echar azete al kal, sus personajes estranyos kon los sedakeros en la puerta del Kal  Apollon, no egzisten mas. Esto todo ke desparesio en muestro tiempo aze parte de mi pasado. Kada ves ke vijto a Estambol, en el fondo de una Kula i de su entorno, modernizado i restorado, sus rekuedros se arebiven i me parese oyir las bozes de los sedakeros de Apollon. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;-------------------------------------------------&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ilustrasyon: Roz Kohen&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-4462660045306199525?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/4462660045306199525/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/04/los-sedakeros-del-kal-apollon.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4462660045306199525'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4462660045306199525'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/04/los-sedakeros-del-kal-apollon.html' title='Los Sedakeros del Kal Apollon'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S7_OvSp9FKI/AAAAAAAAAXo/3HIIzU8HVps/s72-c/sedakeros.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-4712783854684771212</id><published>2010-03-03T20:00:00.000-08:00</published><updated>2010-03-03T20:18:46.147-08:00</updated><title type='text'>Kon los biervoz i sinyatura del ermano de mi papu</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S48xINqv58I/AAAAAAAAAXY/KWpXv1swHCM/s1600-h/havanaback.jpg"&gt;&lt;img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 158px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S48xINqv58I/AAAAAAAAAXY/KWpXv1swHCM/s200/havanaback.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5444624491691894722" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Souvenir affectueux de la famille Moise I Cohen para mi kerido ermano Leon Cohen y Famille&lt;br /&gt;Havana 5 Octoubre 1925 Cuba"&lt;br /&gt;Leon Cohen tenia doz ermanos: Moise imigro a Cuba i Yako kedo en Estanbol. Me akodro de Yako i esto en kontakto ko las ijas de Yako, sus inyetas i biz inyetos. Majorita biven en California. El ijo i la ija de Moise son Alberto i Jenny ke son serka de la edad de mi padre ma mas mansevos. Kreyo ke Alberto pudeser ke  nasyo  en 1915 i Jenny 1920.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-4712783854684771212?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/4712783854684771212/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/03/kon-los-biervoz-i-sinyatura-del-ermano.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4712783854684771212'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4712783854684771212'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/03/kon-los-biervoz-i-sinyatura-del-ermano.html' title='Kon los biervoz i sinyatura del ermano de mi papu'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S48xINqv58I/AAAAAAAAAXY/KWpXv1swHCM/s72-c/havanaback.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-6115732364811427497</id><published>2010-03-03T19:58:00.000-08:00</published><updated>2011-06-26T20:19:23.068-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Havana'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cuba'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Jews'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ladino'/><title type='text'>La Famiya de Kohen en Havana Cuba</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S48wDB19pmI/AAAAAAAAAXQ/7nD2EGyotGk/s1600-h/havana1925.jpg"&gt;&lt;img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 158px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S48wDB19pmI/AAAAAAAAAXQ/7nD2EGyotGk/s200/havana1925.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5444623303106733666" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-6115732364811427497?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/6115732364811427497/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/03/los-famiya-de-kohen-en-havana-cuba.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6115732364811427497'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6115732364811427497'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/03/los-famiya-de-kohen-en-havana-cuba.html' title='La Famiya de Kohen en Havana Cuba'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S48wDB19pmI/AAAAAAAAAXQ/7nD2EGyotGk/s72-c/havana1925.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-854182647965371535</id><published>2010-03-02T18:45:00.000-08:00</published><updated>2011-11-25T08:53:02.003-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Judeo-Espagnol'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Istanbul'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ladino'/><title type='text'>Mi Biz Papu</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S43OKhXLUpI/AAAAAAAAAW4/kjqNMEGUNtM/s1600-h/Baruh+father.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5444234204710392466" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S43OKhXLUpI/AAAAAAAAAW4/kjqNMEGUNtM/s200/Baruh+father.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; height: 200px; width: 122px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Nesim Romano, el padre de Baruh Romano bivyo entre los anyos1838 i 1898. Esta photografiya es la mas vieja en la posesyon de mi famiya i es tomada en Konstantinople.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-854182647965371535?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/854182647965371535/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/03/mi-biz-papu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/854182647965371535'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/854182647965371535'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/03/mi-biz-papu.html' title='Mi Biz Papu'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S43OKhXLUpI/AAAAAAAAAW4/kjqNMEGUNtM/s72-c/Baruh+father.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-785820534379824230</id><published>2010-02-23T06:29:00.000-08:00</published><updated>2010-02-23T06:32:47.255-08:00</updated><title type='text'>Turkish translation of "Namer el Endevino"</title><content type='html'>Kâhin Jak Namer&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yazar: Roz Kohen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1950’li yıllarda İstanbul’un Kıblelizade Sokağı’nda pek çok Yahudi yaşardı. O dönemde ebeveynimizin anlattığı hikâyeler, televizyonun yerini alırdı. Pencere kenarına oturmak ve geleni geçeni seyretmek, genç hayal gücümüzü beslemeye yeterdi. Gelen geçenlerden biri de, mahallenin ileri gelenlerinden, saygıdeğer kâhin Jak Namer idi. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bu kişi, evimizdeki çoğu sıradışı diyaloğun odak noktasını oluştururdu. Namer, her tür hastalığın, hatta sorunun, çaresini bulmasıyla ünlüydü. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kocanız sizi aldatıyorsa, ne yaparsınız? Gidip Bay Namer ile konuşursunuz. Henüz bir nişanlı bulamamışsanız, ne yaparsınız? Gidip Namer'e danışırsınız. Çok zeki olduğu ve sanatını astrolojiye dayandırdığı için Namer’in, herkesin kaderini bildiği söylenirdi. Yani, anlattıkları hurafe değildi. Hatta Atatürk’ün bile Türkiye’nin geleceği hakkında ona danıştığı ve Namer’in astroloji kitaplarına bakarak verdiği öğütten son derece memnun kalıp ona “astrolog” unvanı verdiği söylenirdi. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dediklerine göre, Teyzem Virjini evlenmeyi o kadar çok istiyormuş ki Namer’e gitmiş ve birkaç ay sonra Eniştem Salomon ile tanışıp evlenmiş. Aynı durum, hiç kimsenin cazip bulmadığı Zelda’nın da başına gelmiş. Zelda, geleceğini öğrenmek için Namer’e gittiğinde, Namer ona şöyle demiş: “Eve git ve bu hafta gördüğün rüyaları hatırlamaya çalış. Rüyalarına giren kişi evleneceğin kişi olacak.” Zelda, o hafta rüyalarında, evlenmeyi hiç düşünmediği bir tanıdık olan Menahem’i görmüşmüş. Her şeyi bilen ve her gönül yarası için bir çözümü olan Kâhin Jak Namer ne kadar akıllıymış! Zelda, Namer sayesinde, kaderinde Menahem olduğunu anlamış. Namer, Teyzem Sara için de ne mükemmel şeyler söylemiş! Namer sayesinde, şansı hiç yaver gitmeyen Sara’nın şansı açılmış. Sara rüyasında kendini merdiven çıkarken görmüş. Namer de ona zaten “Kendini merdiven çıkarken görürsen, bu, talihinin açıldığına işarettir” demişmiş! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aynı sokakta yaşamamıza rağmen ben, namı diğer "Namer el Endevino"yu* tanımıyordum. Yalnızca, annemin bir defasında, kibar davranışları olan iyi giyimli bir adama, sıkılarak selam verdiğini hatırlıyorum. Adam, o zamanın görgü kurallarına uygun bir biçimde, şapkasını hafifçe kaldırıp başıyla selam vererek “Günaydın” demişti. Daha sonra, annem bana onun sokağın aşağısında yaşayan ünlü astrolog Jak Namer olduğunu söyledi! Namer’in hayatı hakkında hiçbir şey bilmiyorduk; tek bildiğimiz, özel güçlere sahip olduğu, yalnız yaşadığı ve muhtemelen, çoğumuza yardım edip umut veren bir aziz olduğuydu. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yıllar geçti. Bir gün bir İstanbul gazetesinin köşesinde kısa bir haber çıktı. Bay Jak Namer evinde çıkan bir yangında ölmüştü; muhtemelen bir gaz sobası kazasıydı. Bu, pek çok insan açısından önemsiz bir haberdi. Haberi okuduğumda, ABD’de sosyal psikoloji eğitimi alıyordum ve Namer’in insanlara yardım etmek için kullandığı taktiklere anlam vermeye başlamıştım. Aslında kullandığı yaklaşımlar, bugün sosyal psikoloji çevrelerinde çok iyi biliniyor. Namer’in eski inançların aksine herhangi bir doğaüstü gücü olmadığını anlıyordum artık. Bir psikolog sabrıyla insanlarla konuşuyor ve onlara arzularının ne olduğunu anlamalarında yardımcı oluyordu. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Günümüz sosyal psikologlarına göre, belli bir amaca ulaşmak istiyorsak, bunu kalpten dilediğimiz takdirde amacımıza ulaşır ve hayallerimizin gerçek olmasını sağlayabiliriz. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Şu anda laboratuvarlarda test edilmekte olan bu felsefe, artık çağdaş bir nitelik kazanmış durumda ve günümüz çevrelerinde bir bilim olarak kabul ediliyor. Böylece, geleceğimizi görme, kaderlerimizi çizme gücümüzü anlar hale geliyoruz. Namer'in hepimize anlatmaya çalıştığı zihinsel gücümüzü kendimizde bulmayı öğreniyoruz. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eğer çocukluğumda Şişhane’deki oturma odamızda duyduğumuz söylentiler gerçek olsaydı, Atatürk’ün Jak Namer’i bir bilimadamı olarak tanımasından ve onu bilge insan sıfatıyla onurlandırmasından memnuniyet duyardım. Çünkü ancak önceki nesillerin davranışlarını analiz etmenin, bizi bugünkü halimize dönüştürdüğüne inanmak istiyorum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*el Endevino: İspanyolcada “geleceği gören, özellikle astrolojiye dayanarak gelecek konusunda fikir yürüten kişi”.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-785820534379824230?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/785820534379824230/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/02/turkish-translation-of-namer-el.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/785820534379824230'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/785820534379824230'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/02/turkish-translation-of-namer-el.html' title='Turkish translation of &quot;Namer el Endevino&quot;'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-6218248044931865174</id><published>2010-02-07T08:37:00.000-08:00</published><updated>2011-11-25T08:53:15.682-08:00</updated><title type='text'>Banyo de Chinko</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S27u7FGGplI/AAAAAAAAAVw/5sdZkt8j8TA/s1600-h/chinko.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5435544499030238802" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S27u7FGGplI/AAAAAAAAAVw/5sdZkt8j8TA/s200/chinko.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; height: 166px; width: 130px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Banyo de Chinko&lt;br /&gt;-----------------------------------------------------&lt;br /&gt;Los Estambullis, semos enamorados de la mar. En munchas de muestras memorias la mer se topa en el sentro de los evenemientos. Tomar un chay en el bodre de la mar, un paseo kon vapor, ir a las plajes, tomar aver al bodre de la mar, son una de las maz populares temas de muestro pasado. &lt;br /&gt;Me akodro de una Amerikana ke aviya vinido komo turista a Estambol i komo se aviya enkatada de ver la djente asentados en un kafe o un banko, en el bodre del Bosfor i mirando a la mar, sin dinguna otra okupasyon. Para eya esto era ser battal i peryer tyempo en nada. Ma muestra estorya de amor kon la mar empesa mizmo antes ke empesimos a kaminar o a avlar… &lt;br /&gt;En efekto, mis primeras memorias son sovre la mar, en partikular del primero enverano de mi vida ande tenia apenas un anyo. La majorita de los vizidados de la isla Prinkipo serka de Estambol, eran djudyos i gregos i todos eran muy entimos unos kon los otros i los bebes mos engrandesiyamos endjuntos. Los de tres a kuatro/ sinko anyos se ivan a nadar kada diya i djugavan al lado del debarkader sin espanto. &lt;br /&gt;Mi primera memoria de Prinkipo, es sovre mi ermana i una amigita ke se suvyeron a una mauna – barka ancha de transporto – i estavan djugando. Los vizindados ke vyeron esto, le dyeron haber a mi madre ke salyo de kaza kon una grande emosyon i koryo al debarkader para kitar a las doz ijikas antes ke la mauna se aleshe del debarkader. Mizmo ke era un bebe, me akodro del espanto en la kara de mi madre i komo salyo korriendo komo la loka a las kayes, deshandome sovre el minder alto kon mi vava en kaza. &lt;br /&gt;Tanbien me akodro de una fotografiya ke la teniyamos en el album. Esta fotografiya es de una bebe asentada en un banyo de chinko i echando rizas del guste en el kortijo de la kaza ande aviamos pasado una enverenada en Prinkipo.&lt;br /&gt;Asigun ke mis paryentes me kontaron, la kreaturika ke apenas teniya un anyo era yo, i el kortijo de laja era en la kaza de Marion ande pasimos la enveranada de 1950 en Prinkipo. Me akodro i ke mi ermana, en la mizma enverenada, se iva a nadar i mizmo se suviya a las barkas i a las maunas sin dingun espanto..&lt;br /&gt;Al pareser ke Madam Marion, la vizina grega, arogava al sudju – vendedor de agua – de la isla de inchir doz kuvos de agua de mar i trayerlos al kortijo. Aya inchian el banyo de chinko kon la agua de mar i me metian para ke profite de la agua de mar. &lt;br /&gt;Es ansina ke syempre me plaze la mar, i el nadar. Del primer banyo de mar en el banyo de chinko en el kortijo de la kaza, los muestros mos alishtreyaron a la mar. La fotografiya malorozamente no la tengo, ma la memoria de la foto es tan biva ke espero ke la ilustrasyon vos va dar una idea del uzo de akeos anyos kuando no aviya banyos de plastik para bebes. &lt;br /&gt;Esta anyada hue la de alkavo ke pasimos el enverano en la isla i los banyos de mar de los anyos segientes ya no eran maz en el banyo de chinko. Las photos de otras enveranadas mas duspues son tomadas en la parte asiatika de la sivdad i el banyo de chinko hue uzado komo payla ande metian el lavado en mojo. &lt;br /&gt;--------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Ilustrasyon: Roz Kohen&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-6218248044931865174?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/6218248044931865174/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/02/banyo-de-chinko.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6218248044931865174'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6218248044931865174'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/02/banyo-de-chinko.html' title='Banyo de Chinko'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S27u7FGGplI/AAAAAAAAAVw/5sdZkt8j8TA/s72-c/chinko.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-6339087794939227725</id><published>2010-02-06T09:27:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T10:57:56.036-08:00</updated><title type='text'>Anunsio</title><content type='html'>&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-8a2b3d0dcd323673" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v14.nonxt6.googlevideo.com/videoplayback?id%3D8a2b3d0dcd323673%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1332866759%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D30F14FC24AA730B70A0CC5CF0094E53A034060C4.419DE905DDD4711BD8ED60F0F46D16D59563F951%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D8a2b3d0dcd323673%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DzaGKA5gQ5WPCbebmOPQ_lCIZv4c&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v14.nonxt6.googlevideo.com/videoplayback?id%3D8a2b3d0dcd323673%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1332866759%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D30F14FC24AA730B70A0CC5CF0094E53A034060C4.419DE905DDD4711BD8ED60F0F46D16D59563F951%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D8a2b3d0dcd323673%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DzaGKA5gQ5WPCbebmOPQ_lCIZv4c&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-6339087794939227725?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/6339087794939227725/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/02/anunsio.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6339087794939227725'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6339087794939227725'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/02/anunsio.html' title='Anunsio'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8759989247540061947</id><published>2010-01-18T08:51:00.000-08:00</published><updated>2011-11-25T08:53:45.670-08:00</updated><title type='text'>English translation of "Djamila a Media Luz"</title><content type='html'>DJAMILA "at dim lights"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By Roz Kohen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I grew up in Istanbul but now I live in the United States. Yet the strongest memories are those of my childhood.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Djamila, "the cleaning lady" or as my mother said in Judeo-Espagnol “la mosa", has left me a bittersweet memory that is awakened every time I hear Julio Iglesias sing: "i todo a media luz". *&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In the years 1950-55 we lived in a small apartment in Shishane, near the famous, centuries old Genovese Tower in Istanbul. Then we were surrounded by Jewish and Moslem neighbors. Even the Jewish Families that were not rich could afford housekeepers. Majority of these housekeepers were young Moslem women coming from province. But, we also had one housekeeper who was Jewish: Djamila.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When I was 5-6 years old, it seemed to me that Djamila was eighty! Today, I look back and think that she was probably forty or fifty years old. She seemed very old, because of her gray thin hair and her toothless mouth. She was very skinny and always seemed ill.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Djamila used to work eagerly and was known in the Jewish community of Sishane as being an honest worker; she never stole from houses.&lt;br /&gt;Her biggest worry seemed to be her alcoholic husband and her lazy son that were in her care.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;..,;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Djamila had the face of a witch, always with a broom at hand, her pointy nose with a mole, her disheveled gray hair, a cigarette that seemed a permanent hanging fixture of her thin lips, an awkwardly tied head cover, thick stockings hanging on her skinny legs, a mended dress and huge slippers that she dragged as she walked hastily. But when she opened her mouth Djamila was the gentlest person. I remember she refused to sit with us, and said: "It is unacceptable for maids to sit with their bosses to socialize". My Mother was embarrassed that Djamila felt inferior, we all felt she was very old fashioned and had conservative views. Thus Djamila worked all her life  in such conditions and one-day we heard she had passed away quietly.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Today I remember Djamila because she sang the famous Spanish song, with her voice roughened from cigarette smoking, as she enthusiastically worked cleaning our house: "i todo a media luz, a media luz los doz, a media luz los bezos, a media luz los doz."*&lt;br /&gt;I would forget of her alcoholic husband and imagine little old Djamila, the sweet gentle lady with her toothless mouth, dancing tango in the arms of a handsome young man that treated her with great respect and admiration and in full ecstasy all "in dim lights"-"i todo a media luz".&lt;br /&gt;I will never know if the song alleviated Djamila's stressful life, but every time I hear the song play I remember my childhood, I think of the dreams Djamila might have had and I smile for a few moments.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*. all in dim lights&lt;br /&gt;. at dim lights the two of us . at dim lights the kisses . at dim lights the two of us&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8759989247540061947?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8759989247540061947/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/01/english-translation-of-djamila-media.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8759989247540061947'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8759989247540061947'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/01/english-translation-of-djamila-media.html' title='English translation of &quot;Djamila a Media Luz&quot;'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5588571933540246504</id><published>2010-01-07T08:14:00.000-08:00</published><updated>2010-01-07T08:17:34.707-08:00</updated><title type='text'>Sovre Rebecca Scherer</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S0YIzwYE7vI/AAAAAAAAAVo/OeHtLYkwsEE/s1600-h/a.jpg"&gt;&lt;img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 142px; height: 200px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S0YIzwYE7vI/AAAAAAAAAVo/OeHtLYkwsEE/s200/a.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5424032486466580210" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5588571933540246504?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5588571933540246504/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/01/sovre-rebecca-scherer.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5588571933540246504'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5588571933540246504'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/01/sovre-rebecca-scherer.html' title='Sovre Rebecca Scherer'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/S0YIzwYE7vI/AAAAAAAAAVo/OeHtLYkwsEE/s72-c/a.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8855616525777296699</id><published>2010-01-01T20:28:00.001-08:00</published><updated>2010-01-01T20:28:31.009-08:00</updated><title type='text'>El ermano de mi madre</title><content type='html'>&lt;p class="mobile-photo"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sz7Lb3mtulI/AAAAAAAAAVg/SHxoYu1wIC8/s1600-h/nisimromano-711010.jpg"&gt;&lt;img src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sz7Lb3mtulI/AAAAAAAAAVg/SHxoYu1wIC8/s320/nisimromano-711010.jpg"  border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5421994681043892818" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;Nisim Romano muryo kuando teniya doz anyos durante la epidemia de tifus en 1922 en Constantinople.&lt;br clear="all"&gt;&lt;br&gt;-- &lt;br&gt;Roz Kohen&lt;br&gt; &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8855616525777296699?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8855616525777296699/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/01/el-ermano-de-mi-madre.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8855616525777296699'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8855616525777296699'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2010/01/el-ermano-de-mi-madre.html' title='El ermano de mi madre'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sz7Lb3mtulI/AAAAAAAAAVg/SHxoYu1wIC8/s72-c/nisimromano-711010.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8810969706834601204</id><published>2009-12-19T11:17:00.000-08:00</published><updated>2011-11-25T08:57:55.568-08:00</updated><title type='text'>Leche de Azno</title><content type='html'>&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-97c58b54e127d494" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v17.nonxt5.googlevideo.com/videoplayback?id%3D97c58b54e127d494%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1332866759%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D591D205AC7E1FE4EE0D589F759F70A843D4B443C.15314291C8B29D3A48DC677B72DE2A2FE334F646%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D97c58b54e127d494%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DorNTrPxo7yIodfQIQ73-f7LaIsk&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v17.nonxt5.googlevideo.com/videoplayback?id%3D97c58b54e127d494%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1332866759%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D591D205AC7E1FE4EE0D589F759F70A843D4B443C.15314291C8B29D3A48DC677B72DE2A2FE334F646%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D97c58b54e127d494%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DorNTrPxo7yIodfQIQ73-f7LaIsk&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8810969706834601204?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8810969706834601204/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/12/leche-de-azno.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8810969706834601204'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8810969706834601204'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/12/leche-de-azno.html' title='Leche de Azno'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-7808717085888632060</id><published>2009-12-17T20:35:00.001-08:00</published><updated>2009-12-17T20:39:38.817-08:00</updated><title type='text'>Una kartpostal eskrita por el ermano de mi vava, Devora Benshoam.</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SysHEEWdzaI/AAAAAAAAATg/ahUNbyqF7Oc/s1600-h/kerida+ermana+31.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 215px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SysHEEWdzaI/AAAAAAAAATg/ahUNbyqF7Oc/s320/kerida+ermana+31.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5416430743311994274" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-7808717085888632060?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/7808717085888632060/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/12/una-kartpostal-eskrita-por-el-ermano-de.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7808717085888632060'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7808717085888632060'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/12/una-kartpostal-eskrita-por-el-ermano-de.html' title='Una kartpostal eskrita por el ermano de mi vava, Devora Benshoam.'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SysHEEWdzaI/AAAAAAAAATg/ahUNbyqF7Oc/s72-c/kerida+ermana+31.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3754669196569489894</id><published>2009-12-16T18:23:00.000-08:00</published><updated>2009-12-17T20:34:51.830-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Bulgaria'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Varna'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sephardic Family'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='1925'/><title type='text'>Mi biz vava i biz papu, La famiya de Benshoam de Varna en 1910?</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SymXQ8GL1YI/AAAAAAAAATY/4mYxeznLJ3M/s1600-h/Douda.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 269px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SymXQ8GL1YI/AAAAAAAAATY/4mYxeznLJ3M/s320/Douda.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5416026344155501954" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3754669196569489894?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3754669196569489894/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/12/mi-biz-vvava-i-biz-papu-la-famiya-de.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3754669196569489894'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3754669196569489894'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/12/mi-biz-vvava-i-biz-papu-la-famiya-de.html' title='Mi biz vava i biz papu, La famiya de Benshoam de Varna en 1910?'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SymXQ8GL1YI/AAAAAAAAATY/4mYxeznLJ3M/s72-c/Douda.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3869206795755393477</id><published>2009-09-17T20:07:00.000-07:00</published><updated>2010-03-14T21:21:05.406-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Judeo-Espagnol'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ladino'/><title type='text'>En Tierras Ajenas Yo Me vo Murir</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.gadnassi.com/"&gt;http://www.gadnassi.com/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Unas de mis memorias hueron publikadas en la antolojia de Dr. Gad Nassi en 2000 en Estanbol i en 2005 en Barselona. Las mas muevas son publikadas en "El Amaneser" en Estanbol i en "Los Muestros" en Belcika.&lt;a href="http://www.gadnassi.com/en_tierras/"&gt;http://www.gadnassi.com/en_tierras/&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3869206795755393477?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3869206795755393477/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/09/en-tierras-ajenas-yo-me-vo-murir.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3869206795755393477'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3869206795755393477'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/09/en-tierras-ajenas-yo-me-vo-murir.html' title='En Tierras Ajenas Yo Me vo Murir'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8330469426435964939</id><published>2009-08-01T12:00:00.001-07:00</published><updated>2011-11-25T08:54:52.015-08:00</updated><title type='text'>Mi Ermana</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SnSR9ffxM_I/AAAAAAAAAR8/eMug5bPM6EM/s1600-h/dora-buyukada.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5365073541717898226" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SnSR9ffxM_I/AAAAAAAAAR8/eMug5bPM6EM/s320/dora-buyukada.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; display: block; height: 320px; margin: 0px auto 10px; text-align: center; width: 221px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;El enverano de 1947-Prinkipo-Estanbol/En la kaza de Katerine i Rafael Benshuan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SnSR91J4tMI/AAAAAAAAASE/rQTAHzohr8o/s1600-h/Roz+342.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5365073547531695298" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SnSR91J4tMI/AAAAAAAAASE/rQTAHzohr8o/s320/Roz+342.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; display: block; height: 240px; margin: 0px auto 10px; text-align: center; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Vijitimos la kaza de Rafael Bensuan el primo de mi padre en 8 &lt;br /&gt;Noviembre 2007 en la Isla de Prinkipo serka de Estambol. Mi ermana se akodro de la fotografia tomada antes 60 anyos en el mizmo lugar. Eya me konto ke esta kaza i el enverano ke pasaron aya antes ke you nasi era una de suz primeras memorias.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oy, los abitantes de la misma kaza son Turgut Noyan, artisto famoso i su famiya.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8330469426435964939?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8330469426435964939/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/08/mi-ermana.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8330469426435964939'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8330469426435964939'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/08/mi-ermana.html' title='Mi Ermana'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SnSR9ffxM_I/AAAAAAAAAR8/eMug5bPM6EM/s72-c/dora-buyukada.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-9161889999611368058</id><published>2009-07-04T21:31:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:13:21.311-08:00</updated><title type='text'>English translation of "El Apartmento Andjelo"</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SlAuhMEh2JI/AAAAAAAAARA/sM-EdamrKz0/s1600-h/melekturkce.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5354831104654301330" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SlAuhMEh2JI/AAAAAAAAARA/sM-EdamrKz0/s320/melekturkce.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; display: block; height: 320px; margin: 0px auto 10px; text-align: center; width: 254px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;The Appartment named "Angel"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I lived about twenty years in an apartment named Angel near the Galata tower in Istanbul. My parents had moved into this apartment before we were born, when the Second World War had just started. It was named Melek, which means Angel in Turkish. The six floor building had two apartments on every floor, a sideways view of the famous Golden Horn, and a terrace on the top floor that served as the roof top. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This building had existed for over a century and still had wooden stairs, even though the structure was made of stone and iron. Once a white stone building it had now turned gray and dirty. Its name too, seemed to be in contrast with its neglected appearance. Even then it seemed that the building was tired of its long past as it had been home to so many generations of Jewish inhabitants who had come to live and eventually left for better neighborhoods. The narrow windows were covered with dark colored blinds. This was the standard window dressing, during the world war years; the purpose was to protect the city from air attacks. Even though the wars were over and the city was safe, the blinds were kept out of convenience by the tenants of the apartment. Pigeons were the frequent visitors of those somber windows where an occasional garden rue pot withstood the four seasons.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mehmet was the concierge. We called him the door keeper. He and his family were the only Moslem inhabitants of the apartment and they lived in one room in the basement. Next to their windowless room were the coal and wood storage rooms. This was the winter supply that the 12 renters of the building kept so that they could burn in their stoves during the winter season.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mehmet had come from a remote village yet he was in today’s terms the maintenance manager of the building. He helped the renters with his many services. He mopped the entrance and the wooden stairs all through the six floors, purchased everybody's bread and newspapers, and collected the garbage from all 12 apartments, brought the coal and wood to each floor as requested, and kept an eye at the door, making sure strangers did not wander into the building.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He was also the one to take all the kids to the Jewish school, Benei Berit, situated a block away. I remember his warm hand holding unto ours. Three kids walked on each side of him, as he carried our lunch boxes and heavier book bags and he would not let go until we entered the school premises. He was always on time, always had the same serious mission: to help us cross the busy avenue and make sure we made it on time to school.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I remember the winter nights; Mehmet locked the heavy iron door of the apartment. If we arrived past midnight from an outing to the Bosporus or a Movie at the Pera region we would ring the doorbell so that he would let us in. He would show up with his pajamas cloaked with his coat, respectfully unlocked the entrance door, let us in and went back to sleep.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The living room is where we spent most of our time. This room had a couch, 2 arm chairs, a radio, a dining room table, 4 chairs and the charcoal stove, leaving barely room to move around. It is from this room that we observed the lives of neighbors that lived in the apartment across the street: Mrs. Sevi, The Almoslinos, Mr and Mrs Behar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"There you go: she just took out all her winter clothes to the balcony...she is going to air her clothes...I think they must have had an engagement party. I can see they have a wreath of flowers...what happened to the mother in law? Poor thing she kept calling them at no avail and no one showed up to help her carry her groceries...see Elvira's fiancée,  he  has been smoking in the balcony leaving the door open. They are going to freeze to death... "&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When we climbed up the stairs to the sixth floor roof top balcony, this was the most exciting event of the week! My mother would borrow the key to the balcony from Mehmet the concierge and we would climb up slowly carrying the basket full of wet laundry. The roof top was also where Zimbul the hair dresser and her blind sister Ester lived. As we arrived to the roof top to hang the clothes the two would open the door of their one bedroom apartment and enjoyed visiting and talking about their daily lives.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Crazy Arditti was one of the most mysterious personalities of the neighborhood. I would safely observe him from the roof top balcony, without being noticed. Arditti walked by like a shadow, he always wore a heavy black coat, a fedora hat and he was bearded. There were colorful strings attached to the buttons of his somber and worn out coat. He walked slowly and stepped on the cobbled stone road carefully, he talked to himself as he smiled and nodded. He seemed scared and sad, all to himself in his lonely world; always his hands in the coat’s pockets as if he had a huge secret. My mother always felt sorry for him and would tell us that he was a mathematical genius when he was young, at the same Jewish school Benei Berit  where many generations were schooled. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I would look downward from the roof top observing the street’s both ends and watch the activities of the street vendors, the neighbors shopping, the carts, the cars, the used cloth sellers and the boats on the golden horn. The bird view of the roof top allowed me to see the residents of the neighborhood shake their Turkish carpets, the children playing in the street all without being noticed! This secure feeling was with the view of the neighborhood surely was the proof that the apartment was the center of the world. Thus I was lost in this visual feast and time went by fast. As mother finished hanging the clothes we headed back downstairs clacking our wooden heeled slippers on the wooden old stairs.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When Passover arrived we would stretch the dining room table and up to fifteen of us could sit to read the Haggadah and to eat the wonderful Passover dishes all prepared in the kosher tradition.  The old armoire turned into a magical one when the porcelain Passover plates and the red wine glasses appeared. The small living room was quickly transformed into a palace hall and the Passover feast to one of the one thousand and one fairy tales lavish dinners.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In the recent years I visited Istanbul three times. The first time I visited the old apartment and even climbed its stairs with my two young daughters. The second time I could not get around the metro construction that was going on in the area and could not look at the apartment closely. Two years following to that visit, my cousin sent me an email telling me the apartment had suddenly collapsed. The inhabitants had long deserted this century old apartment and the collapse had taken place during the night causing no further damages. I did not believe the news; I thought that she was surely mistaken. Such a majestic building; so strong and stern, so large, it was to be there till eternity!&lt;br /&gt;Yet my cousin was not mistaken. On my last visit of the apartment named Angel, I found the huge wreckage where the apartment used to be. The pile of stones instead stood silently, ready for the clean-up to be part of the history leaving no witnesses behind.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yet, years later very far from Istanbul, in the city of St. Louis in the heart of the United States, where I live in a huge house surrounded by a large green and wooded area, in my reoccurring dreams I always find the apartment named “Angel”. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Its entrance door is wide open. The neighbors, just as it used to be, are busy with their lives. Mehmet the concierge greets me excitedly. The knowledge that the old apartment had collapsed becomes distant. I find the place in better shape than I ever remember it to be. I find great comfort in my dream.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-9161889999611368058?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/9161889999611368058/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/07/apartment-named-angel.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/9161889999611368058'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/9161889999611368058'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/07/apartment-named-angel.html' title='English translation of &quot;El Apartmento Andjelo&quot;'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SlAuhMEh2JI/AAAAAAAAARA/sM-EdamrKz0/s72-c/melekturkce.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-1315082392946728306</id><published>2009-07-04T04:40:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:55:52.343-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Melek Apartmanı'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kıblelizade sokağı'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Istanbul'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sishane'/><title type='text'>Turkish translation of "El Apartamento Andjelo"</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sk9A7qYHCXI/AAAAAAAAAQ0/6e7EfTT78yI/s1600-h/melekturkce.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5354569875698682226" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sk9A7qYHCXI/AAAAAAAAAQ0/6e7EfTT78yI/s320/melekturkce.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; height: 320px; width: 254px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sk9ARxlV5hI/AAAAAAAAAQs/9rzkiEVt28Y/s1600-h/melekapt.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5354569156078724626" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sk9ARxlV5hI/AAAAAAAAAQs/9rzkiEVt28Y/s320/melekapt.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 219px; margin: 0 10px 10px 0; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Melek Apartmanı&lt;br /&gt;Roz Kohen &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yirmi sene boyunca İstanbul’un Galata kulesi yakınlarındaki Melek apartmanında oturdum. Annemle babam bu daireye İkinci DünyaSavaşı başladığında taşınmışlardı. Melek apartmanı altı katlı ve çatısında geniş bir terası olan koca bir apartmandı. Şişhane’nin Kıblelizade sokağındaki bu apartmanın ikinci katının penceresinden sarkınca bir parça da olsa Haliç’i görmek mümkündü. Çocukluğumda bile bir asırı aşan tarihi, gri taş görünümü ve eski tahta merdivenleri ile, Melek apartmanı adeta adına ters düşen bir görüntüye sahipti. Bir asır boyunca gelip geçen Yahudi kiracı ailelerin izleri ile adeta olgun ve bilgiç bir ifade kazanmıştı ama artık eski görkemini tahmin etmek bile zorlaşmıştı.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dar ve yüksek pencereleri çoğunlukla siyah güneşliklerle örtülü olurdu. Büyüklerin anlattığına göre bu güneşlikleri savaş sırasında karanlık bastıktan sonra şehri düşman bombardımanlarından korumak üzere ve karartma amacı ile kullanırlardı.  Dar pencere kenarlarında tek tük sedef otu saksıları yorgun güvercinlerle beraber yaşam kavgası verirdi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kapıcının adı Mehmet’ti. Mehmet ve ailesi apartmanın tek Yahudi olmayan sakinleri idi. Bodrum katında kömür ve odun kilerlerinin biri kapıcı ve ailesine ayrılmıstı. Kapıcı odasının yanıbaşında Melek apartmanının oniki daire sakinlerinin soğuk kış aylarında kullanacakları odun ve kömürler dururdu. Mehmet ve ailesi köyden gelmişlerdi. Karısı iyice örtülü olup nadiren kapı önüne çıkardı. Mehmet ise apartmanın en önemli ve ileri gelen kişilerinden biri idi. Melek Apartmanının kiracilarına türlü servislerde bulunurdu: Giriş katını ve altı katın tahta merdivenlerini sık sık sabunlu sularla yıkar, herkesin ekmeği ve gazetesini alır sabah erkenden dağıtımını yapar, her aksam aynı saatte herkesin çöplerini toplar ve kış aylarında da herkesin günlük odun veya kömürlerini dairelerine taşırdı. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apartman sakinlerinin çocuklarını da Mektep sokağındaki Musevi Lisesine her gün sabah erkenden götürüp akşam 5’te tekrar eve getiren de gene kapıcı Mehmet’di.&lt;br /&gt;Sıcacık elini anımsıyorum: tek  elinde üç çocuğun elini tutar, omuzlarına da hepimizin ağır çanta ve sefertaslarını asardı. Her zaman vaktinde bizleri toplar, hep aynı mesuliyet duygusu ile, ellerimizi sıkıca tutar okul kapısı açılıpta Musevi Okulunun kapıcısı, Müsyü Izak’ın dikkatini çekinceye kadar bırakmazdı. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Melek Apartmanında geçen çocukluk yıllarında soğuk kış gecelerini anımsıyorum. Kapıcı Mehmet apartmanın koca ağır kapısını kilitler bir de üstüne sürgü çekerdi. Hafta sonlarında İstiklal caddesi gezmelerinden veya Boğaziçi sefalarından geç vakit  döndüğümüzde kapının zilini çalar kapıcı Mehmet’in uyanıp açmasını beklerdik. Usulca, pijaması üstünde paltosu, kapıyı açmaya gelirdi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vaktimizin çoğunu bu küçücük apartman dairesinin tek ısınan oturma odasında geçirirdik. Bu küçük odada bir kanape, iki koltuk, bir radyo, dört kişilik bir masa ve bir büfe vardı. Eski eşyaların arasından ancak sıyrılarak geçilecek kadar bir mesafe bulunurdu oturma odasında. İşte bu odanın iki dar penceresinden, caddede oturan komşularımızın yatak odalarını görür ve onların yaşamlarını seyrederdik: Madam Sevi, Almozlinos Ailesi, bay ve bayan Behar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Baksanıza yazlıklarını yatak odasının balkonuna çıkarmışlar bile, evin hanımı çok titiz!&lt;br /&gt;Kızını nişanladı galiba, terasta koca çicek sepetleri var. Kayın valdesine ne olmus? Kadıncağız sokaktan seslenip durdu ise de yardıma gelen olmadı. Aman Allahım..Elvira’nin nişanlısı balkonda sigara içiyor..içerdekiler soğuktan donacak..”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Haftanın en önemli günü ise çamaşır asmak üzere teras katına çıktığımız gündü. Annem teras kapısının anahtarını kapıcı Mehmet’den aldıktan sonra ağır ağır,  ıslak çamaşırlarla yüklü hasır sepeti alıp çatı katına çıkardık. Bu çatı katının tek gözlü dairesinde berber Zimbul* ve kör kız kardeşi Ester otururdu. Berber Zimbul evlere saç kesmeğe gider, geçimlerini böyle sağlardı. Üst kata birilerinin çıktığını duyan iki yaşlı kızkardeş hemen kapıya çıkar komşularla sohbete dalarlardı. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mahallenin en ilgi çeken kişilerinden bir başkası da Deli Arditti idi. Genellikle kendisini bu çatı terasına çıktığımda rahatlıkla gözleyebilirdim. Arditti Kiblelizade Sokağından bir gölge gibi süzülürdü. Koca bir sakalı vardı. Yaz ve kış çok kalın ve koyu renkli bir yıpranmış ağır bir palto ve gene aynı renkte bir fötür şapka giyerdi. Paltonun düğmelerine renkli sicimler bağlamıştı. Kendi kendine konuşarak ve gülümseyerek yürürdü. Ürkek görünüşü ile ve yalnız dünyasında bir büyük sırrı taşıyormuşçasına kısa adımlarla yürür, ellerini hiç ceplerinden çıkarmazdı. Annem Arditti’yi her gördüğünde üzülür ve bize Arditti’nin Musevi Lisesine gittigi gençlik yıllarında bir matematik dehası olarak bilindigini anlatırdı. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Melek Apartmanının çatı katindan mahalleyi bir uçtan bir uca görebilmek  çok ilginç gelirdi çocukken: sokağın seyyar satıcıları, alış veriş eden komşuları, arabacıları, eskicileri, ve Haliç’in mavna ve vapurlarını,  ta yükseklerde halı silkeleyen ev hanımlarını, ve sokakta oynayan çocukları görünmez bir kimliğe bürünerek izliyebilirdim.  İşte apartmanın çatı katı bu bakımdan eşsiz bir güvence sağlıyordu. Terasın sağladığı bu sınırsız görüntü Melek Apartmanının dünyanın merkezi oluşu hissini iyice güçlendirirdi bende. Zaman akıp geçerdi çatı katında. Çamaşırlar  asılıp da terasta annemin işi bitince aşağı kata gene tahta merdivenlerde terliklerimizi takırdata takırdata inerdik. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hamursuz bayramı geldiğinde daracık oturma odasının  dört kişilik masası açılır, 15 kişiye bir ziyafet sofrası hazırlanırdı. Hamursuz bayramının efsanesi Musevice şarkılarla okunurken bu bayrama has hazırlanmış nefis yemekler yenirdi. Eski büfe açıldığında mavi ince bayramlık porselenler ve altı kırmızı kristal şarap kadehleri ortaya çıkınça adeta sihirli bir havaya bürünürdü oda. Küçük ve kasvetli oda aniden bir konağın salonuna, yemekler de binbir gece masallarından kaynaklanmış nadide bir ziyafete dönüşürdü gözümde. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Geçen yıllarda İstanbul’a üç kere geldim, Amerika Birleşik Devletleri’nden. İlk gelişimde Melek Apartımanı yerinde duruyordu, içeri girip tahta merdivenleri bile çıktık kızlarımla. İkinci gelişimde Şishane Meydanı metro inşaatı yüzünden çepe çevre kapatılmıstı, binayı yakından göremedik.  Aradan iki sene daha geçince kuzenim Viki bir elektronik mektubunda Melek Apartmanının aniden çöktüğünü yazdı. Nedense, böylesine haşmetli koca bir apartmanın sonsuza dek kalacağından emindim ve habere  pek inanmak istemedim.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Herşeye rağmen Viki Melek Apartmanı konusunda yanılmamıştı. İmar Müdürlüğüne gönderdiğim elektronik mektuba yanıt gelince, apartmanın seneler öncesinden boşaltılmış oldugunu ve bir gece yarısında aniden çöktüğünü öğrenmiştim. Mesaji yazan memur üzülerek “İstanbul tarihinin bir parçası, böylece yok oldu” diyordu. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Son ziyaretimde Melek Apartmanını gercekten yıkılmış buldum. Apartmanın yerinde duran koca bir taş yıgını toplanılmak üzere öylece bekliyordu Şişhane semtinin Kıblelizade sokağında. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seneler sonra Amerika Birleşik Devletleri’nin Missouri eyaletinde St. Louis kentinde İstanbul’dan çok uzaklarda, yeşillikler arasında ve şehir gürültüsünden  uzak oturduğum koca üç katlı evde, sık sık tekrarlanan rüyalarımda nedense hep Melek Apartmanını bıraktığım yerde bulurum. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Giriş kapısı açık, merdivenleri duvarları önceden hiç hatırlamadığım kadar temiz, insanları mutludur. Kapıcı Mehmet beni sevinçle karşılar. Herşey yerli yerindedir. Rüyamda Apartmanı bulamıyacağımı düşünüp kaygılandığım için kendime kızarım. Melek Apartmanının verdiği bu güvence ile mutlu olurum yeniden. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*Zimbul, Türkçe Sümbül adının Museviler arasında kullanılan şeklidir.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-1315082392946728306?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/1315082392946728306/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/07/turkish-translation-of-apartamento.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1315082392946728306'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1315082392946728306'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/07/turkish-translation-of-apartamento.html' title='Turkish translation of &quot;El Apartamento Andjelo&quot;'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sk9A7qYHCXI/AAAAAAAAAQ0/6e7EfTT78yI/s72-c/melekturkce.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5514780435565525023</id><published>2009-06-11T20:21:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:03:47.380-08:00</updated><title type='text'>La Jetée</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SjHM7XDGktI/AAAAAAAAAQM/BspLTrjfs9s/s1600-h/YudaKohen+004.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5346279552836866770" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SjHM7XDGktI/AAAAAAAAAQM/BspLTrjfs9s/s320/YudaKohen+004.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 233px; margin: 0 10px 10px 0; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SjHKsNXPq0I/AAAAAAAAAQE/c587gMyBSFE/s1600-h/lajette.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5346277093515701058" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SjHKsNXPq0I/AAAAAAAAAQE/c587gMyBSFE/s320/lajette.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 237px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Roz Kohen &lt;br /&gt;-------------------------------------------&lt;br /&gt;En Bostanci, un banlieu en la parte Asiatica de Estambol aviya una jetée, mendirek, komo dizimos en Turko. Se topa djusto allado de la eskala de vapores, ke van a las islas de Prinkipo, Halki, Antigoni i Proti. En Turko las yamamos a estas islas famosaz Buyukada, Heybeli, Burgaz i Kinali.&lt;br /&gt;Esta jetée fue fraguada para protejar a las barkas de las furtunas. En los anyos ke yo i mi famiya lo frekuentadamos mos servia para nadar de ayi. Los abitantes de Bostanci akeyos tyempos ke tenian barkas las deshavan detras de la jetée, i ansina estavan protejadas. &lt;br /&gt;Una de muestras vizinas en los anyos de 1950 era la Grega damma ke se yamava Rea. Rea era kazada kon un mansevo Ermini ke se yamava Ohannes i tenian un ijo Toto i una ija Rita i un gato ke se yamava Rhubarb. Rhubarb era nombrado komo el gato milyoner de un filmo Amerikano. La madre de Ohannes era Madam Mari i todas eran kuzenderas i muy henozas. Madam Rea teniya una barka i kada diya mos envitava a ir kon eya en su barka: 2-3 mujeres i 4-5 kreaturas tomavamos la barka del mendirek i Rea ramava unos dyez puntos a un plaj serka del la jetée ke lo yamavamos "kumru yuvasi" – nido de palomba. &lt;br /&gt;Unos kuantos anyos duspues mos pasimos a otras kazas de enverano i ya estavamos mas grandes ma no keriamos ir a las doz plajes de Bostanci kada diya porke los bilyetos kostavan buen karar. Mi padre empeso a yevarmos a la jetée i empesimos a nadar de la punta de la jetée mismo ke era un poko perikulozo. Kaliya abashar sovre las pyedras puntudas i saltar a la mar de la punta ande el fener estava i nadar solo en el ondo. La mar de la jetée era syempre limpia i aviya manko djentorya.&lt;br /&gt;Entoses ke kuando la majorita de muestros amigos i paryentes estavan nadando de la plaj, mozotros aviyamos eskojido la jetée mizmo ke era un poko eksantriko. La punta de la jetée ya era bueno para vinir por una kurta vijita ma no era fasil de asentar por muncho tyempo sovre las pyedras puntudas.  &lt;br /&gt;Mas anyos pasaron i kuando mi ermana i yo teniamos 14-16 anyos la deskuvrimos a la jetée de muevo i empesimos a vinir a la parte de la jetée ande aviya unas pyedras formadas de beton komo unos kubes largos. Porke ya eramos mas altas agora ya pudiamos vinir aki kon amigos i amigas i abashar i suvir sovre las pyedras de beton. &lt;br /&gt;Esta parte de la jetée tambien era frekuentada por unos kuantos egzotikos i adventurozos. Kada diya viniya un mansevo moreno ke lo empesimos a yamarlo Erkan Yolach a azer fortas kon su barka. El paresiya a un personaje famozo ke se yamava Erkan Yolach i teniya un radyo transistor, i vistiya un mayo blanko i era hadrozo. Aparte de mozotros viniya una famiya Turka, ke los ijos eran atletes i estudyavan en la Amerika. Pasavamos el diya entero en la jetée espandidos ensoleyando i nadando.  Mos plonjavamos tanto ke ya konosiyamos kada pyedra i pyedra en el fondo de la mar i ensima de la pared larga i alta de la jetée. Envezes nadavamos tan leshos ke les areventavamos la fyel de la djente ke estavan kon susbarkas en medyo de la mar.&lt;br /&gt;El otro diya estava pensando a esto todo i komo eramos sin espanto. Ansi empesimos kon mi ermana Dora a un sohbet apropo la jetée. Dora pensa ke esto era la prova ke eramos avanturozoas i prontas de espartarmos de la majorita. Sin safek estas idas a la jetée era el siman ke no mos kontentavamos kon lo ke era konvensional. Al pareser eramos eksentrikas komo los otros ke nadavan de la jetée akeyos tyempos sin saverlo, i no mos rendiamos kuento ke el koryente de la mar mos arastava byen lesho.&lt;br /&gt;---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Fotografiyas: Del Arkivo de Izak Kohen&lt;br /&gt;En la foto los Elnekaves i Izak Kohen en 1963 durante una vijita  a la Jetee en invierno.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5514780435565525023?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5514780435565525023/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/06/la-jetee.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5514780435565525023'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5514780435565525023'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/06/la-jetee.html' title='La Jetée'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SjHM7XDGktI/AAAAAAAAAQM/BspLTrjfs9s/s72-c/YudaKohen+004.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-237338678342388895</id><published>2009-06-07T08:30:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:56:49.365-08:00</updated><title type='text'>Puncha Kulo</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SivnXLQ28pI/AAAAAAAAAPs/6n6_TXraBhw/s1600-h/punchakulo.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5344619768151732882" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SivnXLQ28pI/AAAAAAAAAPs/6n6_TXraBhw/s320/punchakulo.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 303px; margin: 0 10px 10px 0; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Todo modo de djente vijitavan el numero sej en Melek Apartiman de Shishane. Para Rozika la chikitika aviya unos musafires no tanto apresyados. Uno de estos era el Doktor Beraha! Mi padre Izak era muy shakadji i metiya nombres a kada uno. Es ansina ke el Dr. Beraha, se yamo "Berahu", i la damma ke vinia a echar enjeksiones, "Puncha Kulo", i a los musafires no dezeados "musafyedes." I a mi me embarasava un poko, ke en kaza el avlava sovre esta djente kon este sarkazmo!&lt;br /&gt;Doktor Beraha era alto i muy flako, tenia un antojo sovre la nariz puntuda, i era kalavasudo. Eskupia en la kara kuando avlava. Yo era sigura ke el Doktor tenia dientes postizos komo la Gran Mama. Kreygo ke kreaturikas chikas no tienen pasensia por este modo de djente ke eskupen en avlando, mizmo si los dientes de oro o los dientes postizos los deranjavan. &lt;br /&gt;La majorita del tiempo avlavan en Fransez, i mi padre i mi madre las agradava de arazgarsen en Fransez kon el Doktor. Si avlavas Fransez eras de una klasa maz fina!&lt;br /&gt;Kuando el Doktor Beraha pizava el pye en el apartamento, a mi, ya me se arreventava la fiel del espanto! Kada ves ke Beraha azia vijita era porke yo tenia una de estas ajines fuertes ke kontinuaron fina ke tuve sinko o sej anios. Berahu vinia kon la intension de un padre. El estava inyervozo de ver me hazina komo si fuera su ija: "Biju komo estas? Biju dame te oyere el korason." Metia la chantika preta en la siya i se abokava para oyer el korason. I despues syempre empesava la mizma istoria. "Madam Kohen, la Biju pude ser tiene difteri. El garon lo tyene muy blanko." I kada ves era el mizmo paniko, i vinia por kudiado tres vezes al dia! La mama i el papa eran inyervozos i empesavan a avlar sekretos en Grego. Sekretos en Grego keria dizir ke ya avia alguna koza ke no me plaze: PUNCHA KULO estava para vinir! Komo ke no era bastante ke tenia dolor en el garon i tenia kayntura, este Doktor Beraha se azia komo ke eramos amigos i duspues se metia a la una kon mis paryentes para envitar a Puncha Kulo, ke me iva echar una enjeksyon.&lt;br /&gt;Yo detestava este momento ke Puncha Kulo arivava, este momento era el mas malhorozo de mi vida. Puncha Kulo avriya un kutiko de metal, kitava las algujikas i las kozia sovre la flama.. Yorava tanto ke Beraha i mis paryentes azian una konsultasyon komo si fuera la gerra mondiala! Ma enveses no avia remedio… i Puncha Kulo era envitada !&lt;br /&gt;Povereta de Puncha Kulo, eya estava aziento su echo para ayudar a los hazinos i mantener a su famiya… si aviya bivido oy i va ser tan diferente! Akeyos diyas mi papa ke keria alivianar mi pena empesava a dizir: "ayde no se kere maz enjeksyones, ya la firrio bastante a la kreatura, esta Puncha Kulo tiene muy mano pezgada!"&lt;br /&gt;Venteisinko anyos duspues i yo me ize madre i tuve de trayer a mi ija kerida la chika, dos vezes para azer operasyones en la renya, ande bivo en los Estados Unidos. Uvo munchos momentos, ande asperimos oras enteras en koridores blankos i limpios, ande no avia dingunos a demandar una kestion o alguno ke se aserko de mozotros kon amistad i yamo Biju a mi ija. Uvo munchos momentos ke vimos la kara de un spesyalisto por unos kuantos momentos, kuando el tenia el ojo en la ora! Uvo munchos yerros ke izieron estos spesialistos porke no tomaron el tiempo de mirar kon pasensia i kargo.&lt;br /&gt;Uvo munchos momentos ke yo topi fuersa en los biervos del Doktor Beraha i de Puncha Kulo ke me dieron el senso de amistad i de tener kargo, ke en akeyos tiempos kuando lo tenia en mis manos, no konosi su valor.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-237338678342388895?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/237338678342388895/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/06/puncha-kulo.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/237338678342388895'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/237338678342388895'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/06/puncha-kulo.html' title='Puncha Kulo'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SivnXLQ28pI/AAAAAAAAAPs/6n6_TXraBhw/s72-c/punchakulo.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5459013302317939811</id><published>2009-04-22T19:29:00.001-07:00</published><updated>2011-11-25T08:55:09.483-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Bat-Yam'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='The flea market'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Istanbul'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kuledibi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Olim hadashim'/><title type='text'>Aunt Sarina</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Se_U-ToIhvI/AAAAAAAAANk/CHrAEFJMxas/s1600-h/tantsarina.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5327711051088168690" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Se_U-ToIhvI/AAAAAAAAANk/CHrAEFJMxas/s320/tantsarina.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 240px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;The English traslation of &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Tant Sarina&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;AUNT SARINA&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;Illustration: Roz Kohen&lt;br /&gt;Translated by David Siman&lt;br /&gt;Aunt Sarina, my mother’s elder aunt, lived in  Kuchuk Hendek street in the Kula district of Istanbul. Right across the entrance to this street there was a flea market. At this market one could purchase old furniture, antiques and all kinds of interesting objects. Buyers and sellers would walk in and out carrying mattreses, bed posts, lamps and much more. The Turkish saying, if eighty people walked in, ninety walked out well described the activity at the flea market &lt;br /&gt;Aunt Sarina was short and skinny. Her face and her gray hair tied in a bun always gave her a sad appearance. She was always dressed in black as expected from elderly jewish widows, at the time. My father would insist that this custom was borrowed from the Greeks and that it was not a Jewish custom. &lt;br /&gt;Aunt Sarina  lived there with her daughter Rashel at the entrance floor of this old and neglected building. The two had a small room with a bed as a sofa, a small table and a closet. The room opened to the dark corridor and a single window faced the street. Aunt Sarina spent most of her time sitting by the window and watching the passers by. &lt;br /&gt;A small portable gasoline heater would warm up the room during the cold winter months. The table was always covered with a neatly embroidered cover and a candy bowl stood in the middle. Photographs of Aunt Sarina’s loved ones decorated the walls of this modest room. These were portraits of his late husband and her elder daughter that lived in Israel with her family. &lt;br /&gt;Rashel, her younger daughter was never married. In contrast  to her mother she was a a tall woman with a smile on her face. Rashel was modest. She worked at a stocking factory. We used to call her with her last name: Rashel Rofe to differentiate her from the other Rashels in the family.  &lt;br /&gt;When my mother and I came to the Kula district to shop, we used to visit the Aunt. My mother knocked on the window and Aunt Sarina would open the door. Once inside, the two started talking loudly with emotion. They gave each other news about the family. While they were taken by the emotional conversation I would watch the activity at the flea market and fall asleep  on the tall bed.&lt;br /&gt;At the time the communication with Israel was through letters. It was said that in  Israel the widows did not dress in black, they dressed like everybody else and seemed happier. It was in Aunt Sarina’s small room that I heard about Bat Yam, a neighborhood in Tel-Aviv  for the first time.  From that day on, Bat Yam became the center of interest for the family and a glimpse of hope. Bat Yam here, and  Bat Yam there. To me  Bat Yam seemed like a happy place by the sea. In Bat Yam,  according to Aunt tant Sarina, her elder daughter had a happy family life. The photographs and post cards from Israel retold the same: a heaven in the holy land with palm trees, where only Jews lived with no worries. &lt;br /&gt;Years went by, my mother and I visiting Aunt Sarina and receiving good news from Israel: “In Israel immigrants receive homes… in Israel there are no unpleasant customs…in Israel young women find husbands …in Israel baruh haShem the women have jobs and the elderly live in  i bet zikenim (nursing homes) payed by the government and their medications are covered too. Sons and daughter transform to Tsabarim and serve the israeli Army. Every one attend  The  Ulpan ( Hebrew classes) for free and learn the Hebrew language. Baruh haShem, thanks to G-D the elderly have pensions and there isn’t even a need for gassoline heaters. The warmth  of the sun and the sea ressusitate even the dead!”&lt;br /&gt;When summer came we all went on vacation but Aunt Sarina remained in the old Kula district and we would not visit her for a couple of months. Later as I got older and started going to school I stopped going to visit Aunt Sarina with my mother. It was my mother who continued to bring us the news about the family as well as the wonders and miracles of the Jewihs Holy land as transmitted by Auth Sarina. &lt;br /&gt;One day, suddenly Aunt Sarina sold the little she had in the Flea Market across the street. She gathered a few necessites and immgrated to Israel with her younger daughter Rashel who by now was in her forties. Soon after we heard that Rashel married a Turkish Jew and was very happy. We saw the photographs of the newly wed in a bright  apartment in Bat Yam. Apparently  Aunt Sarina had become a modern grandmother that took walks with her grand children the Tsabarim by the sea shores of Batyam. In her letters she continued to write to us and we tried to understand the Hebrew words she was using in her letters: “Because I have the rights of an  ola hadasha... I am subscribed to  al ulpan, baruh haShem and I go to  kupat holim to see a rofe that prescribes me  a blessed trufa…"&lt;br /&gt;The transformed life of our Aunt Sarina continued to be the happy and hopeful topic of conversation. Thinking that we had a mother land with such liberties where we could live as we wished, we decided to get rid of mourning clothes and old customs that became obsolete. As time went by and slowly the Jewish voices of the Kula district of Istanbul started dissapearing, leaving us  behind with the memories of our past.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5459013302317939811?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5459013302317939811/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/04/aunt-sarina.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5459013302317939811'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5459013302317939811'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/04/aunt-sarina.html' title='Aunt Sarina'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Se_U-ToIhvI/AAAAAAAAANk/CHrAEFJMxas/s72-c/tantsarina.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-295422451736590748</id><published>2009-03-31T21:22:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:12:35.634-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pesah'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Passover'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sephardic traditions'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tish-pishti'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sephardic cookery'/><title type='text'>Leon el Barragan</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLsnhBMj-I/AAAAAAAAALc/uTzGD6GGCjw/s1600-h/barragan.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319574273500418018" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLsnhBMj-I/AAAAAAAAALc/uTzGD6GGCjw/s320/barragan.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; display: block; height: 307px; margin: 0px auto 10px; text-align: center; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Leon el Barragan&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En akeyos tyempos, el aparejo de las komidas era una aktividad muy emportante. Las desizyones sovre kualo se iva gizarse para kada'l diya eran un sujeto seryozo. Kada myembro de la famiya teniya una preferensya sovre el plato por kada okazyon. Por egzempio, la komida la mas dezeyada de kada noche de Vyernez era una supa de fideyo, i una ganya kocha en la marmit, envezes akompanyado kon agristada, koftez de prasa i fritada de espinaka. &lt;br /&gt;Mi madre era la ke aparejava todos los platos de karne i de zerzevates, el arozes de kaldo de karne, i todo la friturya. Eya pasava la vida en el mupak, syempre aparejando por la midi o por la noche. &lt;br /&gt;Los invyernos komiyamos los zerzevates I frutas del invyerno, komo la espinaka, la kol i el apyo. En el enverano era la berendjena, la kalavasa i la pipirushka. &lt;br /&gt;La otras spesyalitas  de mi madre eran  las komidas de Pesah ke eran fritadas de todo modo, karne de kodrero, los guevos haminados kon lichuga i los gatos de muez de Pesah.&lt;br /&gt;En kaza saviyamos  ke, si la fritada te apezgava, el aroz te agreyava o el melon te afloshava siempre aviya un kafiko para eskansar, un naniko para regoldar, un shurupiko para arefreskar, una supika para arekayntar, i un viniko para alegrar. Ma el flamur es la melezina para todo mal.&lt;br /&gt;Este ordeno era komo la Ley de Moshe en mi kaza. Ma mi madre era la sola gizandera en el mupak kon la eksepsyon de laz kozas de orno i de dulsuryas. Era muy raro de verla aparejar las filas i las borekas, la halva de bimbriyo o el tishpisti. Esto todo era la ekpertiza de mi padre.&lt;br /&gt;Este ombre ke era un poko kayado, kon un ayre muy otoritaryo,  asentado kon su takya en la kavesa meldando su livro de Ley en el fotolyo, se alevantava kon yugo i kitava la takya, metiya el livro de Ley en el boron. Duspues ke demandava la permisyon de uzar la prostela  de mi madre el  se atakanava kon la prostela i ensupito se transformava en  “Leon el Barragan” pronto komo un soldado a atakar. Era en la kamareta de asentar ke egzekutia su spesyalitas porke el mupak era muy chiko. El avladero sovre su kapachitad era su forma de provar su dono:&lt;br /&gt;“Tu no saves azer kozas de orno… deshame yo lo va azer”. &lt;br /&gt;Empesava a rayar los bimbriyos, ou a majar las muezes, i a avrir las filas kon grande entusiasmo.&lt;br /&gt;Kada plato, kada rayador, kada kuchara de tavla i kada tifsin saliya emedyo i el aparejava unas kuantas dulsurias en mizmo tyempo. A la fin de unas kuantas oras de balagan aviya un tifsin de tispishti, un tifsin de baklava kon kanela i unos kuantos tifsines de halva de bimbriyo, i dulses de kada modo. &lt;br /&gt;Mi madre ya estava muerta de kanserya mirando a alkansar a meter kada koza i koza en su lugar i de enshaguar todo lo suzyo , kuando mi padre estava admirando las formas finales de lo ke avia aparejado prontas para el orno!&lt;br /&gt;La memoriya de mi padre i de sus aparejos de dulsurias son byen bivas. Ainda me demando komo mi madre i mi padre aviyan alkansado a esta forma de apartasion en el mupak, komo doz shefes kada una kon su spesyalita. &lt;br /&gt;Muestras vidas eran bien modestas akeyos tyempos ma muestro savor de paladar era biyen ekstravagante. Yo so sigura  ke mi padre tenia grande plazer en el aparejo de  de kada tifsin. Kada borreka , kada bumuelo i kada biskotcho  &lt;br /&gt;era tratado kon grande orgolio por Leon el Barragan.&lt;br /&gt;------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-295422451736590748?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/295422451736590748/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/leon-el-barragan.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/295422451736590748'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/295422451736590748'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/leon-el-barragan.html' title='Leon el Barragan'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLsnhBMj-I/AAAAAAAAALc/uTzGD6GGCjw/s72-c/barragan.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-2416635075561441062</id><published>2009-03-31T21:19:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:09:17.127-08:00</updated><title type='text'>SOVRE EL AZNO I LA AZNEDAD</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLrlI2YCZI/AAAAAAAAALU/IQJq71_kCIQ/s1600-h/aznedades.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319573133141215634" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLrlI2YCZI/AAAAAAAAALU/IQJq71_kCIQ/s320/aznedades.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: right; height: 320px; margin: 0 0 10px 10px; width: 225px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;SOVRE EL AZNO I LA AZNEDAD&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;-------------------------------------&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En los anyos de 1950, los aznos se aviyan empesado a amenguarsen en las kalejas de Estambol, ma  ainda se viyan en las kampanyas.  &lt;br /&gt;En estos tyempos, las konversasyones sovre el azno eran muy popular. La djente miravan de kitar lisyones morales sovre el komporto del azno en atribuandole todo modo de partikularidades. &lt;br /&gt;Aviya el azno de las konsejikas de Djoha. Estas konsejas eran bazadas sovre los atadijos kon su azno. El azno era una angarya grande para Djoha, ma, en mismo tyempo era todo su bueno. Si Djoha perkurava a venderlo en el charsi, kada uno le topava mil i un kusur. Si se asentava sovre el azno lo maldiziyan por ser kruelo, i si kaminava allado de su azno lo kontatavan por bovo.   &lt;br /&gt;Eramos i enturados kon djente ke se kontava por aznos:  el yerno de Ernesta, Mando el pezgado i Menahem el kazalino. &lt;br /&gt;Akel diya de myerkoles, el  yerno de Ernesta estava asentado en la kavane de Sari Madam pasando su tyempo en nada. Klaro, ke sin ofisyio i echo, el era konsiderado komo un azno. Se burlavan del: &lt;br /&gt;"Ke azes azno?"  I adjustavan: &lt;br /&gt;"Azneyandote por siguro." &lt;br /&gt;I komo el yerno de Ernesta era kayadiko i maho, diziyan: &lt;br /&gt;“Azno kayado por savyo kontado.” O, “Azno battal, provecho par al vizindado".&lt;br /&gt;Kada uno kon su valor, i esto se reflektava en el presyo de la dota. Entonses, kuando kazo Ernesta a su ija, eya no pago muncha dota, i toda la djente disheron ke el yerno se fue al  “presyo de azno.” I, se adjustava:&lt;br /&gt;"Azno nasio i azno se va murir." &lt;br /&gt;Uzavan a repetar por el, "Azno no muere de tikiya!" Es por esto ke syertos de los vizinos lo yamavan  para ke  les de un mano mezmo kuando estava kansado i hazino.  I se diziya:&lt;br /&gt;"Na, ya reusho a suvir los lenyos de banyo para todos los vizinos." Ma, al lugar de remersiyarlo, arebashavan: &lt;br /&gt;"De azno no sale benadam."  &lt;br /&gt;Teniyamos un vizino muy aksi, Menahem el kazalino. A kada uno ke le avlava, iva dando rompidas. Por esto, la djente ni lo saludavan, i miravan de no tener dingun trato kon el. &lt;br /&gt;"Vites el azno, ni preto, ni blanko," se diziya por este modo de djente.&lt;br /&gt;Los ijikos de la male, mismo ke se espantavan de Menahem, se burlavan del kuando lo viyan en la kaleja, i se eskondiyan en gritando: &lt;br /&gt;“Zera de azno! Kara de azno!”&lt;br /&gt;Menahem, se inyerveyava en bushkando para ver ken aviya gritado. I, los ijikos se fuyiyan en diziyendosen:  &lt;br /&gt;"Na, ya viene el azno para aharvarmos." &lt;br /&gt;Mando el pezgado era diferente . Se uzava de apartar los "aznos kon yular" de los "aznos sin yular." El azno kon yular es un azno vistido bueno i ke se da ayres de un panyo. I el azno sin yular, era "azno por azno." "Azno de vista, i azno de meoyo."  Mando era azno kon yular porke saviya darse ayres i grandezas.&lt;br /&gt;I mozotros, komo Djoha, no mos despartiyamos de los aznos ke konosiyamos i de los aznos de las konsejikas, en muestra filozofiya i konversasiyones de kada’l diya. &lt;br /&gt;Y'ay anyos ke no vide un azno verdadero aki en los Estados Unidos. Portanto, me akodro de las dichas sovre el azno i de sus lisyones. Por mi, el byervo 'azno' tyene una rikeza i una variyetad ke dingun byervo en una otra &lt;br /&gt;lingua no tyene.&lt;br /&gt;------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ilustrasion: Roz Kohen&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-2416635075561441062?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/2416635075561441062/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/sovre-el-azno-i-la-aznedad.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2416635075561441062'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2416635075561441062'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/sovre-el-azno-i-la-aznedad.html' title='SOVRE EL AZNO I LA AZNEDAD'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLrlI2YCZI/AAAAAAAAALU/IQJq71_kCIQ/s72-c/aznedades.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-4994070351827848342</id><published>2009-03-31T21:09:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:58:42.229-08:00</updated><title type='text'>leche de Azno</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLqJQyRMUI/AAAAAAAAALM/sfmHyPV_4xA/s1600-h/elaznokisa.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319571554723508546" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLqJQyRMUI/AAAAAAAAALM/sfmHyPV_4xA/s320/elaznokisa.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 159px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLqA2VUROI/AAAAAAAAALE/cDE2myYZ560/s1600-h/aznoiyo.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319571410183800034" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLqA2VUROI/AAAAAAAAALE/cDE2myYZ560/s320/aznoiyo.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: right; height: 317px; margin: 0 0 10px 10px; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Leche de Azno&lt;br /&gt;-----------------------------------&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Asigun lo ke me kontaron, kuando era de kuarenta dias, avia aferido la hazinura de koklush – bogmadja, en Turko. I komo era de uzo en akeos tiempos, me aviyan dado a bever leche de azno para sanarme.  &lt;br /&gt;Se dizia ke si un rezin beve la leche de una madre alechando a su kreyatura, el se azia ermano de mizmo petcho de esta kreyatura. Esto se yamava süt kardeshi, en Turko.  Ansina, i yo konsiderava ke me aviya echo 'ermano de leche' de su azniko. &lt;br /&gt;Parese por esto, ke kuando mos ivamos a paseyos en la kampanya de Estambol, syempre sintiya un asekamiento a kada azno ke viya. I, a mi me paresia ke estariya ainda tosyendo sino me  &lt;br /&gt;avian dado a bever leche de  azno.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;Ilustrasyon:  Roz Kohen&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-4994070351827848342?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/4994070351827848342/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/leche-de-azno.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4994070351827848342'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4994070351827848342'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/leche-de-azno.html' title='leche de Azno'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLqJQyRMUI/AAAAAAAAALM/sfmHyPV_4xA/s72-c/elaznokisa.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3111467128178120209</id><published>2009-03-31T21:06:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:08:37.047-08:00</updated><title type='text'>La makina</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sj1uOLnwT_I/AAAAAAAAAQU/LW6IAyiPJSI/s1600-h/makinelamba.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5349553122302775282" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sj1uOLnwT_I/AAAAAAAAAQU/LW6IAyiPJSI/s320/makinelamba.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 274px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLovb8RnZI/AAAAAAAAAK8/GA-OzfAHMcE/s1600-h/dikis1.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319570011530042770" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLovb8RnZI/AAAAAAAAAK8/GA-OzfAHMcE/s320/dikis1.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: right; height: 320px; margin: 0 0 10px 10px; width: 293px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La Makina &lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;Ilustrasion: Roz Kohen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Munchos anyos antes, muestra vida en Estambol era bien modesta. Estos anyos de mi chikez eran markados kon muncha simplisitad materyela. La unika teknolojiya alta ke&amp;nbsp; teniyamos en muestro apartementiko era la makina de kuzir  o en kurto "la makina", asigun ke&amp;nbsp; uzavamos lo mas de yamarla.&lt;br /&gt;Esta makina vyeja, era uno de los raros merases ke aviyan kedado de mi vava, Roza Romano. Al pareser, Roza  Romano era la sola ke utilizava a esta makina para  kuzir kavesales, savannas i todo modo de otras kozas de provetcho para su famiya. Kamizas, manteles i mismo perdes... de mismo ke kaliya aremendar den vez en vez a los vistidos. &lt;br /&gt;Me imajino ke esta makina de marka Viktorya era echa por los Almanes unos syen anyos antes i su fabrika ya no egzistiya mas. Kuando todos los konosidos teniyan makinas de kuzir mas modernas de marka Singer, la muestra era Viktorya, i un poko mas eshashalada i mas difisil a maniar. Ester mi madre teniya un kudyo emmelado kon respekto sovre la makina de kuzir i la konsiderava entanto ke un trezoro de famiya.&lt;br /&gt;Su mama Roza Romano era la sola ke era kon una marafet en kada dedo, i eya era la sola ke saviya uzar a esta makina de haroshentos anyos. Eya nunka le ambezo a su ija el ofisiyo de kuzir, puedeser un poko del espanto ke mi madre la iva mallograr a esta makina tan valorosa.&lt;br /&gt;Duspues ke su madre mos desho la buena vida, mi mama teniya el presentimyento ke, yo, Rozika yamada al nombre de su madre,  iva tener el mizmo duo de kuzir i iva arebivir a esta makina, mesmo ke ainda era chika i lo ke teniya era solo ocho anyos. &lt;br /&gt;De otra parte, ya era la sola en la famiya ke se enteresava en la makina de kuzir. Teniya un buto muy emportante:  kuzir fostanes para la kukla ke mi padre me aviya merkado. &lt;br /&gt;Oy penso ke mi vava Roza Romano aviya kuzido el ashugar de mi mama kon esta mezma makina kon la mezma atansyon ke yo teniya para los fostanes de esta kukla. &lt;br /&gt;Me akodro komo mi mama se soflamava kada vez ke me desidava de kuzir unos handrajikos para la kukla.  Yo keriya kuzir pedasikos de kuero i de karton para azer kalsados a la kukla, i ansi ekperimentarme kon esta makina. A mi madre se le areventava la fiel del espanto ke si le rompiya la alguja, esto iva ser la fin de la makina, porke no era posivle de ramplasar a esta alguja. Muestra kuzendera Nimet Hanum moz aviya dicho tambien ke la makina era muy demode i ke su alguja ya no se topava mas. &lt;br /&gt;Portanto, esta alguja rezistyo fista ke ya no teniya mas entereso de kuzir, i  la makina de kuzir troko de manos sin ke mi madre supo a uzarla komo se deve. &lt;br /&gt;Estuve suivando kon entereso el futuro de la makina ke aviya konosido tantos myembros de la famiya, komo si huera un personaje intimo de mi pasado. &lt;br /&gt;A la fin, mezmo ke su alguja aviya turado, la makina de kuzir Viktorya no kuzyo mas. La razon era ke mas despues fue konsiderada komo antika. Una konosida&amp;nbsp; en Estambol la tomo, la alimpyo i la transformo en una lampa de meza i la metyo en el sentro de su kamareta de asentar.&lt;br /&gt;Oy la makina bive en mis rekuerdos i a las vezes me se asemeja ke es dainda konsiderada kon kuriozidad i entereso i ke kontinua a ser un objekto de kerensya.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3111467128178120209?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3111467128178120209/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-makina.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3111467128178120209'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3111467128178120209'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-makina.html' title='La makina'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sj1uOLnwT_I/AAAAAAAAAQU/LW6IAyiPJSI/s72-c/makinelamba.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3714329198008528441</id><published>2009-03-31T21:04:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:00:15.647-08:00</updated><title type='text'>Las Letras de mi Madre</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1gx1aVR4I/AAAAAAAAAMM/pKdFfr7L1Zc/s1600-h/momletter.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322516743889176450" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1gx1aVR4I/AAAAAAAAAMM/pKdFfr7L1Zc/s320/momletter.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 311px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Las Letras de mi Madre&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;-------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Ya ay anyos ke no eskrivo letras. Este modo de korespondesiya empeso a despareserse i fue remplasado por la korespondensia elektronika. La emosyon atada en la vinida del postadji apartiene a muestro pasado i agora i el postadji no viene mas a vijitarmos, si no ke para deshar una notisiya o para entregar letras ofisyalas.&lt;br /&gt;Las novedades agora las tomamos sovre el komputador i el evenimiento ke ya tenemos un mesaje no es uniko porke ya resivimos un mabul de mesajes kadal diya, i entre eyos munchos son nada ke bavajadas! Tanto ke mos desbarasamos de munchos de estos mesajes elektronikos sin mizmo meldarlos. &lt;br /&gt;Antes unas kuantas semanas me desidi de espajar los kashones para ver si puediya desbarasarme de kozas ke ya no tengo maz menester. Es ansina ke topi un kuti de kalsados yeno de lettras del pasado. Kada una de estas letras eskrita por keridos amigas i amigos,  por mi ermana i por mi madre, primos i primas, antes unos vente i mesmo trenta anyos. &lt;br /&gt;Kada letra eskrita kon eskritura de mano i kon tinta i en diversas linguas. Unas en turko, otras en inglez i mizmo en ebreo. Todas metidas en anvelopes ermozos kon timbroz eskojidos kon kudyo. Las letras de mi madre fueron  las unikas eskritas en djudyo en este trezoro ke topi. La jenerasyon de mi madre en Estanbol fue la jenerasyon de alkavo ke pudia ekpresarse lo mijor en djudyo i yo me alegri de ver a estas letras de mi madre.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mi madre me tyene eskrito letras munchos anyos: me esrivyo durante los anyos ke bivi en Israel i duspues me kontinuo a esrivir en los anyos ke bivi en los Estados Unidos. &lt;br /&gt;Siempre repetava ke asperava al postadji en la ventana kon la esperanse ke iva tomar una letra de mi kada semana. Eya eskriviya una letra kada lunes kon la esperansa ke iyo iva azer lo mesmo. Las letras syempre empesavan i eskapavan kon bendisyones: “Kerida Ija, ke el Dio te de todo de bueno, ke te veyga en la punta del pino, i muy oroza, ke estes sana i rezya, ke el Dio te guadre de ojo malo i echos buenos ke tengas, azlaha i mued alegre...”  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Todos estos anyos ke yo estuve trokando  sivdades, amigos i amigas, vizinos, eskolas, echoz i lavoros, avlando lashones diferentes i engrandesyendo famiya en kulturas ajenas i estranias, eya me esrivyo letras sovre la misma tema en la lingua djudia ke no se troko, en la misma forma ke la avlo kon su madre i kon sus primas i tiyas, en el mismo estilo kon la mizma emosyon.&lt;br /&gt;Eya me esrivyo sovre los amigos, vizinos  i miembros de famiya ke deshi en Estambol, siempre saviendo ke me gustava de saver ke todos estavan buenos. Eya me eskrivio sovre los trokamyentos de la sivdad de Estambol: ke estuvo kalor, ke estuvo friyo, ke uvo luvyas o ke izo inyeve.&lt;br /&gt;Ke avieron un pasaj muevo, ke serraron un otel vyejo, ke los chikos se engrandesieron i ke los viejos mos desharon la buena vida.&lt;br /&gt;“Ke vaz a azer por Pesah? Rosha ha Shana ya se esta aserkando. Te akodras de el tishpisti ke tu padre aziya por Purim? Yo ya esto azyendo tanid por todos en Kipur, para ke el Dio no mos aga mas sufrir..." &lt;br /&gt;Envezes me tokava ke no estuve en la boda de un primo o ke no vide el nasimiento de un miembro muevo de la famiya. En las letras de mi madre kontinui a ver mi pasado. Mi madre kontinuo a ser el atadijo ke tuve a la lingua djudia en mi pasado. &lt;br /&gt;Ke koinsidensia sera ke kuando apenas mi madre mos desho la vida buena i yo no resivi mas sus letras, mos topimos amigas i amigos en el mundo elektroniko ke avlamos i eskrivimos en djudyo no porke no puedemos ekpresarmos en otras linguas, ma porke keremos preservar la lingua de muestras madres.&lt;br /&gt;El suprizo el mas grande lo tuve kuando finalmente viaji a Espanya antes unos kuantos mezes ande avli la lingua kon grande fasilitad kon mis miembros de famiya ke vinyeron a toparsen kon mi i kon el puevlo de Madrid. &lt;br /&gt;8.16.2006&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3714329198008528441?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3714329198008528441/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/las-letras-de-mi-madre.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3714329198008528441'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3714329198008528441'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/las-letras-de-mi-madre.html' title='Las Letras de mi Madre'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1gx1aVR4I/AAAAAAAAAMM/pKdFfr7L1Zc/s72-c/momletter.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-7698091946137513153</id><published>2009-03-31T20:57:00.001-07:00</published><updated>2011-11-25T08:58:58.269-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Musevi Lisesi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jewish'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Judeo-Espagnol'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Istanbul'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='gozleme'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sishane'/><title type='text'>Las Geuzlemes de Madam Sima</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SeDqjl7H2oI/AAAAAAAAANU/m26kKtQvr8M/s1600-h/madamsima.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323512656748337794" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SeDqjl7H2oI/AAAAAAAAANU/m26kKtQvr8M/s320/madamsima.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 307px; margin: 0 10px 10px 0; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1hIwNbctI/AAAAAAAAAMU/vvB5pklpowI/s1600-h/gozleme.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322517137629868754" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1hIwNbctI/AAAAAAAAAMU/vvB5pklpowI/s320/gozleme.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: right; height: 234px; margin: 0 0 10px 10px; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Las Geuzlemes de Madam Sima&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;-------------------------------------------------&lt;br /&gt;Me akodoro dela eskola Bene Berit en Mektep Sokak en Estambol. Es ayi ke  empesi la primera klasa kuando teniya 6 anyos. Mi padre estava tan gustozo ke me iva ir a la mizma eskola ke el hue. Mi vava morava a la fin de la kaleja e la eskola. Mozotros moravamos apenas a 10 puntos de leshura. La kaleja era siempre yena de pasajeros, de vendedores i del vizindado de djudyos i de turkos. La eskola era el sentro de la aktividad de la kaleja. Teniya paredes altas i una puerta pezgada de fyerro. &lt;br /&gt;Musyu Izak el Kapudji, resivia en primero kada elevo. Avriya la puerta i mos tomava de la mano aryento. Mizmo ke teniya un sonrizo, era buen karar de seryozo. Todos saviyamos ke kon Musyu Izak no ay de dezmodrar. Lo ke Musyu Izak diziya ere Ley de Moshe.  Ansi muestros paryentes savian ke ya estavamoz en manos buenas el punto ke metiamos pye en el kortijo  de la eskola. &lt;br /&gt;Musu Izak saviya todo lo ke se pasava en la eskola, I todo se demandava de el. Moshka no pudiya fuir de su ojo. Ma, el no era el solo en su tarea. Teniya una ayudante: Madam Sima, su mujer. &lt;br /&gt;Los dos eran kargados kon el orden general en la eskola, fista ke entravamos en las klasas. Madam Sima se okupava de mizmo de aparejar la sala de komer i kayntar las komidas ke los elevos trayiyan en sefertasis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Madam Sima era renomada por sus geuzlemes. Las geuzlemes eran unas fritadas de gomo de arina i muy savrozas. Munchos paryentes no keriyan ke los chikos merken kozas de los vendedores de las kayes. Portanto, las geuzlemes eran la sola koza ke mis paryentes me permetian de merkar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kuando la kampana ya dava a las dyez de la demanyana, todos los elevos saliyamos koryendo al kortijo para djugar, i en derecho al ofisyo chiko ke Musyu izak i Madam Sima  tenian en la entrada allado de la  puerta. Por unos kuantos groshes madam Sima mos vendiya sus geuzlemes grandes i fritas fresksas, ke mos dava aryento de un papel delgado, kon muncha asukar de polvo.&lt;br /&gt;De esta spesyalita unika de Madam Sima, me akodoro fista oy.&lt;br /&gt;------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-7698091946137513153?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/7698091946137513153/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/las-geuzlemes-de-madam-sima.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7698091946137513153'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7698091946137513153'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/las-geuzlemes-de-madam-sima.html' title='Las Geuzlemes de Madam Sima'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SeDqjl7H2oI/AAAAAAAAANU/m26kKtQvr8M/s72-c/madamsima.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-4719562535575011944</id><published>2009-03-31T20:56:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:15:36.661-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Istanbul'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='1950ies'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suadiye'/><title type='text'>Mansur, el Loko</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLnpr4nsxI/AAAAAAAAAK0/NAuEDrzM8Pc/s1600-h/mansur.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319568813218837266" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLnpr4nsxI/AAAAAAAAAK0/NAuEDrzM8Pc/s320/mansur.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: right; height: 266px; margin: 0 0 10px 10px; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Mansur, el Loko&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;--------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Akel enverano, teniya apenas ocho anyos. Aviyamos alkilado una kaza en Suadiye, Estambol,  para pasar los mezes de enverano.  en, en la parte asiyatika de las sivdad de Estanbol. &lt;br /&gt;Suadiye era akeyos tyempos, uno de los lugares populares de kampanya. Era yeno de kazas kon guertas ke se alkilavan por el enverano a los kampanyeros. I esto permetia a los los proprietaryos de estas kazas de tener un revenido de mas por sus mantenemiento.  &lt;br /&gt;Munchos alkilavan kazaz ke eran maz serka de la mar i de las plajas. La kaza ke alkilimos akel enverano era de dos etajes konuna guerta. Kazas komo la ke aviamos alkilado, un poko maz aleshadas, eran eran maz baratatas.  Akeyos tyempos dyez puntos de kamino al bodre de la mar se konsiderava lesho.&lt;br /&gt;Estar serka de la natura,  jugar en las guertas, arepozar debasho de los arvoles i arivar a las plajes en kaminando en unos dyez kinze puntos… Ke lukso ke era komparado a la vida ande pasavamos los invyernos en el apartamento chiko i brusko de Sishane!&lt;br /&gt;La kaza aparteniya a Mansur, el Loko. Deli Mansur, asigun lo yamavan en Turko, era de orijin arabo. Le plaziya muncho de ser yamado Loko. Se entroduizava de si para si: &lt;br /&gt;“Yo so Mansur el Loko.” I empesava a echar tarakaz de la alegriya.&lt;br /&gt;Al pareser ser yamado Loko, le dava un poder ekstraordinario. Kontava komo el reusho en la vida kon su lokedad. Avlava a boz alta, yamava a los pasajeros de la kaye, en echando vardas komo si el fuera el rey de la male. &lt;br /&gt;Mansur bivia en una kaza chika en la mizma guerta, kon su mujer kayada i su ija adaptada. Se asentava oras enteras en un tabure al lado de la puerta de su kazika.  &lt;br /&gt;Avlava kon todos los gatos pedridos ke biviyan en su guerta. La guerta era un ganeden para estos gatos. Avyia alo manko, unos dyez gatos ke Mansur el Loko los manteniya.. i ke se arekojavan en su entormo. kuando Mansur kantava:  &lt;br /&gt;Aminichi kuchi minniki tula / Aminichi kuchi minniki tula.&lt;br /&gt;Oy penso ke esto era puedeser un refreno en Arabo ke el se akodrava de su chikez.&lt;br /&gt;En repuesta a los kantes estrenyas de Mansur el Loko, eran los kantes de Silvia la vizina djudiya. Me akodro de eya kuando kantava de su tarasa, los kantes populares de akeos tiempos: “Arrivederci Roma” i “Cuando calienta el sol”, todo en enkolgando los mayos mojados.&lt;br /&gt;Mozotros moravamos en el sigundo etaj, i en el primer etaj morava Necdet Koyuturk,  el kantador famozo de tangos turkos. Koyuturk preformava los enveranos kon su orkestra, en el kazino de la plaj de Suadiye. Su mujer era una damma muy fina i ermoza. Teniya dos ijikos de muestra edad.&lt;br /&gt;Mi ermana i yo, kon los dos ijos del kantador famozo i la ija adaptada de Mansur  djugavamos en la guerta. Todo'l tyempo ke Mansur estava embevesidio kon el vizindado i kantando a los los gatos, mozos los chikos estavamos okupados a fraguar una pared en medyo la guerta para tener una kaza  por djugar en pretendyendo ke eramos una famiya. Este djugo ke aviyo empesado kon palos i pyedras aviya avansado a un etapo ande estavamos fraguando la pared kon lodo I pyedras.&lt;br /&gt;Mansur el Loko kon su boz alta mos dyo el ultimatum: &lt;br /&gt;"Ya vos di la permisyon de fraguar estas paredes en medyo de la guerta, ma kon una kondisyon: la vaj a derrokarla I alimpyar todo a la fin del enverano!"&lt;br /&gt;Le izimos la promesa ke nunka no tuvimos. Kuando el enverano eskapo, tornimos a la sivdad. Mansur el Loko kedo kon sus gatos, i  la pared en medyo de la guerta. &lt;br /&gt;Oy Suadiye es una parte byen developada de la sivdad de Estambol, ande no egziste dinguna trasa del la kaza de Mansur el Loko. &lt;br /&gt;Ma, yo  tengo dos gatos nomrados asigun los gatos de Mansur el Loko. &lt;br /&gt;------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Ilustrasion: Roz Kohen&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-4719562535575011944?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/4719562535575011944/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/mansur-el-loko.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4719562535575011944'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4719562535575011944'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/mansur-el-loko.html' title='Mansur, el Loko'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLnpr4nsxI/AAAAAAAAAK0/NAuEDrzM8Pc/s72-c/mansur.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-6927298521924285254</id><published>2009-03-31T20:50:00.000-07:00</published><updated>2009-03-31T20:53:15.013-07:00</updated><title type='text'>La Biblioteka i el Prens Chiko</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLlGZeGzTI/AAAAAAAAAKo/V21LctUF4DE/s1600-h/biblio2renkli.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 319px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLlGZeGzTI/AAAAAAAAAKo/V21LctUF4DE/s320/biblio2renkli.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319566007957114162" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La Biblioteka i el Prens Chiko&lt;br /&gt;    Roz Kohen Drohobyczer&lt;br /&gt;                                                            Ilustrasion: RozKohenDrohobyczer&lt;br /&gt;-----------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Antes unas kuantas semanas,  kuando avlaron sovre el livro "El Prens Chiko" de Antoine de Saint-Exupery , estava asentada enfrente  de la televizyon. Este program me yevo atras, al tiempo kuando biviya en Melek Apartimani en Shishane, en Estambol, i me akodri ke teniya una kopiya muy ermoza de este livro kuando era chika. &lt;br /&gt;El Prens Chiko era uno de los livros  ke estavan en la biblioteka en la kamareta la mas chika de muestra kaza.  El direktor de la eskola Bene Berit me aviya dado a este livro komo regalo, kuando eskapi la sigunda klasa. Estos regalos de la eskola se yamavan mukyafates – rekompensas, en Turko –  porke eran dados en rekompensa a los elevos buenos de la klasa.&lt;br /&gt;A la fin de kada anyada,  la eskola  Bene Berit organizava un program en el Dram Tiyatrosu de Tepebashi  ande el direktor de la eskola Ilyas Bey, i  duspues Musyu Sonsino regalavan un livro a kada bueno elevo o eleva. Kada anyo ke meldavamos en esta eskola, a la fin del anyo mo se adjustava dos livrikos. La majorita de estos livrikos eran en Turko. Ovras de literatura o romanes para los chikos , ovras de istorya i  otras. &lt;br /&gt;La biblioteka ke era yena de los livros de mi padre i de las rekompanses de la Bene Berit estava en la kamaretika chika. Esta kamareta era en mismo tiempo una kamareta de echar. Antes ke yo i mi ermana nasimos, mi vava Roza Romano se echava en esta kamaretika. Despues ke mi vava muryo, esta kamareta fue uzada entanto ke kamareta d'embaraso. Era tan bruska i yelada ke mizmo me espantava de entrar ayi sola. &lt;br /&gt;Kuando, yo i mi ermana, empesimos a ir a la eskola Bene Brit, la kamaretika chika fue transformada en muestra kamareta de echar. Era de vedra una kamareta muy chika: dos divanes estrechos, un boron vyejo I una “biblioteka” eran apenas todo lo ke kaviya. La kamareta teniya dos ventanas ke nunka se avriyan.  Las ventavas miravan a un espasyo estrecho i suzyo entre muestro batimiento i el batimiento vizino. Diya i  noche oyiyamos la aktivita de las palombas murmureyando. En vezes se oyiva los gritos de los vizindados ke se olvidavan de serrar sus ventanas. Para tapar esta vista i protejar de la yelor ke entrava en invyerno , mi madre aviya metido unos perdes pezgados de kolor vedre fonse. &lt;br /&gt;Lo ke yamavamos “la biblioteka” era un boron vyejo kon dos puertas kon vitrinas i unos kuantos syenes de livros. La majorita de estos livros eran livros de literatura klasika en Fransez i en Inglez, ke apartenian a mi padre. En la parte syedra de este boron teniyamos estos livros ke eran muestros i byen meritados: los mukyafates! Entre loskualos se topava i una kopiya d' “El Prens Chiko”. Portanto aviya topado el sujeto muy pezgado, ma las illustrasyones me aviyan fasinado. Mi padre me aviya konsolado en dizyendome ke kaliya ke me engrandeska para entender este livro. I es kon esta esperansa ke kontinui a kitar el livro en medyo fista ke un diya el livro empeso a tener un sensyo para mi.&lt;br /&gt;A la fin, me paresian ke estava entendiendo las temas del livro de Exupery. Agora, bushko la valor de kada koza ke no veygo kon mis ojos, penso kon emosyon komo el prens chiko, peno a entender komo amar, komo ganar amigos i komo deskuvrir la emportansa de la vida i de munchas kozas valutozas ke no se pueden merkar kon moneda. &lt;br /&gt;Oy lavoro en una biblioteka publika en St. Louis. Mizmo ke me entereso en miles de livros muevos ke arivan a la biblioteka kadal diya , es de mis livros de la kamaretika chika ke syempre me akodro, i estos livros  kontinuan a enrikeser mi &lt;br /&gt;alma.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-6927298521924285254?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/6927298521924285254/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-biblioteka-i-el-prens-chiko.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6927298521924285254'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6927298521924285254'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-biblioteka-i-el-prens-chiko.html' title='La Biblioteka i el Prens Chiko'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLlGZeGzTI/AAAAAAAAAKo/V21LctUF4DE/s72-c/biblio2renkli.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-7245224699584636928</id><published>2009-03-31T20:43:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:14:40.113-08:00</updated><title type='text'>El Enkontro</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLjrQkACqI/AAAAAAAAAKg/Qmh2W2roPH8/s1600-h/florya+ata.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319564442197822114" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLjrQkACqI/AAAAAAAAAKg/Qmh2W2roPH8/s320/florya+ata.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: right; height: 266px; margin: 0 0 10px 10px; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLjevLBzMI/AAAAAAAAAKY/7GH0Ly8ymLI/s1600-h/floryatop.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319564227076279490" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLjevLBzMI/AAAAAAAAAKY/7GH0Ly8ymLI/s320/floryatop.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 238px; margin: 0 10px 10px 0; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;El Enkontro&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Esto avia afitado en el anyo 1935, kuando mis paryentes se espozaron. &lt;br /&gt;Akeyos enveranos se uzava ir a tomar banyos de mar en la plaj de Florya en Estambol. Esta plaj era muy apresiada porke Atatürk, el primer Prezidente de la Republika Turka, avia fraguado ayi un bungalow sovre la mar, ande se kedava kada enverano. Djusto al lado de esta villa chika sovre la mar, estava situada la plaj publika ke era avierta para todos.&lt;br /&gt;Al pareser un diya de enverano mi madre i mi padre se hueron a pasar el diya en esta plaj en nadando, eskansando sovre las safras, fraguando palasyos de safra, admirando la mar i en djugando kon bala en la mar. &lt;br /&gt;Buen karar de djente vinia a esta plaj, i munchos se aserkavan de la plaj kon sus barkas. Akel dia, los dos jugando kon una bala se alesharon un poko sin sintirsen  i mi padre ke echo la bala a mi madre, vido en supito ke estavan serka de una barka kon un ombre de kara muy konosida. Mi padre ya se enkanto de ver ke la persona asentada en la barka i ramando a poko a poko era no mas ke el Prezidente kerido Atatürk, ke eyos lo yamavan “El Gazi”. &lt;br /&gt;Ansina enkantado, se estuvo en pyes en la mar en una forma muy seryoza para dar el saludo de soldado kon el kavod ke lo meresia. Mi madre ke estava embevesida en el djugo, no se apersivyo de la persona en la barka i ni dyo emportansya a la pozisyon de mi padre, ma dyo un aronjon a la barka i aferro la bala. En este mismo momento apersivio la kara seriosa de mi padre i la kara byen konosida d’El Gazi en la barka ke arondjo. Atatürk, kon una amistad de un konosido i kon grande modestiya, sonriyo i les dyo un saludo kordial i kontinuo a ramar su barka a poko a poko.&lt;br /&gt;Es ansina ke los dos tuvyeron la onor de verlo de serka a Atatürk unos kuantos anyos antes ke muryo. Ataturk se mesklava kon su puevlo komo si hueran famiya. No aviya televizyon al tyempo para konoser los personajes emportantes ke trokan la istoria ma a el, su puevlo lo viyan en lugares publikos.&lt;br /&gt;La plaj de Florya de Estanbol, kontinuo a ser una plaj muy popular unos otros vente o trenta anyos i kada vez ke mos yevavan a esta plaj, mos kontavan el enkontro de muevo i se gustavan komo si fuera oy.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-7245224699584636928?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/7245224699584636928/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/el-enkontro.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7245224699584636928'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7245224699584636928'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/el-enkontro.html' title='El Enkontro'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLjrQkACqI/AAAAAAAAAKg/Qmh2W2roPH8/s72-c/florya+ata.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-4027433168832493568</id><published>2009-03-31T20:34:00.000-07:00</published><updated>2009-04-01T18:38:58.511-07:00</updated><title type='text'>Un Balo i su Pintura</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdQXKXNLAUI/AAAAAAAAALk/76dgDMoqivQ/s1600-h/hilton+balo+renkli.JPG"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 255px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdQXKXNLAUI/AAAAAAAAALk/76dgDMoqivQ/s320/hilton+balo+renkli.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319902526626791746" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLhwJuFPCI/AAAAAAAAAKQ/tr6sFSJxV7w/s1600-h/dora+hilt.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 154px; height: 320px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLhwJuFPCI/AAAAAAAAAKQ/tr6sFSJxV7w/s320/dora+hilt.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319562327237147682" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;     Roz Kohen Drohobyczer&lt;br /&gt;---------------------------------------------------------&lt;br /&gt;En estos anyos de mi chikes, la eskola djudiya i la aktividad del sentro de Pera eran buen karar embrolyadas kon la vida djudiya de los moradores de la Kula. Yo morava en el deredor de la Kula, ma kuando kaminava de kaza a la eskola, la  Kula estava syempre en vista. Kon su pasado de mil anyos, la Kula tyene una estorya muy larga. La eskola djudiya fue syempre una parte de la vida djudiya. I enfin Pera, kon sus salones de moda, sus kafes, sus teatros i filmos amerikanos, fransezes o italyanos, era para mozotros un sentro de todo modo de rikezas i de arte, ke mos inchiya el korason.     &lt;br /&gt;Un diya ordinaryo, mi madre, yo i mi ermana mos aparejimos a ir a Pera, ande la kuzendera grega en el pasaj Aynali Carsi. Fostanes de kada diya eran kuzidos por otras kuzenderas, ma esta ves  teniyamos menester de una mestra : el aparejo de esta kustura era de emportansya extraordinaria, porke mi ermana ke teniya mueve anyos se iva ir a un balo de kreaturas en el Otel Hilton, ke akel tyempo era el otel el mas komilfo, en el kartye el mas alavado de la sivdad de Estambol.&lt;br /&gt;Mi madre aviya eskojido una ropa muy fina ke se yamava organza.  Moz huimos en kaminando al pasaj, porke el pasaj no era muy lesho de mozotros. Suvimos las eskaleras estrechas del pasaj i ya la topimos a la kuzendera grega. Esta era una de las kuzenderas ke utilizavamos solo en okazyones de muncha emportansya i ya estavamos muy kontentes ke madam Marion ya avia achetado de kuzir el fostan de organza. Komo teniya muncho gusto es eya ke desidava ke forma iva ser el fostan, i avia  desidado ke porke era un balo en Hilton, esto iva ser un fostan largo.&lt;br /&gt;Yo, mismo ke no iva partisipar en el balo, estava muy enteresada en esto todo i, sin safek ke me estava un poko selando. &lt;br /&gt;El diya del balo arivo. Mi ermana estava tan ermoza kon este fostan largo blumarin de organza kon sus kalsaz blankas i sus kalsados de lustrin! &lt;br /&gt;Akel diya la yevimos a mi ermana al balo, ke se fiesto en el salon de abasho del otel i tornimos unas kuantas oras despues para tomarla kuando el balo ya estava para eskapar. En esto, mos envitaron aryento para echar un ojo. Mi madre i yo estavamos vistidos kon lo de para kadal diya, por esto estuvimos en la entrada, i mismo no mos kitimos los paltos para no averguensarmos. &lt;br /&gt;Yo estava tresalida de ver tantos ijikas I ijikos vistidos  tan ermozos, i kotiyones kon balones. Una orkestra estava jugando kantikas melodiozas i todas la kreyaturas estavan baylando i alegrandosen. Gatos de shokolata, biskochos i limonatas sovre las mesas kon manteles blankos i garsones arodeando kon tifsines de dulsuyras. Esto era un balo en la okazyon de la fiesta de las kreaturas ke se selebra en Turkiya entera kada anyo el 23 de Avril.&lt;br /&gt;Apenas aviya pasado unas dos semanas ke la Sinyora Naile Akinci, la profesora de pintura en la Benei Berit,  mos demando de azer una pintura en kual kere sujeto libro i mos disho de desinar lo ke mos dezea la alma. Komo kada okazyon kumplida yo aviya retenido asta memoriya del balo.&lt;br /&gt;Me asenti i ize una pintura chika kon krayon i la kolori kon kolores de akuarel. Esta era una pinturika del balo de las kreaturas ande me aviya topado en echando solo un ojo por la puerta kon el palto ensima. Desini a las kreaturas baylando I a la orkestra jugando sovre la shena, todos tan kontentes.&lt;br /&gt;Akeya semana la profesora Naile Akinci aviya organizado una egzibisyon de ovras de los elevos de la eskola Bene Berit en la sala grande en la entrada de la eskola. Eya aviya desidado de meter en la egzibisyon de sus elevos de klasas mas altas, tambien mi desino del balo.&lt;br /&gt;Lo ke empeso komo un evenimyento de balo de kreaturas se izo el empesijo de anyos de mi entereso de desinar. Sinyora Akinci kontinuo a ensenyar el desino a munchos elevos en la Bene Berit fista ke se retiro. De este modo,  tuvo mas tyempo de lavorar sovre sus ovras. Uzava de vijitarla en su kaza. Kuando ya no era mas eleva en la Bene Berit tomi lisyones partikularas de eya, i tuve la onor de ir  kon eya a azer pinturas en la natura. &lt;br /&gt;Mas despues, oyi ke muestra profesora de Bene Berit se izo unas de las mas famozas artistas de la Turkiya. I yo me akodro del balo de kreaturas ke fue para mi una fuente de inspirasion desiziva sovre la pintura, i favorizo mi amistad &lt;br /&gt;kon eya.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-4027433168832493568?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/4027433168832493568/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/un-balo-i-su-pintura.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4027433168832493568'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/4027433168832493568'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/un-balo-i-su-pintura.html' title='Un Balo i su Pintura'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdQXKXNLAUI/AAAAAAAAALk/76dgDMoqivQ/s72-c/hilton+balo+renkli.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3737861350184299143</id><published>2009-03-31T20:22:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:12:13.421-08:00</updated><title type='text'>La Partensya de Leoniko</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLe5fIWDuI/AAAAAAAAAJ4/y5U8o7yGaA4/s1600-h/leonikorihtim.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319559189068386018" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLe5fIWDuI/AAAAAAAAAJ4/y5U8o7yGaA4/s320/leonikorihtim.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 246px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La Partensya de Leoniko&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;--------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Antes munchos anyos, un diya de enverano abashimos de la kampanya i mos topimos todos en el debarkader de Karakeuy en Estambol. &lt;br /&gt;La okazyon de esta topadura era ke Nisim, el ermano de mi padre, su mujer Suzan i muestro uniko primiko ermano Leoniko estavan azyendo aliya a la Medina. &lt;br /&gt;Me akodro ke yo  tenia 7 anyos. Leoniko i mi ermana Dora tenia dyez anyos I Leoniko tenia mueve anyos I medyo. El anyo era 1956. El vapor majestiko ke los iva yevar se yamava Marmara. &lt;br /&gt;El  diya de la aliya era muncha emosyon para la famiya, porke era klaro ke kuando uno aziya aliya en akeos tiempos, era byen difisil, si no emposivle de mos vermos. &lt;br /&gt;Leoniko biviya kon su madre, su padre I muestra vava Devora Bensusan. &lt;br /&gt;Devora Benshoam no era etranjera a despartimientos kon miembros de famiya, asigun ke eya fue despartida de ermanos i ermanas kuando vino de Varna a Estambol a kazarse kuando era manseva. &lt;br /&gt;Ma esta ves era diferente: Leoniko, aparte de mi ermana Dora i yo, era el solo inyeto ke se avia engrandesyedo kon eya en la mizma kaza. Es en su kaza, en Tefikiye Han, en la punta de Mektep sokak allado de la Eskola Bene Berit ke mos arekujiamos por Pesah, i otras fiestas i alegriyas. &lt;br /&gt;Muestra vava Devora, flaka, vyeja i kansada, no tuvo la fuersa para vinir fina'l debarkader de Karakeuy. Leoniko me avia kontado mas tadre ke ainda se akodrava de su kara trista en el balkon de su kaza, mirandolos por la ves dalkavo.&lt;br /&gt;Mizmo mi padre, aun ke no teniya relasyones serkas kon su ermano, se avia sintido ovligado de vinir al debarkader, kuando su madre i otros miembros de famiya le avian insistido para ke vayga a saludar su ermano. &lt;br /&gt;Era un diya de kalor  fuerte kon un syelo grizo, tapando mas i mas muestras korasones. El debarkader era yeno de Djudios, aparejandosen entre los gritos i las lagrimas a suvir al vapor, o espartendosen de sus keridos ke avian vinido a saludarlos. La Tant Suzan, me akodro, kontinuo a tener un aver optimisto fista ke mos espartimos. Mos estuvimos ansina enpyes mirando kon amargura al vapor briyando de blankor. &lt;br /&gt;Kuando el tiyo Nisim, su mujer Suzan i mi primiko ermano Leoniko se abokaron una vez d' alkavo para saludarmos del la tarasa del vapor, yo me estava dainda estrecheyando ke la tant Suzan iva soltar a la mar, la bala de la lana blanka i la papelera de pipitas ke teniya el las manos. Komo si esto fuera la koza la mas emportante del diya!&lt;br /&gt;Despues de tantos anyos le demandi a mi primo ermano kualos son sus rekuedros de este viaje.&lt;br /&gt;Leoniko me konto ke se akodra de la splendor del vapor Marmara kon su dekorasyon moderna i sus salones espasiozos ande la djente baylava. Las kabinas de primera klasa eran mas komilfos de las de la klasa turista ande la majoritad de imigrantes viajavan. &lt;br /&gt;Mas tadre, fue kurioso sovre la estorya del vapor majestiko Marmara Yolcu Gemisi i deskuvrio ke el vapor fue fraguado par la kompania almana Deutsche Weft en 1956 i fue desmontado en 1971, duspues ke viajo entre Turkiya i Israel munchas vezes. &lt;br /&gt;Leoniko – ke fue nombrado Yehuda en Israel – se akodra de la kontinuasyon de este diya i me konto ke esto fue un viyaje largo de sesh diyas i ke arivaron para Nahamu al porto de Hayfa. Pasando en primero por Izmir, despues de Rodus i de Kipros. Se akodra ke no aviya munchos chikos en el vapor i el se estava embevesyendo soliko en mirando a las kolores trokando de la mar. En mizmo tyempo se akodra ke la orkestra en el vapor estava jugando la raspa, kantika meksikana ke era tan famoza akel tyempo.&lt;br /&gt;Mizmo seando tan chiko se akodra ke en este viyaje penso kon kuryozidad &lt;br /&gt;sovre el futuro i la vida mueva ke les estava asperando en la Medina.&lt;br /&gt;Anyos pasaron,  las kunyadas I los primos kontinuimos a korespondermos i los vijiti en suz kaza en Tel-Aviv kuando eramos mansevos. Mizmo tuve la okazyon de partisipar a la boda de Leoniko en Tel Aviv unos diziocho anyos despues de su partensya.&lt;br /&gt;Los 7-8 anyos d'alkavo tuvimos munchas okazyones de toparmos kon muestro &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;primo ermano ke viyaja muncho kon su mujer i sus ijos. Unos kuantos anyos &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;antes mi ermana i yo estuvimos en su kaza i mos topimos kon muestras &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;kreaturas en Estambol, en Tel-Aviv i en Madrid, en evenimientos organizados a &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;la okazion de los esforsoz de arebivir la lingua Judia espaniola  de nuestros &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;padres.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Duspues de sinkuenta anyos Leoniko vijito Estanbol. Es ansina ke me akodri del &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;diya de su partensya.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3737861350184299143?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3737861350184299143/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-partensya-de-leoniko.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3737861350184299143'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3737861350184299143'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-partensya-de-leoniko.html' title='La Partensya de Leoniko'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLe5fIWDuI/AAAAAAAAAJ4/y5U8o7yGaA4/s72-c/leonikorihtim.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5161052560325197750</id><published>2009-03-31T20:21:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:11:07.949-08:00</updated><title type='text'>Moda Mueva</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1m4bk9r1I/AAAAAAAAAM0/-LDcezuF1Vc/s1600-h/trikotar.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322523454283296594" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1m4bk9r1I/AAAAAAAAAM0/-LDcezuF1Vc/s320/trikotar.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 298px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Moda Mueva&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En St. Louis ande bivo, empesimos una moda mueva: ambezar trikotar en la bibliotek ande lavoro!&lt;br /&gt;Me akodro de altyempo kuando la viya a  mi madre simpre tricotando para la famiya entera. De jaketas, a chapeyos  a kashkoles a  mantikas para bebes, shales i guantes i fustanes enteros.&lt;br /&gt;Mi madre nunka no la viya en kaza asentada asiendo nada. Para arekansar si se asentava siempre tenia un proyekto de tricotar en la mano. Si viya un proyekto ke le plaziya ke una amiga estava asiende, se ambezavan la una la otra. Las lanas puras ke merkavan al tiempo vininan en balas i es mi padre ke le ayudava a azer los yumakes. &lt;br /&gt;Mi madre me tyene kontado ke antes ke kazo, su madre i ella tricotaban para la jente para ganar unos kuantos groshes. Es ansina ke me ambezi a tricotar un poko de edad muy chika puedeser de 6-7 anyos. El enterese en tricotar me se kontinuo ma sin grande enthusiasmo, malgrado ke deveses en kuando enpeso un proyekto chiko.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Unos kuantos mezes antes los dirijantes de la librería ande lavoro tuvyeron una idea mueva: Disheron ke tenemos menester de personas ke pueden ambezar una pasa tyempo ke esta muy popular en los Estados Unidos. Esta moda mueva ke es muy popular entre Americanas i mezmo unos kuantos Amerikanos es el tricotar ke muestras madres  lo trusheros a muestros diyas.&lt;br /&gt;Yo (volunteered) kon alegriya, supyendo tricotar. Oy tengo un grupo de vente a trenta dammas ke vyenen una noche al mez a la librería para el kurso de tricotar. Les trayemos munchos livros i magazines populares eskritos al sujeto de tricotar kon mil i un modeles i ya empesimos a lansar esta moda mueva ke es un pasa tyempo ke mozotros kontinuimos de madre a ija. Solo La moda troko, agora kale ambezar el tricotar de livros i videos i de bilotekarias savidas!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5161052560325197750?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5161052560325197750/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/moda-mueva.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5161052560325197750'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5161052560325197750'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/moda-mueva.html' title='Moda Mueva'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1m4bk9r1I/AAAAAAAAAM0/-LDcezuF1Vc/s72-c/trikotar.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-2226074834864515967</id><published>2009-03-31T20:20:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:11:46.249-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='1950'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Musevi Lisesi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Romaniot Jews'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Istanbul'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Bnei Berit'/><title type='text'>La Lisyon Partikulyer</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1doRWpYxI/AAAAAAAAAL0/NcDXxzYK43w/s1600-h/lisyon.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322513281056334610" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1doRWpYxI/AAAAAAAAAL0/NcDXxzYK43w/s320/lisyon.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 237px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La Lisyon Partikulyer&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;----------------------------------------------&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Me akodro ke tenia tres anyos i mi ermana ke es tres anyos mas grande de mi estava aparejandose a empesar la primera klasa en la Benei Berit de Mektep Sokak.&lt;br /&gt;Akel tyempo era de uzo de aparejar a las kreaturas para la primera klasa. Por esto se yamava a una profesora ke iva a ambezar a los elevos a meldar i aparejarlos para ke reushken en la klasa.&lt;br /&gt;Es ansina ke Madmuazel Janet Antikuni fue kontaktada i envitada para las lisyones partikulieres. Mi ermana Dora iva ambezarse a meldar i a eskrivir el enverano de 1952, antes de empesar la eskola.&lt;br /&gt;En primero la famiya entera mos huimos a merkar el alfabe en el kirtasiyeci en Dogruyol serka de la Kula. Me akodro ke me ezmodri tanto ke fueron ovligados de merkarme i a mi un alfabe.&lt;br /&gt;Ke eksitamyento en el sigundo etaj del Melek Apartimani de Sishane! La uniforma maron kuzida por Nimet la kuzendera ya estava pronta para Dora, los kalsados merkados de Sumer Bank, la chanta para los livros, un kuti de tavla para los kalemes, mezmo una bocha de tinta i agora el Alfabe ya estava pronto. &lt;br /&gt;A la fin la profesora Madmuazel Janet Antikuni ke aksepto a ambezar a mi ermana a eskrivir i meldar, arivo. Las dos ivan a asentar solas en la  kamareta de asentar, una ora entera para la lisyon partikulyer: Al pareser, me empesi a dezmodrar de muevo. Keria saver i entender todo i yo me keria ambezar a meldar kon mi ermana la grande. A la fin no salyeron a bash. Durante la lisyon kuando la profesora estuvo ensenyando a mi ermana, yo me kedi kayadika debasho la meza para penar a entender lo ke estava afitando i mi ermana se akodra ke desini los kalsados de la profesora en un pedasiko de papel. Esto fue el empesijo de desenes de kalsados i turo por una buena epoka. &lt;br /&gt;------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Ilustrasion: Roz Kohen&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-2226074834864515967?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/2226074834864515967/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-lisyon-partikulyer.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2226074834864515967'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/2226074834864515967'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-lisyon-partikulyer.html' title='La Lisyon Partikulyer'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1doRWpYxI/AAAAAAAAAL0/NcDXxzYK43w/s72-c/lisyon.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-1541007749153558294</id><published>2009-03-31T20:18:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:01:06.214-08:00</updated><title type='text'>La Haftona ke no Komi</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLfo-_xavI/AAAAAAAAAKA/wtQsFUc7bZ8/s1600-h/primeraklas.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319560005076216562" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLfo-_xavI/AAAAAAAAAKA/wtQsFUc7bZ8/s320/primeraklas.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 233px; margin: 0 10px 10px 0; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La Haftona ke no Komi&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;Todos mos akodramos de muestros primeros anyos en la eskola. Yo me akodro de la Bene Berit de Estambol ke fue mi primera eskola. Komo kada eskola i la Bene  Berit tenia kada modo de tipos de elevos i institutores. Entre los elevos aviya un pigul, un serioso, una puliya, un yoron, una shakaciya, un malo i maz….&lt;br /&gt;Los institutores eran partajados en dos kategoriyas: los Disiplinarios,  i los Buenos – asigun ke uzavamos de yamarlos. Los Disiplinarios eran de munchos cheshites. Avia los ke aharvavan i akeos de la mirada. Los ke aharvavan se apartavan kon la forma de haftona ke utilizavan. &lt;br /&gt;El aharvar era kon palo o kon las manos. Los ke aharvavan kon las manos uzavan dar chaketones o pilishkos. El pilishkar era una forma de disiplanar maz populara entre las institutoras ke los institutores. i el pilishkar era un dono spesyal ke estas kon dedos maz delikados puediyan aferrar las orejas o las karikas, al lugar de pilishkar los brasos.  &lt;br /&gt;Ma sin safek aviya syertos o syertas ke sus miradas ya abastavan para trayer el ordeno total. Este duo no era partajado por kada uno i una.&lt;br /&gt;I duspues teniyamos los inspektores de la klasa: estoz eran los elevos maz grandes u maz otoritaryos ke eran responsavles del orden kuando el professor estava para vinir: Los mumesiles komo los yamavamos al tyempo, eran los malshines ke eskriviyan los nombres de los elevos ke se dezmodraron en asperando ke el professor arrive. En el momento ke el elevo inspektor apersiviya al professor viniyendo, devia de azer todo lo possivle ke mos kalmarmos para no ser afferados. Esto era una responsibilita non tan populara, porke kalia establisar el orden en la klasa al risko de azersen inimigos. &lt;br /&gt;Un diya ordinaryo komo kada los diyas en la primera klasa de Bene Berit, el mumesil kedo tadre a dar mos haber ke el profesor ya avia arivado, i malorozamente Musyu Almaleh aperesio ensupito en la Puerta de la klasa kon el palo en la mano!&lt;br /&gt;Al kontraryo de su nombre Musyu Almaleh – ke kere dizir el andjelo en Ebreo –  no era enteramente un santo. Su forma da disiplinar era aharvar kon un plumye de tavla bastante pezgado.&lt;br /&gt;Me akodro ke en akel momento, ke lo vide a Musyu Almaleh kon el kuti en la mano mirandome kon vengansya, estava en pyez, echando gritos i burlandome kon un grupo de elevos.&lt;br /&gt;El vino al podium i anonsyo ke la klasa entera iva ser sujeto a una haftona de grupo,  sira dayagi, asigun se yama en Turko.&lt;br /&gt;Mos dyo el orden de metermos en rango i espandir muestras manos. El iva aharvar las manos de kada elevo sin eksepyon.&lt;br /&gt;Yo, syendo la yorona i la djibeladjuza de la klasa, ya estava dezmayandome i muriendo del sar. Ya teniya visto a otros elevos komer haftona kon palo, ma esto no me avia ainda akontesido. Espandi mis manos, i asperi  mi torno kon los ojos serrados i titireyando entero. Kuando el Sinyor Almaleha ya se avia aserkado demi, oyi solo el grito de mi  amiga ke estava allado de mi.&lt;br /&gt;Musyu Almaleh aviya desidado de saltar mi torno... ma deke? &lt;br /&gt;Puedeser porke era yorona? I me tomava la yoradera por kada koza chika? &lt;br /&gt;Nunka no supe lo ke troko mi goral akel diya. &lt;br /&gt;-------------------------------------------&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-1541007749153558294?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/1541007749153558294/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-haftona-ke-no-kom.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1541007749153558294'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1541007749153558294'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-haftona-ke-no-kom.html' title='La Haftona ke no Komi'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SdLfo-_xavI/AAAAAAAAAKA/wtQsFUc7bZ8/s72-c/primeraklas.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8448753645340990497</id><published>2009-03-31T20:16:00.000-07:00</published><updated>2011-12-18T16:11:49.366-08:00</updated><title type='text'>Las dos Amerikanas</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd_fbhSVYFI/AAAAAAAAANM/iVDBnb4GwxU/s1600-h/bekiraselmaile.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323218948459946066" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd_fbhSVYFI/AAAAAAAAANM/iVDBnb4GwxU/s320/bekiraselmaile.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 230px; margin: 0 10px 10px 0; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Las dos Amerikanas&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;----------------------------------------------&lt;br /&gt;Beki i yo semos primas sigundas. Mos engrandesimos serka de la Kula en Estambol. En los anyos 50, la Kula i su deredor eran yeno des djudyos. Semos inyetas nombradas segun Roza i Rebeka, muestras vavas ke nasyeros a la fin del Siglo 19. Los papus Yuda i Yako Kohen eran ermanos vinidos a Estambol de Silivri. Yuda i Yako tambyen bivyeron en la mizma male ande nasimos. &lt;br /&gt;Beki i su famiya biviyan entre los dos kales de la kaleja Buyuk Hendek. Mos viyamos en vezes, lo mas kuando mos ivamos a la Kula a empleyar. Era de uzo de echar una boz de la entrada del apartamento ande moravan i suvir ande eyos por unos kuantos puntos. Su madre Djantil, la prima de mi padre, fue syempre muy kara de riza i mi madre syempre le plaziya azer sohbet kon eya. &lt;br /&gt;Tengo una fotografiya, ande paresen Beki kon su ermana Rashel, kon sus madre Djantil, la tant Rebeka, su ermana Margeurite, ke aviyan vinido a vijitarmos en la kampanya. Komo eramos todas las inyetas de mizma edad de 5-6 anyos, pasavamos el tyempo endjuntos.&lt;br /&gt;Despues kada uno se hue a su kamino. Las primas aviyan echo aliya a la Medina de edad byen manseva i estavan bivyendo ayi. Me rankontri kon Djantil en la boda de mi primo ermano en Tel Aviv en 1974. Ma no vide a las otras primas de mi edad. Solo oyi ke despues de bivir en Israel i en Meksiko, se aviyan enstalado en la sivdad de San Diego i Los Angeles en los Estados Unidos. &lt;br /&gt;Serka de sinkuenta anyos aviyan pasado de la alkavo vez ke aviya visto a Beki, kuando un diya resivi un e-mail de eya, i mos avlimos por telefon. Avlimos sovre el pasado i sovre lo ke afito en los sinkuenta anyos ke no mos vimos. I mizmo ke al pareser muestras vidas fueron tan diferentes, mos paresyo komo si nunka no mos aviyamos despartido.&lt;br /&gt;Kada una aviya engrandesido ijas i ijos en los Estados Unidos durante serka de 30 anyos. Muestras vidas aviyan empesado serka de la Kula en Estambol i despues de unos trokamyentos byen adventurozos de payizes, a la fin mos enstalimos en los Estados Unidos, ma kada una en una punta del Kontinente.&lt;br /&gt;Kuando Beki i yo mos telefonamos, el sujeto es syempre Estambol, la djente ke konosimos kuando eramos kreaturas, los evenimyentos ke aviyamos konosido i la vida de la Kula. Eya se akodra del huego ke uvo en la Kula, yo me akodro ke empleyavamos en la kaleja del Kal, de las eskolas djudiyas, de los paseyos en Prinkipo…. &lt;br /&gt;Le demando a Beki: &lt;br /&gt;"Vites el filmiko ke esta en YOUTUBE ke Mario Levi prezento sovre Kadikoy i los kales?" &lt;br /&gt;Eya se va a su komputadora, me manda otros adresos ande kantan kantikas ke mos eskarinyamos. Avlamos en Djudyo, en Turko i un poko en Ebreo, i mos burlamos. &lt;br /&gt;Endjuntos kon Beki, ke no la oyi avlar por unos sinkuenta anyos, de ke la vide por la vez d’alkavo kuando teniya ocho o dyez anyos, arebivimos muestras linguas i el pasado, agora, sovre el Internet i los telefonos selulares, entanto ke dos Amerikanas.&lt;br /&gt;De San Diego ande Beki mora, a St. Louis ande Roza mora es un medyo mundo de distansya,  ma para estas dos Amerikanas es un momento de leshor al mundo de la vida Djudia de la Kula. Las dos Amerikanas mos topamos ayi &lt;br /&gt;komo si fuera ayer ke mos despartimos.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8448753645340990497?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8448753645340990497/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/las-dos-amerikanas.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8448753645340990497'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8448753645340990497'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/las-dos-amerikanas.html' title='Las dos Amerikanas'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd_fbhSVYFI/AAAAAAAAANM/iVDBnb4GwxU/s72-c/bekiraselmaile.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-6220341720455376937</id><published>2009-03-31T20:14:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:13:59.546-08:00</updated><title type='text'>Serenas de Mar</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1jayjLPLI/AAAAAAAAAMc/7g90wVtEQ04/s1600-h/Serenas.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322519646518852786" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1jayjLPLI/AAAAAAAAAMc/7g90wVtEQ04/s320/Serenas.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 210px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Serenas de Mar&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nadar en las plajes el enverano era uno de los pasa-tyempos de los mas agradavles en Estambol del medyo del siglo pasado. Es ansina ke las mujeres de la jenerasyon  de mi madre lansaron los mayos modernos ke vian en los filmos eropeos i amerikanos. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Esther Williams era una  artista amerikana de Hollywood ke en akeyos tyempos era famoza aparte de su ermozura i kon su dono ke nadadera. A mi madre le kayiya las bavas de ver los filmos de Ester Williams, la Amerikana  ke teniya su mizmo nombre. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Unos de los filmos de Esther Williams era: La serena de mar de un milyon dolares.  Me akodro del filmo  i me desidi a verlo demuevo kon el espero de konfirmar el pasado i la entansyon de entender los deseyos de mi madre ke se realizavan en estos filmos Amerikanos. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ver el filmo duspues de sikuenta anyos me ayudo a entender  ke la artista fue admirada por mi madre no solo por su ermozura  ma porke jugava rolos de mujeres ke dieron la primeras luchas por los trokamyentos del siglo. En este filmo Esther Williams jugo el karakter de una nadadera famosa de Australia ke vino en primero a Boston en el anyo de 1902 i fue arebashada por munchos i mizmo fue juzgada porke se vistyo el primer mayo ande amostro puerpo. Eya  se defendio en dizyendo ke fostanes largos no le permetian de performar los rezultados nesesarios en una kompetision sportiva. A la fin de sus esforsos, la nadadera famosa trusho un trokamyento grande i los mayos ke konosemos oy fueron akseptados.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entendi ke estos filmos Amerikanos de akeyos diyas simbolizavan el trokamyento i la liberta. Es ansina ke muestra jenerasyon de Djudyos Estambollis adoravamos el nadar en las plajes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Me akodro de unas vente plajes ke ya no egzisten mas, i ke kada plaj tenia su karakter. &lt;br /&gt;En la parte Eropea de la sivdad, en Florya  aviya doz o tres plajes publikas. Mi padre era ennamorado por las safra kaynte de estas plajes. El era konvensido ke aki la safra era mas kaynte i era una kura alavada para romatizmos. I a mi madre le plaziya la plajes de Florya porke se akodarava de la manseves kuando mansevoz ivan aya para flortar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Una de las plajes las mas renomadas de la parte Evropea del Bosfor era la plaj deTerapya. La plaj de Altin Kum serka de Rumelikavagi i las plajes de Kilyos eran en el empesijo de la mar Preta. Estas del Bosfor en jeneral eran para nadaderos maestros porke kale konoser los koryentes del Bosfor. Vijitas a estas plajes eran un preteksto para mi padre para alavarse komo salvo doz personas ke se estavan aogando: uno en Kilyos, kuando las ondas eran tan altas ke mismo kon barka dingunos no pudyeron salvarlo. Otra persona ke salvo era en Saray burnu: la peninsula del palasyo Otomano Topkapi  ande los koryentes del Bosfor se topan kon akeyos de la mar Marmara i no kada uno i uno puede salir bivo. Asigun mi madre si tyenes nadado en esta punta del la mar ya eras de verda un nadador maestro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Duspues aviya las plajes publikas en la parte asyatika del Bosphor: mozotros mos tenemos mismo  ido a Salacak ke es enfrente de la Kizkulesi ande los koryentes del bosfor son fuertes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La plaj la mas serka a la sivdad en la parte asyatika era la plaj de Moda. Moda syempre fue un sentro ermozo i renomado komo su plaj. Me akodro ke akel tyempo la plaj de Moda teniya eskalas de tavla i una parte solo para las mujeres. La mar era onda i mos plonjavamos para aser fortas a otros ke no tenian el koraje de saltar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ma mozotros pasavamos la majorita del tyempo en las plajes de Estambol ke eran un poko mas aleshadas en la parte asyatika. Estas eran las plajes publikas de Caddebostan, Suadiye i Bostanci. Munchos anyos mos fuimos a la kampanya en estas partes de la sivdad i eramos metidos en estas plajes. Entre este grupo de plajes, la plaj de Suadiye era la mas komilfo, aya rankontravamos a los djudyos mas edukados ke avlavan en fransez. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En kontrasto las doz plajes de Bostanci eran ande rankontravamos a muestros primos i otros myembros de famiya. Aya pasavamos el diya entero admirando las islas ke eran en vista, djugando, nadando i eskansando en la guertas o en la tarasaz ke la plajes tenian, anda orkestras juagavan kantikas famozas del dia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I por trokamyento tomavamoz el treno i pasavamoz el diya en las plajes de Ideal Tepe, Pendik, Kartal o  Surreya plaji; todas en la parte Asyatika. En Surreya Plaji  la mar era  yana i aviya arvoles de palma. Esta plaj teniya un aver diferente kon un monumento  de una mujer nadadera en medyo de la mar.  Justo komo Ester Williams, ermoza i fina vistida kon un mayo moderno.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komo Ester Williams la nadadera famosa Amerikana esta statue estava simbolizando la liberta i el poder ke el nadar mos dava. Mos konsideravamos las serenas de mar de Estambol. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Los paseos de la Kagithane en el Kuerno de Oro de la sivdad  se desparesyeron kon la jenerasyon de mi padre i las plajes  de Estambol kon mi jenerasyon, en mizmo tyempo ke el idealismo de los filmos Amerikanos. Mi padre era tresalido de kagithane (kyatane) ande se ivan a aser piknikes, mi madre se tresaliya de Esther Williams, i ami me gusta arebivir el pasado.&lt;br /&gt;2008&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-6220341720455376937?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/6220341720455376937/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/serenas-de-mar.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6220341720455376937'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6220341720455376937'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/serenas-de-mar.html' title='Serenas de Mar'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1jayjLPLI/AAAAAAAAAMc/7g90wVtEQ04/s72-c/Serenas.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8700122712123182573</id><published>2009-03-31T20:12:00.002-07:00</published><updated>2011-11-25T08:50:25.127-08:00</updated><title type='text'>Purim</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1jxLzWwZI/AAAAAAAAAMk/jAMGYaVOEdg/s1600-h/purim.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322520031254725010" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1jxLzWwZI/AAAAAAAAAMk/jAMGYaVOEdg/s320/purim.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 289px; margin: 0 10px 10px 0; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Me akodro de las fyestas de Purim de mi chikez. Mi madre Ester, en primero anonsava ke iva tomar “el tanid de Ester”. Asigun la tradisyon, kada mujer djudiya nomada Ester teniya el privilejyo de tomar este tanid. El diya del tanid, empesavamos a selebrar la fyesta kon dulsuryas ke mi padre aparejava: el tishpisti i la baklava kon kanela. Mi madre mos amostrava “la Megilat Ester “ ke teniya guadrada kon otros pedasos de su ashugar en el baul. I despues mos kontava la leyenda:&lt;br /&gt;Ahashverosh, el rey de Shusan, en Paras, aviya desidado de organizar una fyesta de 180 diyas i noches, i envitar a todos los ofisyales de los payizes vizinos. Su reyna Vashti iva dar la fyesta para todas las mujeres del payis de Paras.&lt;br /&gt;En el syeten diya de las fiestas, kuando Ahasverosh estava un poko borracho, dyo el orden ke la reyna Vahsti venga a amostrar su ermozura a todos los envitados. &lt;br /&gt;Kuando Vashti refuzo de vinir, Ahashverosh se inyervo i desido de kitarla del palasyo i toparse una novya mueva para ke esto seya un egzemplo para todas las mujeres ke no respektan los ordenes de sus maridos.&lt;br /&gt;Despues empeso la bushkidad para ramplasar la reyna. Las mansevas las mas ermozas del payis empesaron a arekojersen en el palasyo.&lt;br /&gt;Akeyos diyas morava en Sushan Mordehay el Djudyo, un egzilado de Yerushalayim. El era el tiyo de Ester la guerfana. Mordehay ke oyo ke el rey estava bushkando una novya, avizo a Ester de prezentarse, ma de no dizir a dinguno ke es djudiya.  I ansina Ester paso un anyo en el palasyo, aparejandose para este enkontro. A la fin del anyo de aparejos, el diya ke Ahashverosh la vido a Ester, se enamoro de eya i la deklaro reyna al lugar de Vashti. &lt;br /&gt;Ester kontinuo a tener en sekreto su identidad i no disho a dinguno ke era djudiya. &lt;br /&gt;En uno de los diyas, en kaminando en las kayes, Mordehay oyo ke dos bandidos se estavan aparejando a matar el rey. &lt;br /&gt;Morehay pishin la informo a Ester, i  ansina fue salvada la vida del rey Ahashverosh. &lt;br /&gt;Poko tyempo paso i arivo un diya ke Haman se izo el vizir del rey i dyo orden ke kada uno i uno deve de abokarse en frente de el. Kada uno i uno empesaron a abokarsen enfrente de Haman, ma Mordehay el muestro refuzo, porke la Ley djudiya permetiya de abokarse solo enfrente del Dio.&lt;br /&gt;Haman el maldicho, desido de vengarse de Mordehay i de todos los Djudyos de Shusan. Despues de echar dados, se desido ke la matansina iva ser en el  mez de Adar, ke es el dodjen mez. &lt;br /&gt;Despues Haman se fue a ver el rey Ahashverosh i le disho ke ay un puevlo ke tyene emunas diferentes i ke no respekta el orden de la sivdad. Ahashverosh ke oyo esto, le dyo su seyo i le disho de destruir estos todos ke refuzan sus leyes. Kon orden sinyado por el rey, agora kada djudyo iva ser matado en un diya en el mez de Adar i todos sus byenes ivan a ser konfiskados  por Haman. &lt;br /&gt;Mordehay el desmazalado ke oyo esta desizyon maldicha, estuvo muy triste i  se metyo unos sakos arazgados en lugar de su vistimyenta i se metyo siniza sovre su puerpo en sinyo de dolyo.&lt;br /&gt;Poko despues, las mosas de Ester la reyna lo vyeron i le kontaron a Ester ke su tiyo estava muy malorozo i en luto, arodeandose en las kayes. Ester le mando vistimyenta limpya ma el refuzo de trokarse i avizo a Ester de demandar el ayudo del rey. &lt;br /&gt;Para pueder avlar kon el rey, Ester teniya de tener permisyon para salir en frente de el, ma entendyo ke si no demandava su ayudo, su puevlo iva ser destruido.  &lt;br /&gt;Ester se desidio de azer tres diyas de tanid , para tener el koraje de salir enfrente del rey sin ke fuera yamada. &lt;br /&gt;Al treser diya se metyo sus fostanes de reyna i se aserko del rey kon espanto grande. El rey ke la vido vinir, la aksepto pishin i le demando: &lt;br /&gt;“Ke dezeyas, mi reyna? Yo ya esto pronto para darte el medyo de mi payis."&lt;br /&gt;Ester le disho ke estava aparejando un pranso i ke keriya envitar al rey i a Haman su vizir.  &lt;br /&gt;Kuando Haman salyo del palasyo, se apersivyo ke Mordehay estava en la puerta del palasyo i ke estava ainda refuzando de abokarse delantre de el. &lt;br /&gt;Kuando arivo a su kaza, estava soflamado i le disho a su mujer ke achakes de Mordehay, no se iva gustarse en el pranso de la reyna, al kual estava envitado. Su mujer le avizo de aparejar el lugar ande iva enforkar a Mordehay i a su puevlo.&lt;br /&gt;Akeya noche, el rey Ahashverosh no pudo durmir i desidyo de meldar livros eskritos sovre evenimyentos pasados. Ensupito meldo i se akodro ke alguno nombrado Mordehay lo aviya akavidado de dos bandidos ke keriyan matarlo. Demando a sus mosos si lo aviyan onorado a este Mordehay por su ayudo. &lt;br /&gt;Akel punto se topava Haman en el palasyo para los aparejos del enforko. Kuando Ahashverosh lo vido, lo yamo i le demando:&lt;br /&gt;“Haman, ke puedo azer si kero dar onor a alguno por sus servisyos?”&lt;br /&gt;Haman pensando ke el rey dezeava onorarlo a el mismo, disho:&lt;br /&gt;"Dale tus vistidos i  tu korona i  asentalo sovre tu kavayo i  paseyalo gritando “es esto lo ke el rey aze si dezea onorar a alguno”&lt;br /&gt;“Presto,” disho el rey “traye mi kavayo i mis vistimyentas kon mi korona i  vistildo a Mordehay el Djudyo, ke esta asentado en la puerta del palasyo i  grita en la kayes ke 'es esto lo ke el rey ase si dezea onorar a alguno'”.&lt;br /&gt;Kuando el rey arivo al pranso de Ester la reyna, le demando:&lt;br /&gt;“Ke te dezea la alma?"&lt;br /&gt;Entonses Ester le disho ke keriya salvar su vida i  la vida de los Djudyos ke Haman aviya kondanado a la forka.  El rey ke oyo esto salyo loko i salyo ahuera, ma kuando retorno, lo vido a Haman ke se echo a los pyes de Ester arogandole ke lo pardone. Ma kuando Ahashverosh lo vido a Haman ansina tokandola a su reyna, peryo el meoyo i pishin dyo el orden de enforkarlo en lugar de Mordehay. &lt;br /&gt;Kuando ya se kalmo un poko, le dyo a Mordehay todo lo bueno de Haman i su seyo. Ester kontinuo a eksplikar a Ahashverosh ke todo el puevlo djudyo del payis estava en el mismo peligro achakes del maldicho Haman. &lt;br /&gt;Presto todo fue trokado i fueron los ijos de Haman ke fueron enforkados al lugar de los Djudyos ke eran sin pekado. Mordehay tomo el lugar de Haman i &lt;br /&gt;vino al poder al lado del rey.&lt;br /&gt;* * *&lt;br /&gt;De akel diya asta oy, los Djudyos fyestan el tredjen diya de Adar, en akodrandosen de Purim, el goral de los dados i komo los Djudyos fueron salvados de la mano de este rasha yamado Haman. &lt;br /&gt;Anyos despues, kuando kije fyestar la fyesta de Purim en los Estados Unidos, vide ke la estorya de Purim es eskrita i kontada aki en munchas formas. Yo no tengo komo teniya mi madre, un baul vyejo kon una "Megilat Ester" para amostrar a mis ijas, ma las fyestas kontinuan. Aki los Djudyos se visten komo Mordehay o komo otros personajes de la leyenda, komen i beven i se alegran, i kontan esta estorya a sus ijos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Roz Kohen / St. Louis&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8700122712123182573?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8700122712123182573/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/purim.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8700122712123182573'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8700122712123182573'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/purim.html' title='Purim'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1jxLzWwZI/AAAAAAAAAMk/jAMGYaVOEdg/s72-c/purim.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5771610348950279048</id><published>2009-03-31T20:12:00.001-07:00</published><updated>2011-11-25T08:49:38.027-08:00</updated><title type='text'>Un Paseo De Hamam</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SivoOi4humI/AAAAAAAAAP0/vMbYjeFhy2U/s1600-h/hamam1.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5344620719384935010" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SivoOi4humI/AAAAAAAAAP0/vMbYjeFhy2U/s320/hamam1.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 289px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShrLFhQ-gtI/AAAAAAAAAPM/3onsLkGgLFs/s1600-h/hamamsefasi.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5339803603890504402" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShrLFhQ-gtI/AAAAAAAAAPM/3onsLkGgLFs/s320/hamamsefasi.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 167px; margin: 0 10px 10px 0; width: 149px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShrEiPvDWzI/AAAAAAAAAO0/qSNvbktyGeE/s1600-h/hamam.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5339796400819624754" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShrEiPvDWzI/AAAAAAAAAO0/qSNvbktyGeE/s320/hamam.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 259px; margin: 0 10px 10px 0; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Un Paseo De Hamam&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;Los anyos de 1950 de Estambol me tienen deshado memorias muy rikas i muy partikulares. Estos anyos reprezentan una perioda de trokamiento para la Turkia i sus komunitades djudiyas. La Segunda Gerra estava detras de mosotros i el governo avia pasado en las manos del Partido Demokrat. Es en esta perioda ke la burjvuaziya djudia estava surjisando i kon la fondasion del Estado de Israel, los djudyos estavan puedyendo respirar un aver de konfiensa i de esperansa. Despues de los enveranos ke pasavamos en la kampanya en el bodre de la mar Marmara, kon sus plajes yenos de djentorya, empesavan los invyernos yelados i umidos.&lt;br /&gt;En las kazas de kampanya, ke se alkilavan por la sezon del enverano, teniamos banyos kon kurnas i kayntavamos la agua kon soba de lenyo. Entonses no aviya menester de ir a los banyos publikos. Ma en los apartamentikos chikos de la Kula i de Shishane, ande moravamos en el invyerno, esto era una otra estorya.&lt;br /&gt;La majorita de estos apartementos, fraguados en el stil Eropeo del siglo 19, no tenian banyos. La djente se lavavan kon legenes i en las paylas. Fina ke adjustimos una dush en muestro apartamento, mos ivamos al hamam turko de Kasimpasha antes de tomar el Shabat, asigun el uzo.&lt;br /&gt;Kasimpasha era en la leshor de dies puntos de kamino. Entravamos por la kaleja allado del kafe de Sari Madam, enfrente del grande Frej Han i la abashada por Kasimpasha, kon el yugo de ayegar presto, mo se aziya mas kurta. &lt;br /&gt;Akeyos Viernes de demaniana, mi madre, mi ermana i yo, enpesavamos kon grande barana a aperajarmos para ir al banyo turko. Mi madre kitava la validja vieja en medio ande metiamos los bornozes, los tases i los chamashires limpios ke golian de levanta.&lt;br /&gt;Viernes demaniana el hamam era reservado para las mujeres ke vinian kon las kreaturas a lavar sen. La majoritad de eyas eran Djudias, porke komo savesh es zahut de entrar al Shabat sin ser enkonada. Ir al banyo turko en estos dias yelados del invyerno era komo un paseo emportante. Yo era tan chika ke mismo no me iva ainda a la eskola.&lt;br /&gt;Uno de estos dias de Viernes, despues ke abashimos a Kasimpasha, vimos una grande djentorya avlando kon emosyon enfrente del hamam.&lt;br /&gt;Vo lo azere kurto… Alguno aviya aboltado la facha de la tabela onde estava eskrito "Para Mujeres" i se estava meldando la segunda facha kon la eskriturya "Para Ombres." En este hadra i barana, unos kuantos kulanbiz de la maale se avian enkashado en el hamam, por siguro para echar un ojo sovre las mujeres. Grasyas a la telleka ke avia korido kon la galecha en la mano para kovaladear a estos bazlambaches, akel dia paso sin mas grande budjara, ni trajedia! Despues oyimos ke era "Paytak Abdi", un ijiko medyo retardado ke aviya aboltado la tabela. Lo yamavan "paytak" en Turko, porke kaminava en meneyando se komo un pato. A pareser, este Abdi era mas vuerko ke retardado.&lt;br /&gt;Las mujeres avian empesado el dia en soflamandosen. Ya estavan todas kon batires i chapeteyadas. "Ya empesimos el dia kon el pye siedro… ke torpe de enadam pudo aboltar a la tabela… buen zera de azno… i estos pedasos de lonsos no tomaron ni suluk para enkasharsen aryento… pensar para mal… ke vaz azer… yo ya esto titireyando de la kavesa fina la punta del pye… el Dyo mos apiyado de mas mal… na esto es la prova ke la djente son kulevros." I otras adjustando, "la telleka, Asiya hanum ya es muy korajoza, bravo... el Dyo ke le de, de todo lo bueno…" Estas fueron las konversasyones entre Dora la Regalada, Berta la Godra, Alegra la Chapeliera, Margeurit la Kuzendera, Zimbul i su ermana siega, Hursi la Mokoza, Janet la Kosha, Estreya kon los ijos, Sara la Preta kon la ija bovanchona, Luna la Shashuta kon su ermuera i mas otras… todas Kuleliyas. I sin olvidar a Sultana la Trayedera, ke moz se enfinkava kada ves para tomar la golor de las famiyas ke tenian ijas o ijos para kazar. &lt;br /&gt;A la fin kuando ya se avian kalmado i kuando mos aperejimos a entrar al banyo pasando por la kamareta en la entrada ande deshavamoz los vistidos i las komidas, oyimos bozes en Turko. "Allah artirsin, babani da getirseydin bari." Estas palavras kerian dizir: "el Dyo ke te lo puje, deke no trushites i a tu padre." Las mujeres turkas se estavan burlando de Yasefachi, el ijo grande de Estrea, ke mismo ke no estava ainda indo a la eskola, paresiya un poko mas manseviko de su edad. I el poveretiko de Yasefachi, la kara en el lodo, mirando a su madre por el kantoniko de su ojo, se avia echo entero mudo.&lt;br /&gt;La verdad, ya me avia gustado ke estas Turkas avian echado una boz. Las muestras se chikineyavan de avrir la boka a Estrea. Mi madre, sovre todo dizia entre los mushos: "No se deke, no es sus padre ke traye a estos fitijikos…"&lt;br /&gt;Aya las tellekas mos davan los peshtemales i las galechas i mos aparejavamos a entrar a las kamaretas de marbro, ande son las kurnas de lavar. Esta kamareta era syempre muy bafoza i muy kaynte, porke se avriya al enteryor del hamam. Kuando entrava ayi me enkantava de este todo bruido de las aguas ke korrian, de los tases chapteyando sen en el marbro i de los kantes i gritos de las mujeres, ande se mesklavan los yoros de las kreaturas.&lt;br /&gt;Mi madre entrava kon el yugo de eskapar presto i diziya "Avladero poko es salud para’l puerpo." Mos ayudava kon el fregar i el enshavonar el puerpo i mos echavamos, kada uno kon su tas, las aguas kayntes sovre la kavesa.&lt;br /&gt;A la fin, kuando ya mos aviyamos salido del banyo, empesava la parte la mas delisyoza. Asentada en la kamareta de vistir, empesavan las bavajadas i las komerajes de las mujeres. Akel mesmo dia, medyo durmiendo, me aviya asentada serka de Sara la Preta, ke en una konversasyon muy profunda kon Alegra la Chapeliera i kon un ayre muy seryozo estava dando una reseta de komida:&lt;br /&gt;"Se toma un guevo de una ganya preta ke se koze en una kaldera mueva. Este guevo se korta en dos kon un kaveyo. La mujer kome la meatad del guevo en la privada i la segunda meatad la echa al burako de la privada…"&lt;br /&gt;Kuando oyi esto me kedi enkantada i pensi ke esto no devia de ser reseta de komida… "Komer en la privada i despues echar al burako de la privada", ke pekado i manziya!…&lt;br /&gt;Sara estava kontinuando. "La mujer ke no tyene kreaturas, frega su tripa a la tripa de una mujer prenyada…" Alegra entro en este tyempo en la konversasyon i adjusto ke ya izyeron esto todo, ma ke la desmazalada de Virjini dainda no kedo prenyada. Sara kon un ayre muy savido adjusto.&lt;br /&gt;"En este kavzo voz kedo solo un remedio para Virjini. Eya kale ke koma el pedasiko de karne ke se korta en el brit de un rezin nasido. Lo tomas el pedasiko i lo kozes en un plato de aroz de kaldo de karne. Virjini ni va saver lo ke se esta pasando i se va komer este aroz. Salud i gudrura ke se le aga!"&lt;br /&gt;"Na, te dizere ke puedesh aperajar este aroz kon el pushkuliko de Hayimachi, el rezin nasido de mi primika, i la desmasalada, arvole seko de Virjini, se lo komera i ke veyga provecho bueno. Ma por siguro ke va kedar prenyada…"&lt;br /&gt;Pensando ke me sonyi esto todo, avri los ojos i me pilishki para ser segura ke esto no era un eshuenyo. Sara la Preta i Alegra la Chapeliera estavan syempre aya, asentadas allado de mi, deskansando sen embrujadas en las peshtemales i kontinuando kon la avlastina.&lt;br /&gt;Kuando salimos ahuera para vistirmos vide ke Luna estave insistyendo a Janet de komer un poko del aroz ke eya trusho. Si no era muy averguensoza, por siguro ke ya keria apuntarle a Janet ke no koma esto, si no kere kedar prenyada.&lt;br /&gt;En tornando del hamam a kaza ya estava kontente ke este paseo no se avia alargado mas. La kavesa yena de estas todas kozas estrenjas, penseryoza i avlando de mi para mi, esta ves, la suvida de Kasimpasha me se estava alargando. &lt;br /&gt;Los banyos Turkos ya se izieron un konsejo del pasado, en mizmo tiempo ke las milizinas de Sara la Preta no son mas uzadas. Portanto, akel dia de Viernes, aparte ke estava mareyada de todo lo ke se avia pasado en una demanianada, me avia sintida en mismo tyempo tan savida por aver partajado estos sekretos majikos.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5771610348950279048?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5771610348950279048/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/un-paseo-de-hamam.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5771610348950279048'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5771610348950279048'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/un-paseo-de-hamam.html' title='Un Paseo De Hamam'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SivoOi4humI/AAAAAAAAAP0/vMbYjeFhy2U/s72-c/hamam1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8989394571514161060</id><published>2009-03-31T20:11:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:16:43.381-08:00</updated><title type='text'>Ya No Bayla Mas El Lonso En Bostandji</title><content type='html'>Ya No Bayla Mas El Lonso En Bostandji&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;En los anyos de 1950, ir a la kapanya en los enveranos, era uno de los mas emportantes sujetos para los djudyos de Estambol. Las famiyas empesavan a azer planes en los mezes del invyerno para desidar a ke lugar se ivan a ir a la enveranada ke vinia. Munchas famiyas tornavan a las mismas kazas ke avian alkilado el anyo pasado. I si esto no era posivle, saliyamos a paseyar en los kazalikos i bushkavamos kaza para alkilar. Lo ke yamavamos "la kampanya" eran las izlas o, los kazalikos en el bodre de la mar en la parte Asiatika de la sivdad. Akeyos anyos estuvimos indo a Bostandji.&lt;br /&gt;Bostandji era un kazaliko en el bodre de la mar Marmara, enturado de kampos i yeno de guertas. Akeos anyos , la transportasyon se azian kon vapor, el treno, tramvayes, otobuses i mismo kon paytones de kavayos para las distansyas kurtas. Se uzava bisikletas i barkas. Nadar oras largas, ramar barkas, banyos de sol, kaminar en el vizinaje, asentar en kafes sovre el bodre de la mar, ir a los sinemas aviertos las nochadas kon amigos i vizinos eran las okupasyones de las famiyas. Kuando mos enfasyavamos de esto todo bueno, mos ivamos a paseyar a Yakadjik, a la montanya para bever i traer a kaza agua buena.&lt;br /&gt;En las kayes pasavan dondurmadjis i yogurtchus i sakas. Lo mas a los vendedores los konosiyamos de nombre. I no mos olvidaremos los halachches i los kalaydjis ke mos renovelan la kolchas i las kalderas i los eskirubadjis ke mos desbarasavan de kozas viyejas. &lt;br /&gt;Los mas emportantes lugares en Bostandji eran: el debarkader, la skala de vapores, el estasyon de treno, el lugar ande se arekojavan los paytones, los kafes, las plajes, las patiserias i el moskito.&lt;br /&gt;Akel anyo mozotros alkilimos el primer etaj de una kaza grande de tavla vieja sovre la kaleja nombrada Vukela. Esta kaza de tavla maron fonse de tres kates era situada en medyo de una guerta muy grande en la punta de dos kalejas. Las proprieteras de la kaza eran la Doktora Melahat, la shirurjiana i su ermana Nezahat. La Doktora Melahat era una mujer otoritativa i era muy respektada. Tenia una avla dulse i era syempre kon la riza en la kara. Era alta i godra kon ojos blus i los kaveyoz grizos atados en un shinyon. Saliya para irse a su lavoro a las madrugadas i tornava a las horas de la tadre. Suz dos ijos Metin i Chetin eran en el kargo de su ermana chika Nezahat, ke era bivda. Nezahat tenia un ijo tanbien, nombrado Nejat. El primer kat de la kaza ande moravamos mozotros tenia dos kamaretas de echar kon un mupak muy grande. Me imajino ke al tyempo kuando los jenitores de estas dos ermanas fraguaron a esta kaza, tenian la intension ke este mupak iva servir a la famiya entera. Kon las kondisyones trokadas, kada ermana morava kada una en un kat. El sigundo kat ande morava Nezahat, paresiya a un muzeo: aki tenia espadas antikas, fotografias de pashas i mesmo un vistido kon dokumentos en una vitrina. Dizian ke la doktora era kazada, ma en los tres enveranos ke pasimos en esta kaza, nunka no vimos a su marido.&lt;br /&gt;La guerta era ande todos pasavamos la majoritad del tyempo. Todo modo de arvoles avia ayi. Arvoles de bimbrio, de mora, de agranada, de muez i de igo. Flores i punchones, todo engrandesiya en una forma natural.&lt;br /&gt;Aviya un arvole abokado alkual los chikos podiamos suvirmos sin grande esforso. Mos kontavan ke este arvole se aviya abokado ansina achakes de un relampago ke le aviya kayido. Esta guerta era vijitada por gatros, perros, una indiana vyeja i korbos. Komo kreaturas kuando mos enfasyavamos de jugar entre mozotros, tomavamos a estas hayas komo parteneres en los djugos. El gato se aziya el bebe de la famiya I el korbo se aziya el postadji ke trayiya haberes.&lt;br /&gt;Avian evenementos ke se repetavan. El primer era Sultana, la lavandera ke vinia para azer muestro lavado kon el lavado de otras famiyas vizinas. Sultana asendia una lumbre de lenyos en la guerta, se metiya a buyir paylas yenas de agua i lavava de mano. La guerta goliya de lenyo kemado, de shavon i de chivit. Duspues Sultana enkolgava todas las ropas a las kuedras. Era detras las savanas bolandosen en del ayre ke mos eskondiamos en muestros djugos.&lt;br /&gt;El sigundo evenemento era el bazar de kada myerkoles, ande avia de todo bueno: de zerzevates fina galechas, chapeyos i kantaros. Eran los kufedjis ke kon un sesto atado a sus espalda, yamado kufe, ke trayiyan a muestras kazas lo ke se empleava en este bazar. &lt;br /&gt;El treser era el palyacho ke kaminava sovre pachas de tavla largas i un pantalon kolorado i gritava kon un oparlor, para anonsar filmos ke ivana jugar o otras aktividades para el publiko ke ivan a afitar a la tadre. El gritava: "Alo! Alo! Bu aksham Bostandjida!.." Esto keria dizir: "Alo! Ke sepaj ke asta noche en Bostandji!..." para anonsar el filmo ke ivan a proyektar o otro modo de aktividades. No se si esto es la fruta de mi imajinasyon, ami me de verlo i me vinia komo si el dizia en gritando: "Alo! Alo! Esta noche en Bostandji un lonso va baylar!" i se areventava la fiel. La razon de esto era ke me akodrava kon espanto i fasinasion de los zinganos ke azian baylar lonsos en taniendo kon un pandero.&lt;br /&gt;El primer enverano avia afitado dos kozas bastante estrenias en muestra guerta. La primera era las aparejasyones para la fiesta del sakrifisio del kodrero de los Muslumanes. Muestra guerta era tan grande ke un vendedor de kodreros metio los kodreros en la guerta para venderlos, despues de aver demandado la permisyon de las patronas. Los chikos de la kaza no pedrimos esta okazyon de mesklar a los kodreros en muestros djugos. Los kodreros tomaron el rolo de hazinos, i mozotros tuvimos kargo de eyos en dandoles yervas para sanarlos, i mismo echandoles enjeksyones kon punchones ke arekojiamos en la guerta.&lt;br /&gt;La degunda fue la entrevista entre el profesor de matematik, el Senior Menahem i la Seniora Merkada, la amiga kerida de mi madre. En los aparejos de esta entrevista toda la famiya i mismo los vizindados se avian enteresado. Mozotros, los chikos estavamos viendo esta toda barana, sin kitar un byervo de muestra boka. Los grandes estavan diskutiendo debasho del kual arvole se ivan asentar, ke mantel meter sovre kuala meza, el pranso ke ivan a aperajar, komo kada uno devia de vistirse i ande kada uno kalia asentarse. Eyos okupados kon estos todos sujetos tan emportantes, mozotros los chikos moz aviamos desidado ke era una buena okazion de fraguar una kaza kon pyedras i lodo. Aviamos i kavakado un burako ondo, ke lo inchimos de agua para aparejar el lodo i djugar kon barkas de papel. Las agua la estavamos trayendo del pozo kon un kuvo.&lt;br /&gt;Akel diya, todo muestro tiempo lo pasimos djugando kon estas barkas fina ke se iva echo aleskuro. Los grandes enbevesidos en los aparejos de la entrevista, no se avian mismo interesado en lo ke estuvimos aziendo, i kuando mos yamaron de entrar a kaza el burako ya estava yeno de agua. Tapimos el burako kon gazetas kon la intensyon de kontinuar al diya de amaniana, ke era el diya de la entrevista. Akeya noche la doktora Melahat tornando tadre a kaza no apersivio el burako i se kayo ariento… Horozamente, la entrevista mos salvo de una buena papara ke ivamos a komer de los parientes. Al diya un vizino vino i presto lo tapo a este burako, para aparejar la guerta para la vijita. Kada uno se vistio de una manera elegante, avlaron i se riyeron i servieron de muncho lo bueno asigun el plano. Este diya paso kon grande emosyon, mismo ke el resultado de la entrevista no fue asigun ke lo avian dezeado.&lt;br /&gt;A la fin, kuarenta anyos despues me fui a vijitar a Bostandji. No tenia bastante koraje de vinir kara kon kara kon todos los trokamyentos. Portanto, akel diya me rendi kuento ke me avia yerrado: la topi a la misma kaza grande en su lugar, esta ves pintada blanka I bien mentenida. Esta kaza kon su aparensia partikular estava dainda empyez entre apartamentos altos i modernos. Me gusti de saver ke los ijos de sus patronas supieron prezervar a este trezoro tan partikular, ke para mi era en mismo tyempo el vestijo konkreto de tantas memorias tan bivas i tan karas.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8989394571514161060?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8989394571514161060/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/ya-no-bayla-mas-el-lonso-en-bostandji.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8989394571514161060'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8989394571514161060'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/ya-no-bayla-mas-el-lonso-en-bostandji.html' title='Ya No Bayla Mas El Lonso En Bostandji'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-8874018619212948839</id><published>2009-03-31T20:10:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:03:22.447-08:00</updated><title type='text'>El Apartamento Andjelo</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1gZm3cVQI/AAAAAAAAAME/2BfqnJSA5LQ/s1600-h/melekturkce.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322516327667881218" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1gZm3cVQI/AAAAAAAAAME/2BfqnJSA5LQ/s320/melekturkce.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 254px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;El Apartamento Andjelo&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;Durante vente anyos mori en el apartamento Andjelo, serko de la Kula, en Estambol. Ainda, antes de la Sigunda Guerra, mis parientes se avian pasado a este apartemanto. Lo yamavan Melek, lo ke kere dizir 'andjelo' en turko. Situado en la kaleja Kiblelizade, kon una vista muy ermoza sovre el Halich, el famozo Kuerno de Oro, Andjelo era un apartamento de sesh etajes, kon una tarasa grande por tejado. Este apartamento, ke egzistia kuaji un siglo, era fraguado de pyedra, i tenia eskaleras de tavla. Su kolor, blanka en su tyempo, se avia trokado a una kolor griza i suzya. Su nombre, paresia ser un kontrasto kon su aparensia deskayida. I a mi me paresia ke este batimiento se sintia kansado de su largo pasado kon todas estas famiyas ke se avian trokado durante jenerasiones. Las ventanas eran lo mas tapadas kon estores pretos. Se kontava ke a estos estores los avian metido en el tiempo de la Guerra, para ke no salga dinguna luz ahuera en kavzo de un bombardamyento aereo. En los bodres de estas ventanas; ande se via unas kuantas siestos de fujeres, palombas se pozavan para deskansarsen.&lt;br /&gt;El konsierjo se yamava Memet. El kapudji, asigun lo yamamos en turko. Memet kon su famiya, era el uniko morador non-djudyo del apartamento. Biviya en una kamareta en el kat del budrum kon su famiya entera. Allado de su kamereta avian otras kamaretikas sin ventanas, yamadas kiler, ande metiamos el karvon i el lenyo.&lt;br /&gt;Memet avia vinido del kazal. Era el personaje lo mas inportante del apartamento. Ayudava a todos los lokateres kon munchos servisyos. El alimpyava la entrada i las eskaleras de todos los sesh etajes. Merkava pan i gazeta para todos, arekojiya el syerko kada noche, trayiya karvon a kada famiya, rompia los lenyos, i echava ojo aken sale i entra.&lt;br /&gt;Era el ke mos yevava a todas las kreaturas a la eskola Bene Berit. Me akodro de su mano kaynte ke mos deteniya: tres kreaturas de kada parte i ke era kargado de los sefertasis i las chantas pezgadas, i no mos deshava la mano fista ke entravamos aryento de la eskola. Syempre en tyempo, syempre kon lel mesmo sensyo de responsabilidad.&lt;br /&gt;Me akodro ke las noches, Memet serrava kon un gancho de fyerro la puerta pezgada del apartamento. Si viniyamos tadre de paseyos en el Bosfor, de un teatro en Pera o de vijitas, sonavamos para ke mos avre la puerte. Suviya a avrir mos la puerta vistido de su pijama i un palto ensima.&lt;br /&gt;La kamareta de asentar era ande pasavamos la majorita del tyempo. En esta kamareta aviya una kanape i dos fotolyes, un radyo, un boron, una meza de komer kon kuatro siyas, i ya no aviya mas lugar de meneyar. De esta kamereta observavamos a los vizinos ke bivian enfrente. Madam Sevi, los de Almozlinos, Musyu i Madam Behar eran unos kuantos ke observiyamos de leshos.&lt;br /&gt;"Ayde ya metyo lo de invyerno en la tarasa de su kamareta de echar, mira ke es muy titiza… espozo a la ija parese, vitesh los buketos de flores ke kito a la tarasa? I ke afito kon la esfuegra? Povereta estuvo yamando por puertas i ventanas i no uvo ken le dyo una mano kon los sestos pezgados de rozas… Atyo el novyo de Elvira salio a la ventana i esta fumando un sigaro, ya los va entezar a todos del friyo..."&lt;br /&gt;Kuando suviamos los sesh etajes de eskaleras i arivavamos al kat de la tarasa, esto era el evenimyento de la semana! Mi madre tomava la yave de la tarasa del kapudji Memet i suviyamos apoko apoko kon el sesto yeno de chamashires mojados. En este kat del tejado morava Zimbul la berbera i su ermana, Ester la syega. Djusto kuando ariviamos kansados a enkolgar la ropa, eyas syempre salian a azer sohbet kon mi madre.&lt;br /&gt;Arditti el Loko, era probablamente el personaje el mas estranyo de la kaleja. Lo mas, lo observava de la tarasa. Arditti pasava kaminando komo una solombra. Era barvudo. Vistiya syempre, un palto godro fonse, kon un chapeyo preto de feutr en la kavesa. Sovre este palto, Arditti teniya ilikos de kolor atados sovre las butonyeras. Kaminava apoko apoko en riyendose i avlandose de si para si.. Paresia espantozo i triste, enserrado i ensolado en su mundo. Syempre teniya las manos en las aldikeras komo si keria guadrar su sekreto. Mi madre syempre se apiyadava d'el i mos kontava, ke Arditti era un jeni de matematik en su manseves i ke era elevo en la eskola djudiya.&lt;br /&gt;Mirava abasho de una punta de la tarasa a la otra, para ver ande pudiya ver una arayo de aktividades: los vendedores de kaye, los vizindados empleyando, los arabadjis i los eskidjis... i siguro la mar del Halich kon sus vapores. Puediya ver de este perspektivo alto, ken esta sakudyendo tapetes, i ke ijikos vizindados jugavan en la kaye… sin ke eyos se apersivan de mi. I esto me dava un sentimiento de seguridad. Por mi la vista de esta tarasa era la prova ke este apartemento era el sentro del mundo, i me pedriya mirando abasho. Ansi, el tyempo pasava presto i una ves el lavado enkolgado, abashavamos atras apoko apoko las eskaleras en arastando muestras charukas. &lt;br /&gt;Kuando viniya Pesah avriamos la meza de la kamareta de asentar i fista kinze almas mos asentavamos i meldavamos la Agada i komiyamos endjuntos las komidas maraviyozas en platos de fiesta, todo kasher por Pesah. El bufe vyejo dava la empresyon de un almaryo majiko kuando los porselenes de Pesah i las kupas koloradas de vino saliayan en medyo. Esta kamereta chika se tranformava a un palasyo i la meza chika a un pranso de mil i un kuentos.&lt;br /&gt;En los anyos pasados vini tres vezes a Estambol. La primera ves el apartamento Andjelo estava en su lugar i mismo entrimos i suvimos las eskaleras kon mis dos ijas. La sigunda ves ke vine aviya muncha konstruksyon achakes del metro muevo de Estambol ke se estava fraguando en el derredor del apartamento i no lo vizitimos.&lt;br /&gt;Dos anyos duspues mi prima me mando un e-mail eskrivyendo ke el apartamento Andjelo se avia ensupito achunkado! No me lo kreyi. Pensi ke Viki no se akodrava mas de el. Estava sigura ke este aparamento, tan grande i tan majestioso, devia estar en su mismo lugar fista la eternidad. &lt;br /&gt;Portanto, mi prima no se aviya yerrado. En mi vijita dalkavo, al apartamento Andjelo, lo topi derrokado. La montanya de pyedras en su lugar, eran en mis ojos komo los vestijos mudos de mi pasado, vestijos kondanados a despareser, asperando en silensyo ke sean arekojidos para dezbarasar la kaleja. &lt;br /&gt;Munchos anyos despues, leshos de Estambol, en la sivdad de St. Louis en los Estados Unidos, ande bivo asolada en una kaza grande kon guerta, en mis eshuenyos, lo topo al apartamento Andjelo. Sus puertas son avyertas, las paredes i las eskaleras limpyas, i la djente esta oroza. El kapudji Memet me aresive kon alegriya. Mismo mis jugetes son adovados, las fotografiyas de mis keridos estan enkuadrados en las paredes, i todo esta briyando… i a mi me parese ke el tiempo se kedo en el apartamento Andjelo, i ke ainda esto biviendo ayi.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-8874018619212948839?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/8874018619212948839/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/el-apartamento-andjelo.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8874018619212948839'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/8874018619212948839'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/el-apartamento-andjelo.html' title='El Apartamento Andjelo'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1gZm3cVQI/AAAAAAAAAME/2BfqnJSA5LQ/s72-c/melekturkce.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3752691070967920590</id><published>2009-03-31T20:09:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:02:36.678-08:00</updated><title type='text'>La Vava De Varna</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SivtHKldNuI/AAAAAAAAAP8/b0TEO4Xs9KQ/s1600-h/voyagedsimonof.bmp"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5344626090161551074" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SivtHKldNuI/AAAAAAAAAP8/b0TEO4Xs9KQ/s320/voyagedsimonof.bmp" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 90px; margin: 0 10px 10px 0; width: 90px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La Vava De Varna&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;En los anyos de 1950, Devora Benshuan, mi vava paternel bivia en la kaleja Mektep en Estambol, non leshos de muestra kaza en Shishane. Esta kaleja se yamava Mektep, ke kere dizir eskola enTurko, porke la Eskola Bene Berit se topava ayi. En el kanton de la kaleja aviya una patiseriya de ande mos merkavamos los biskochos de anason i sharope. En la mano syedra era la eskola. El apartamento de mi vava kayiva justo a la fin de esta kaleja. Mi vava bivia en el sigundo etaj de este apartamento vyejo ke maz no egziste, kon mi onkli, el ermano de mi padre, i su famiya.&lt;br /&gt;Me akodro de las noches de Pesah ke mos arekojiamos ande eya para azer el Seder. Mi vava syempre tenia una kara trista i avlava kon un aksante diferente del muestro. Su kaza era chika, puedeser en todo solo tres kamaretikas kon una tarasika ke mirava a la kaleja. En la tarasa estava el almaryo de tel – teldolabi, komo se uzava de yamarlo en Turko. Este almaryo, servia al tiempo de frijider. Muestra vava, metiya en este almaryo lo ke gizo i ansina las komidas kedavan mas freskas porke este almaryo estava enkolgado ahuera de la kaza de la parte Poyraz i resivia el ayre del Norte.&lt;br /&gt;En una de estas vijitas estavamos jugando kon mi primo Leoniko, i kada ves ke entravamos a la tarasika empesimos a avrir el almaryiko i empesimos a tomar las patatikas fritas, una a una. El tiempo avia pasado presto kon el djugar i el korrer i muestra vava estava kontente de ver muestra alegria. A la fin vino la ora de komer, i la vava hue a trayir el plato de patatas fritas ke mos plaziya tanto. Komo ya vos vaj a imajinar torno kon el plato vaziyo i la desmazalada ya se avia soflamado de ver ke los inyetos ya aviamos eskapado todo. Todo lo ke avia dicho fue: "Buenos chetrifilikos, mos eskaparon el plato!"&lt;br /&gt;Agora me penso ke la facha trista de mi vava reflektava el eskarinyo de sus ermanos i del payis ande se avia engrandesido. Mi padre mos kontava ke su madre vino novya de Varna en 1904 i se kazo kon Leon Kohen de Silivri, muestro papu. Devora tenia dos ermanos i una ermana, uno de estos ermanos avia murido en la guerra en Bulgaria i el otro avia emigrado a Suedia, i tenia una buena vida komo komersante de tapetes. La ermana Estrea, tambien no bivia en Turkia. Devora era la sola ke bivia en Estambol. Despues ke se kazo, eya nunka viyajo, i nunka vido a sus ermanos I a sus sovrinos. Esta mujer, agora triste i aedada, tenia una famiya grande kuando era manseva, kon vizindado i munchos konosidos, ke la kerian muncho byen. Eya devia ser muy plazentera, porke era posible de remarkar su alegria en las fotografias viejas i en sus memorias ke mos kontava. Portanto en mis ojos, mi vava de Varna era una vieja, enterkisida i triste.&lt;br /&gt;Los inyetos mos burlavamos de eya, porke siertos de sus byervos eran diferentes i kuando avlava de si para si, repetava a estos byervos ke no entendiyamos. Por egzemplo, kuando se iniervava la vava, disia "dakaki" al lugar de dizir "damelo esto."&lt;br /&gt;En los anyos de 1980, un eskrivante famozo Sueduaso eskrivio un roman, "Los Viyajes de Shimonoff." Los jurnales de Estambol avian mensionado ke el eskrivante Sueduaso estava kontando la estoria de su papu ke arivo a Sued de Varna, en pasando de Estambol. Despues ke Shimonoff se aviya establisido en Sued, tuvo una famiya bastante grande. Lo ke hue enteresante era ke este eroe del roman tenia dos ermanas: Devora i Estreya Benshuan. Komo es difisil de pensar ke esto todo es koensidensia, un amigo muestro ke bive en Stockholm, mos topo el adreso del eskrivante, i le mandi una kurta letra i una fotografiya del ermano de mi vava. El se gusto muncho i mos konto su parte en la estoria. Mos eskrivio ke avia a penas konosido a su papu, i ke esta estorya sovre su papu era la fruta de su imajinasyon. Avia adjustado ke kijo rakontar la aventura de una famiya sefaradi ke bivia en Bulgaria al empesijo del sieklo, i por esto, aviya solo utilizado los nombres de sus tiyas.&lt;br /&gt;Mas anyos pasaron i me meti en kontakto kon uno de los ijos de Estreaa ke se engrandesyeron en Liban i ke agora biven en Israel. El livro del primo Sueduaso siempre kontinuo a ser el sentro de muestra korespondesia. Para mi i mismo por el sovrino chiko ke nunka avia konosido a la famiya, la idea ke djente en la otra punta del mundo estavan meldando los nombres de muestras vavas mos vino muy enteresante.&lt;br /&gt;Devora, la manseva oroza ke nunka konosimos, mos avia dado una segunda okazion de konoserla de una otra perspektiva. Devora Benshuan agora es un personaje egzotiko, en la otra parte del mundo, ke avla en una lingua ke eya mismo no se aviya sonyado. I esta estoria mos avia unido a todos los inyetos de Nisim, Devora I Estrea. Mos korespondimos de sesh payises differentes: Israel, Canada, Fransya, Ingletierra, Suedia i los Estados Unidos.&lt;br /&gt;Los bizinyetos de esta famiya Sefaradi de Bulgaria ya no avlan mas el Djudyo, ma avlan unas ocho linguas diferentes. Solo Leoniko i yo, los ke mos engrandesimos en Estambol, ainda mos puedemos eskrivir en la lingua de la vava de Varna, el Djudeo- Espanyol. I si el Dio mos desha la vida, mos vamos arekojer un dia, en uno de estos payises para aribivir muestros rekuedros.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3752691070967920590?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3752691070967920590/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-vava-de-varna.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3752691070967920590'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3752691070967920590'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-vava-de-varna.html' title='La Vava De Varna'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/SivtHKldNuI/AAAAAAAAAP8/b0TEO4Xs9KQ/s72-c/voyagedsimonof.bmp' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-1846349664070657993</id><published>2009-03-31T20:08:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:02:13.255-08:00</updated><title type='text'>El Misteryo Dela Guante</title><content type='html'>El Misteryo Dela Guante &lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;En vezes son los rekuerdos los mas viejos ke kedan ainda los mas bivos en muestra memoria. Me akodro del akel tapet Turko kon sus figuras de kolor i muy estrenyas, ke se metiya en la kamareta de asentar. Es Baruh Romano, mi papu, ke mo lo aviya deshado kuando avia murido. Kada enverano mi madre lo metia en naftalin i lo embrujava kon gazetas kontando mos de ke manera i kon kual difikultad su padre lo avia merkado.&lt;br /&gt;Yo uzava a asentar me a este tapeto para desinar figuras sovre un papel ke las kortava despues kon una tijera siega. Parese ke tenia dos anyos. Mi madre insistiya ke kale kortar kon la mano derecha i no kon la mano syedra. Portanto a mi no me se iva kon la mano derecha. Puedia desinar i puedia pintar ma malorozamente todo kon la mano syedra. Mismo mi chika edad sintia ke mis paryentes estavan en un grande konflikto sovre este sujeto. Eyos apartenian a una jenerasyon en lakuala, asigun la tradision Otomana, pintar era limitado al domeno de minyaturas i de la kaligrafiya. Mi merekiya de desinar fue komo un sople muevo para la familya. De una parte mi papa se gustava komo una kreyatura , korriya a merkar kreyones i livros para kolorar. Era fasinado de ver a estas ovrizikas de Rozeta. De otra parte mi papa i mi mama se estavan merikiando ke esta ijika kayadika i embevesida en las figurikas ke kreyiva aziya todo esto kon la mano syedra. La korijavan kundo puedian, syempre kon buendad en dando la la tijera a su mano derecha i le repetavan ke kale azer todo kon la mano derecha.&lt;br /&gt;En esta epoka todos eran konvensidos ke es kon la mano derecha ke se devia azer todo modo de kozas, komo komer, eskrivir, pintar i kortar i ke se devia edukar a las kreatuaras para ke empleen sus mano derecha. Esta kreensya era transmetida a traverso munchas jenerasiones i probablamente provenia de la superstisyon ke la parte syedra reprezenta la malor i kozas echas kon la mano syedra se mallogran.&lt;br /&gt;A la fin mi mama i mi papa ya toparon la solusyon. Una demaniana kuando me esperti vide ke tenia un guante de lana blanka sovre la mano syedra, atado bueno kon una kordela al pulso. Esto era un guante kon solo dos dedos. Uno grande para los kuatro dedos de la mano i uno chiko para el puso. Me akodro el momento ande esto asentada serka la meza i peno para aferrar el piron kon la mano alakuala me avian metido el guante. Era emposivle de aferrar el piron kon el guante. La mama me avia enkorajada a tomar el piron kon la mano derecha. Me avia sintida tan pedrida i tan soflamada… De estos momentos endelantre, mis memorias se eskapan.&lt;br /&gt;Lo resto me lo tyenen despues de munchos anyos kontado mi papa i mi mama. Me disheron ke kuando tenia dos anyos, eyos desidaron de meter mi un guante para ke uze la mano derecha. Al mismo tyempo ke isieron esto me se tomo la avla i empesi a avlar komo pelteka. Les tomo un sar i me kitaron el guante presto. Duspues mi papa ke savia Ingles topo en el livro de Dr. Benjamin Spock, un doktor Amerikano, spesalisto de kreaturas, kontemporano de los anyos de sinkuenta, ke es absolutamente muy danjeroso de mirar a trokar el uzo de la parte syedra de las kreaturas syedreras i ke se les puede tomar la avla. I esto fue : grasyas a Dr. Spock mas no vide el guante sin dedos i kontinui a desinar i a pintir , mismo kon las dos manos, fista oy.&lt;br /&gt;Devezes en kuanto me akodro de mi parientes kuando se les trokavan las karas en diziendo: "yuzudea te hanumika, no kortes el pan kon la mano syedra, te vas a eskalavrar, dame te lo kortare." Si me demandaj a mi, ya les dava kon alegriya el kuchio i la resposibilitad de kortar, porke esto era una buena okazyon para haraganear me.&lt;br /&gt;En la eskola no tuve mas problema kon la syedredad porke eskriviya kon la mano derecha, el uzo de korijar a los syedreros ya aviya empesado a abandonar, i las superstisyones ya aviyan empesado a aflosharsen. Kuando tenia 14 anios, estava meldando en el Kolej Amerikano en Estambol. Komiyendo en la sala de komer kon una profesora i amigas, la profesora se aboko sovre mi i kon un grande entereso me disho: "Rose, you are ambidextrous, how special!". Duspues de esto ya estava loka de la alegria, no solo porke no era konsiderada komo mallograda, ma porke tenia un dono de ke puedia azer selar: el poder de uzar las dos manos.&lt;br /&gt;Anyos duspues en los Estados Unidos, kuando vide ke mi ijika la de 6-7 mezes estava aferrando los jugetes kon la mano syedra tuve una otra okazyon de alegria. Un sorte de alegria ke la jenerasyon moderna no iva tener si mi jenarasyon no aviya echo el primero paso por el trokamyento del prejudiso sovre la syedredad. Me avia tanto gustada de no ser la sola syedrera en la famiya, ke mi mi ija la bohora ke usa la mano derecha se avia sintida mal i del selo miro a uzar la mano syedra.&lt;br /&gt;Dr Benjamin Spock ke ya no bive mas, es ainda popular en sujeto de pedagojia, i mis dos ijan pintan , una kon la mano derecha i la otra kon la syedra. La mentalidad sovre el uzo del parte de la mano se avia trokada de una punta ala otra, i finalmente mos aviamos ambezados a akseptar i respektar muestras diferensias.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-1846349664070657993?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/1846349664070657993/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/el-misteryo-dela-guante.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1846349664070657993'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1846349664070657993'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/el-misteryo-dela-guante.html' title='El Misteryo Dela Guante'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-1355056394243991694</id><published>2009-03-31T20:07:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:18:18.452-08:00</updated><title type='text'>La Tant Sarina</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Se_UmjiU8sI/AAAAAAAAANc/DHHouwNfR58/s1600-h/tantsarina.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5327710643041923778" src="http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Se_UmjiU8sI/AAAAAAAAANc/DHHouwNfR58/s320/tantsarina.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 240px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La Tant Sarina&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;Mi tant Sarina, la tiya grande de mi madre, morava en la kaleja Kuchuk Hendek, en la Kula. Enfrente de la entrada de su kaleja egzistia un merkado de mobilias viejas yamado Bit Pazari – lo ke kere dizir 'merkado de piojos' en turko. En este merkado se puedia merkar mobilyas antikas, i todo modo de kuryozidades. La djentorya entrava i saliya kargada de kamas, lampas, sobas, i de otras kozas. Se dizia por este merkado, seksen girer, doksan chikar – ochenta entran, noventa salen – para eksprimir el grande movimiento de su djentorya. &lt;br /&gt;Tant Sarina era bashitika i muy flaka. Su kara, kon los kaveyos grizos atados en un shinyon, tenia una aparensia triste. Syempre se vistia de preto, asigun el de uzo en akeos tiempos entre las bivdas djudias aedadas. Mi padre dizia ke esto no era un uzo djudyo i ke los djudyos lo avian tomado de los gregos.&lt;br /&gt;Tant Sarina bivia kon su ija Rashel en el rez de chaussée de un batimiento vyejo i deskayido. Todo lo ke tenia era solo una kamareta muy chika, ande avia un minder, una meza chika i un boron. La kamerata teniya una puerta ke se avriya a un kortijo eskuro i solamente una ventana en la vanda de la kaleja. Es allado de esta ventana ke la tant Sarina era lo mas asentada mirando ahuera.&lt;br /&gt;Una sobika potatif de gaz kayntava la kamareta en el invierno. La meza era syempre kuvrida por un mantel brodado limpyo, kon una bobonyera en su medyo. Fotografiyas en las paredes dekoravan esta kamareta modesta. Estas eran portretos de sus keridos: su defondo marido i su ija behora ke biviya kon su famiya en Israel . &lt;br /&gt;Rashel era su ija chika. Ainda no era kazada. Al kontrariyo de su madre, era una muchacha alta, i siempre kon una kara de riza. Era muy modesta. Lavorava en una fabrika de kalsas. La yamavamos por su alkunya, Rashel Rofe, para apartarla de las otras Rasheles. &lt;br /&gt;Kuando kon mi mama viniyamos a empleyar a la Kula, uzavamos de vijitar ande la tant Sarina. Mi mama chapteyava a la ventana para ke Sarina mos avre la puerta. Una ves ariento, eyas se metian pishin a avlar kon gritos i muncha emosyon de aki i de aya, dandosen novedades sovre kada uno de los miembros de la famiya. Entre todo esta barana, yo, todo en kontemplando kon kuriozidad lo ke se pasava en el merkado, me kayiya durmiendo en el minder.&lt;br /&gt;En akeos tiempos se komunikava kon Israel por letras. Dizian ke en Israel no era de uzo de vistirse de preto, ke las bivdas se vistian de la kolor ke keren i ke eran mas orozas. Es en la kamaretika de la tant Sarina ke oyi por la primera ves el byervo Bat Yam. De akel diya en delantre, Bat Yam fue para toda la famiya, la luz de una esperansa. Bat Yam abasho, Bat Yam ariva. En mis ojos Bat Yam paresia a un lugar moderno i ensolado, en el bodre de la mar. En Bat Yam, asigun ke la tant Sarina mos kontava, su ija bohora era muy oroza kon su famiya. Las fotografiyas i las kartpostales de Israel kontavan la misma konseja: un ganeden en la Medina, kon arvoles de palmiyes, ande solo djudyos moran sin dingunas ansyas.&lt;br /&gt;Anyos avian pasado ansi, yo i mi mama vijitando la tant Sarina i tomando novedades de Israel: "En Israel dan kazas a los imigrantes… en Israel no ay uzos pezgados…en Israel las muchachas topan mazales muevos…en Israel baruh haShem las mujeres lavoran i los vyejos se van al bet zikenim ande el governo les paga todas las kuras. Los ijos i las ijas se transforman en tsabarim i syerven en la armada israeliana. Todos se van al ulpan por debaldes i s'ambezan echar lashon en ebreo. Baruh haShem, los vyejos tyenen pensyas i aya no ay menester ni de sobas. La kayntor del sol i de la mar aze arebivir mismo a los muertos!"&lt;br /&gt;Kuando en los enveranos mos ivamos a la kampania, la tant Sarina kedava aya i no la viyamos por unos kuantos mezes. Mas despues, kuando arivi a la edad de eskola, kaji ke no me iva mas a vijitarla. Era mi madre ke mos dava las novedades sovre la famiya i sovre los nesim i niflaot de la Medina.&lt;br /&gt;Ensupito un diya, la tant Sarina vendyo todo lo poko ke teniya en el Bit Pazari. Se arekojyo kon su ija Rashel i las dos emigraron a Israel. Poko duspues oyimos ke Rashel se kazo kon un turkano i estavan los dos muy orozos. Vimos mas fotografias ermozas de los novyos en el apartamento muevo i iluminado en Bat Yam. Asigun lo ke oyimos, tant Sarina se aviya transformado en una vava moderna ke da tornos en el bodre de la mar kon sus inyetos, los tsabarim. En sus letras ke mos kontinuo a eskrivir, penavamos a entender los byervos en ebreo: "Komo tengo deritos de ola hadasha... me metyeron al ulpan, baruh haShem i me vo al kupat holim para ke el rofe me de una trufa bendicha…"&lt;br /&gt;La vida transformada de muestra tant Sarina kontinuo a ser un manadero de novedades alegres, i mismo de trokamyentos en muestra vida. Pensando ke en la Medina teniamos tantas libertades i ke pudiamos bivir komo keremos, desidimos de desbarasarmos de los vistimyentos de luto i de otros uzos ke eran demodes. Kon el tiempo, apoko apoko, i las bozes djudiyas konosidas de la Kula empesaron i eyas a despareser, deshandomos solos kon las memorias de muestro pasado.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-1355056394243991694?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/1355056394243991694/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-tant-sarina.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1355056394243991694'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/1355056394243991694'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-tant-sarina.html' title='La Tant Sarina'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Se_UmjiU8sI/AAAAAAAAANc/DHHouwNfR58/s72-c/tantsarina.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3313154376910530873</id><published>2009-03-31T20:06:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:01:49.648-08:00</updated><title type='text'>La Fotografiya</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShrKUJtUhII/AAAAAAAAAPE/N4pJWMkq8tI/s1600-h/Fogografia.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5339802755753346178" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShrKUJtUhII/AAAAAAAAAPE/N4pJWMkq8tI/s320/Fogografia.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 226px; margin: 0 10px 10px 0; width: 318px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La Fotografiya &lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;Syempre me plazio de mirar a las fotografiyas vyejas de la famiya, i de aprovar si se puedia konoser sus estorya. Kuando era chika me embevesiya observando a estas fotos ande paresian myembros de mi famiya, ke en munchas vezes nunka los avia enkontrado.&lt;br /&gt;En vezes, me perkurava de akodrar ken puedian ser estas personas, de lo ke se rakontava sovre eyas, i en syertos kavzos devia uzar mi imajinasyon para deskuvrir i kompletar detalyos ke me paresian ser importantes.&lt;br /&gt;Esta fotografiya, ande se remarkan ijikas vistidas de novya, estava en un album vyejo, ke teniamos debasho de la kama en la kamareta chika de muestro apartamento en Estambol.&lt;br /&gt;Avia oyido de mi padre i de mi madre sovre estas ijikas, ma no me akodrava mas de sus detalyos. Me paresia ke la ijika de en medyo teniya un ayre de la famiya de mi padre, i ke devia ser una kristyana selebrando una komunyon, asigun se uzava de ver en los filmos italyanos en los anyos sikuenta. Su fizyonomiya me akodrava a Anne Frank ke avia visto en los livros. Me paresia ke era un poko averguensoza, ke el buketiko de flores ke lo estava deteniendo kon hen se estava muy bien iyendo ko su fostan de novya. Todas las ijikas estavan kon velos, kordelas, dantelas i guantes blankas, i paresian tan orozas! El chikitiko vistido de marinero en el kanton de la foto, paresiya mirar kon kuriozitad a la persona ke estava tomando la fotografiya.&lt;br /&gt;Anyos pasaron. Estuve bivyendo en diferentes payises. A la fin, me enstali en los Estados Unidos. Kuando mi padre mos desho la buena vida i mi madre vazyo la kaza en Estambol para ir a bivir kon mi ermana, una amiga m'embiyo una duzina de fotografiyas ke estavan en el album vyejo.&lt;br /&gt;Me aviya gustado de topar de muevo a esta fotografiya, ke tanto espulgava kuando era chika para konoser su estorya. Esta ves me interesi partikularmente a lo ke era eskrito en su espalda de una manera klara i aplikada: Torino, el sej Yuno, 1937. Ricordo della vostra cugina. Stella Haleva.&lt;br /&gt;Agora ya avia entendido ke esta fotografiya era una "memoria de los primos de Haleva." Empesi a demandarme "deke Italya, i deke 1937 i komo puedeser ke esta Stella parese tanto a la otra prima ke es muncho mas manseva ke bive en New York? I deke esta okazyon parese a una komunyon de los kristyanos?" &lt;br /&gt;Guadri la fotografiya kon mis otras fotograiyas de famiya, i kon tyempo me olvidi de eya.&lt;br /&gt;Mas anyos pasaron fina ke un diya resivi un e-mail de un primo sigundo yamado Elias, ke bive en Toronto, i empesimos a korespondermos. Este primo de la parte de mi padre, me konto de la vida de su famiya:&lt;br /&gt;Su padre Eliezer, ke era primo ermano de mi padre, aviya desidado de espartirse de Estambol en 1924, para ir a bivir en Italya kon su mujer el diya ke se kazaron. En Torino, Eliezer kon su mujer bivyeron muy buenos durante 13 anyos i tuvyeron tres ijos i una ija. Eliezer Haleva, era kemisto, i teniya una buena parnasa fista ke el Fashismo empeso a enforsarse en la Italya en el anyo 1937. Elias me konto ke kuando Musolini ordeno a los djudyos de deshar a la Italya antes ke la Gerra Sigunda mondiala estava para esbrochar, la famiya topo refujo en Maroko i bivyeron en Tangier munchos anyos fista ke pudyeron arivar a Israel.&lt;br /&gt;Estos anyos de la Guerra fueron muy duros. Su padre, se avia kedado sin echo i se avia echo sapatero. El lavoro duro lo izo hazino i sufriyo muncho. Oy, Elias es el solo ke bive en Toronto i los otros dos ermanos biven en Israel.&lt;br /&gt;Kuando me konto esto todo ya saviya ke el primo Elias me iva aklarar a esta fotografiya.&lt;br /&gt;Elias se avia muncho emosyonado kuando la vido a esta fotografiya, porke achakes ke su famiya aviya emigrado de lugar en lugar, el no la tenia visto fista oy.&lt;br /&gt;Me konto ke kuando el teniya sinko anyos se avia selebrado la BatMitva de su ermana grande, Stella. La foto era echa a esta okazyon. Stella avia murido en una edad manseva de una hazinura grava. I Elias, ke bive oy en Toronto era el ijiko vistido de marinero.&lt;br /&gt;Su ermana Stella aviya sinyada esta fotografiya i la aviya embiyado en el anyo 1937, de Torino a Estambol a mi padre Izak Kohen, primo de su padre. &lt;br /&gt;Sinti una grande satisfaksyon por aver inchido mi dover de aver konservado a esta fotografiya fista ke topi a sus eroes. Despues de sesenta i kuatro anyos, la fotografiya de su kerida ermana la retorni a Elias.&lt;br /&gt;Portanto, la estorya de esta fotografiya apartyene a odos los djudyos sefardis ke sufriyeron en los anyos de la Segunda Gerra. Es por esto, ke a su estorya, la kije partajarla kon vozotros.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3313154376910530873?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3313154376910530873/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-fotografiya.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3313154376910530873'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3313154376910530873'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/la-fotografiya.html' title='La Fotografiya'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShrKUJtUhII/AAAAAAAAAPE/N4pJWMkq8tI/s72-c/Fogografia.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5678605114951432113</id><published>2009-03-31T20:05:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:00:44.432-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tamarind'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jewish'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Eminonu'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Istanbul'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='demirhindi'/><title type='text'>Indiana De Fyerro</title><content type='html'>&lt;a href="http://lightmillennium.org/spring01/roz-demirhindi.html"&gt;The Translation in English-Have you had Demirhindi in Istanbul?&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Indiana De Fyerro&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;En Estambol egziste un beveraje egzotiko ke se yama demirhindi en Turko. Este beveraje se puede topar en una patiseria ande me iva kon a mi padre munchos anios antes.&lt;br /&gt;Orozamente, kuando vijiti Estambol kon mis dos ijas, djusto un anyo antes, en Junio, tuve el plazer de gostar el demirhindi por la primera ves.&lt;br /&gt;Mis dos ijan se engrandesyeron en los Estados Unidos, entanto ke turistas toparon un grande enteresso en Estambol: vijitar los bazares orientales. Estos lugares les vino muy diferentes i egzotikos. Pormodo de esto es ke mos desidimos de ir a vijitar los bazares por la tresera ves, una ves dalkavo, antes de retornar a los Estados Unidos. Es este antuziasmo de mis ijas, ke me izo konoser la savor del demirhindi.&lt;br /&gt;Este dia kaynte, las tres, yo, Daphne i Denise mos metimos en kamino a las madrugas de la demanyana, para ayegar a Bahchekapi i de ayi a los bazares serrados de Misircharshisi i de Kapalicharshi. Ayegimos finalmente a la plasa de Emineunu, entre la djentorya i el trafiko ke estavan koriendo en kada direksyon. La sivdad avia trokada tanto durante los anyos, ke me fue muy difisil de saver komo traversar esta kaleja muy ancha.&lt;br /&gt;Ensupito, apersivi un ombre aedado. Su fizyonomia me vino konosida. Puede ser era una persona ke avia renkontrada, en mi chikes? Ken save?&lt;br /&gt;Le demandi si me pudia amostrar el kamino para pasar enfrente. Me disho de suivirlo. A este momento, lo oyi dizir kon un aksante djudio i kon el mismo eskarinyo ke yo tenia de mi akodros de Estambol: "mira lo ke izieron de esta sivdad", apuntando a la djentorya i a las linyas largas de otobuses i de otomobiles. El me avia akodrado a mi padre. Yo le remersi por su ayudo, en esforsando me de guadrar mis lagrimas.&lt;br /&gt;Mis ijas, ke tenian en el tino solo de arivar al charshi, no avian remarkado mis lagrimas. Kada una en su mundo…i yo kon el yugo de deskuvrir el pasado. Ansi es ke las tres mos topimos enfrente del charshi, i el nikochero se desparesio.&lt;br /&gt;Duspues ke pasimoz un buen tiempo en los charshis orientales, propozi a mis ijas de amostrar las el batimiento 4. Vakif Han, ande mi padre lavoro por sinkuenta anios, no leshos de ande estavamos. Kaminando entre las palombas de la plasa , arivimos en frente de este han, bien grande i viejo, un tipiko batimiento de la arshitektura del stilo arte muevo del empesijo del siglo.&lt;br /&gt;Kon un alkavo eforso, i sin ser sigura si las puediya enteresar les amostri la butika de Hadji Bekir, el bonboniero i patiseria djusto en frente del echo de mi padre. En esta butika, los mesmos lokumes, bonbones i gatos estavan aranjados en la misma forma de antes de kuarenta anios. Paresia ke mismo si la sivdad entera se avia trokada, Hadji Bekir avia kedado en su lugar, fista su tabela, kon la misma eskritura de dos palavras: "LIMONATA-DEMIRHINDI" &lt;br /&gt;Les konti ke a mi padre le plazia bever demirhindi muncho, i ke me trayiya a esta patiseriya kada ves ke viniamos a este lugar i me demandava si keria bever una koza. El siempre bevia una kupa yelada de demirhindi i yo bevia limonata. La razon era ke demirhindi keria dizir en Turko "indiana de fyerro." A mi me se asemejava ke este beveraje era el kaldo de una indiana de fyerro, i esto me deskorajava de gostar lo.&lt;br /&gt;Denise, la chika, ke kon su fizyonomia i su karakter me akodra mi padre, torno kon desiluzyon i me demando: "mama, tu ke mos kontas esto todo, tantos anyos ke bivites aki, nunka no tuvites la kuryozitad de gostar lo a este beveraje ke tu padre bevia i ke le plazia tanto, solo achakes de su nombre ke no te plazia?" En este momento mos metimos a riyirmos, todas desidando de merkarmos dos kupas de estos beverajes: una de demirhindi i una de limonata. Finalmente, grasyas a mis ijas, en este un momento sinti ke avia topado de muevo la okazyon de gostar este beveraje, oportunidad ke me avia mankada anyos enteros: konoser la savor de demirhindi, este beveraje muy delikado i fresko ke arebivia el puerpo kansado de mi padre. Demirhindi me avia arebivido i a mi, en este dia kaynte de enverano en Estambol.&lt;br /&gt;En la patiseria de Hadji Bekir, pensi ke mi papa esta allado de mozotros. Yo lo oyi dizir: "Rozeta,keres bever una kupa de demirhindi o de limonata?" i yo, le respondiendo: "siguro demirhindi", imajinando ansi ke las tres jenerasyones mos estavamos rankontrando mos en la savor de la indiana de fyerro.&lt;br /&gt;Antes unos kuantos dias, me ambezi ke el byervo demirhindi es una transformasyon en Turko de los byervos en Arabo, "tamar hindi", ke kere dizir ‘datile de India’, i este beveraje se prepara de esta fruta. Ansi, despues la konsolasyon ke tuve de gostar su savor, i su misteria se avia aklarado. &lt;br /&gt;St. Louis, Junio 2000.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5678605114951432113?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5678605114951432113/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/indiana-de-fyerro.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5678605114951432113'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5678605114951432113'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/indiana-de-fyerro.html' title='Indiana De Fyerro'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5310063284590486492</id><published>2009-03-31T20:04:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:52:23.418-08:00</updated><title type='text'>Mamuazel</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sj5EAmXvyEI/AAAAAAAAAQk/C543sLC9ZF8/s1600-h/bert+Behar1948.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5349788184453564482" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sj5EAmXvyEI/AAAAAAAAAQk/C543sLC9ZF8/s320/bert+Behar1948.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 168px; margin: 0 10px 10px 0; width: 118px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Mamuazel &lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;A la memoria de Mlle Berthe Béhar.&lt;br /&gt;Mozotros la yamavamos "mamuazel." Mi madre se akodrava ke kuando yo tenia dos anios i ke avia empesido a avlar unos kuantos biervos, salia a la poerta y la yamava "emamazel!" para ke venga a vijitarmoz. Bert Behar bivia kon su ermana Dora la sodra, en el mismo appartamento kon mozotros en el kat de arriva, en Melek apartman, Kiblelizade sok., Shishane, Estambol. Este grande i viejo appartamento de sej etajes kon dodje lokateres ainda egziste. Ma los moradores de este apartamento disparesyeron despues ke se fueron a morar en kuatras puntas de Estambol, i mizmo del mundo.&lt;br /&gt;Bert Behar no se avia kazada. Eya lavorava komo profesora de Fransez en la Bene Berit en Shishane. Shishane, La Kula, Tozkoparan, Kasimpasha eran todos karties yenos de djudios en esta epoka. Mi padre, yo i mi ermana, todos moz fuimos a esta eskola. I Bert Behar era la profesora de Fransez. De su bendicha memoria ainda me akodro.&lt;br /&gt;Mamuazel vinia a vijitarmos kada tadre a tomar el kafe kon la mama i el papa. Vinia kon "la robe de chambre" ekose i las pantuflas en el pie, se asentava en el minder allado de mi, me kontava konsejas en fransez i denvezes untava el biskocho duro en su kafe.&lt;br /&gt;Yo era tan chika ke no me akodro mismo si savia el Fransez, ma por una nisim del Dio me paresiya ke entendia estas konsejas. Oyiya a las konsejas kon grande plazer i me plaziya de ser asentada allado de la mamuazel. Mamuazel me kontava la istoria de "le petit chaperon rouge", "la belle et la bête", "le chat botté" i munchas mas estorias klasikes. Ma, me kontava tambien estorias de la Bible, komo Noah arekojo a las behemas, komo Moshe Rabeno salio de Ejipto, Avram i Sara ke tuvyeron un ijo a los noventa, de mallahines, i de neses, i de kozas buenas ke afita ala djente i ke ermozo es el mundo.&lt;br /&gt;Yo me akodro ke los vizindados i amigos djudios vinian en la kaleja i empesavan a yamar i chuflar para ke salgamos a la ventena. Komo al tiempo no kada uno tenia telefon, la djente vinian i yamavan por las ventanas. Si saliamoz a la ventana vinian para vijitar. Ansi, Mamuazel tenia una amiga kerida ke vinia i echava gritos : BERT, BERT, BERT! Todos saviamos ansi lo ke se estava pasando en kada vizino. En vezes en kuando, soltavamos de la ventana un sesto, atado en la punta de una kuedra, kon yave ou kon otra koza porke no keriyamoz abashar i suvir las eskaleras.&lt;br /&gt;En los enveranos Mamuazel se iva a Yalova i se esteva en el otel por unas kuantas semanas para tomar banyos ke son buenos para romatizmos. La famiya entera moz ivamos a vijitarla en Yalova. Aya moz asentavamoz en restoranes i kafes entre las ortansas i aziamos sohbet. Duspues Mamuazel tornava a su apartamento ke partajava kon su ermana bivda, Dora la sodra. Dora ke era una bivda, era siempre triste i no avlava kon dingunos i era muy inyervoza. Mamuazel tenia kargo de eya. En este apartamento de dos kamaretas kada una tenia su kamareta.&lt;br /&gt;Anyos paso i yo tenia 13-14 anios kuando Mamuazel se izo mi profesora de Fransez en el Lise ke lo yamavamos Bene Berit. Mis parientes, kargados kon los problemes de kada dia ya no tenian mas pasensia de ver vizinos kada dia i de tener vijitas. Mamuazel estava okupada kon su vida i los mas de djudios ya avian empesado a pasarsen a karties mas modernos de Estambol.&lt;br /&gt;En la klasa Mademoiselle Béhar tenia una reputasion muy differente. Eya era severa i travava las orejas de los elevos para los disiplinarlos. Era muy difisil de pasar su klasa i todos los elevos se espantavan de la mirada ke echava! Kada dia teniamoz de resitar poesias en frente de la klasa. Kuarenta ijos i ijas, en pies en frente de la klasa repetavamoz la misma poema : "La peste, un mal qui répand la terreur, mal que le ciel dans sa furreur…"&lt;br /&gt;Esta poezia en su intensidad reprezentava la lingua Franseza i el espanto ke teniamos de la profesora.. Ma en mizmo tiempo eramos guerkitos i aziamos todo el posible para kitar a Mademoiselle Béhar loka de su meoyo. Djugavamos kon los lenyos de la soba i los echavamos en basho para azer bruido, mos arevatamos de eya para ke no mos pilishke o ke no mos trava de la oreja i mos burlavamos de eya en aziando pizmas.&lt;br /&gt;Mademoiselle Béhar kontinuo a lavorar munchos mas anyos, despues ke yo me fui al Kolej Amerikano en Estambol. En 1975, kuando bivia en Shishli, oyi ke tuvo una larga vida i estuvo en "l’asile des viellards" antes de desharmos la buena vida.&lt;br /&gt;Yo se por siguro ke munchos djudios de Estambol, se akodran de Mademoiselle Béhar. De esta mujer ke bivio kon onor i servio su komunitad i ke partajo toda su rikeza entelektual kon mi i kon munchas jenerasyones de su epoka.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5310063284590486492?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5310063284590486492/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/mamuazel.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5310063284590486492'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5310063284590486492'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/mamuazel.html' title='Mamuazel'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sj5EAmXvyEI/AAAAAAAAAQk/C543sLC9ZF8/s72-c/bert+Behar1948.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-5503550874107216968</id><published>2009-03-31T20:03:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:50:47.839-08:00</updated><title type='text'>Namer El Endevino</title><content type='html'>Namer El Endevino &lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;Avia munchas personajes djudias en la kaleja nombrada Kibleli Zade en la grande sivdad Estambol, en los anios de mil novesyientos i sinkuenta. Akel tiempo no teniamos menester de la televizyon. Las konsejas ke los parientes mos kontavan para embevesermos eran mas enteresantes de la televizyon. Asentar serka de la ventana i mirar ken pasa era bastante para enrikeser la imajinasyon de la chikez.&lt;br /&gt;Aviya uno nombrado Jak Namer, el endevino o el ichizero. Esta persona era el sentro de munchas konversasiones kuriozas en mi kaza. Namer era famozo porke topava remedio a kada mal i kada estrechura. "Si tu marido te enganya kualo azes? te vaz a ver a Musyu Namer. Si no topates un novio, ke azes ? te vas ande Musyu Namer el ichizero."&lt;br /&gt;Dizian ke Namer era muy intelijente i ke entendia sovre los mazales, porke su siyensia era bazada sovre la astrolojia… i ke no era todo bavajadas.. i ke era tan famozo ke Ataturk tomava sus konsejos sovre la situasyon de la Turkia i ke tanto le plazia los konsejos de Namer ke le dio el titolo onorario de astrolog.&lt;br /&gt;Dizian ke kuando la tant Virjini estava dezesperada por kazar se fue ande Namer, i en kuantos mezes rankontro al onkl Salamon i ke se kazo. El mismo nes afito kon Zelda ke no le plazia a dingunos. Kuando Zelda fue a ver a Namer por saver su futuro, Namer le disho: "vate a kaza , esta semana miraver de akodrar te los eshuenyos ke vas a ver. La persona ke vaz a ver en tus eshuenyos va ser la persona kon ken te vas a kazar." Zelda akeya semana vido a Menahem en suz eshuenyos , un buen konosido ke no tenia pensado de kazarlo. Grasias a Namer, Zelda entendio ke Menahem es su Mazal. I ke lo bueno de ayudo ke le izo a la Tant Sara! Es grasias a Namer ke Sara, ke tenia el mazal atado, se le achileyo el mazal i se vido suvir las eskaleras en el eshuenyo, i esto hue, justo komo Namer le disho: "si te vas a ver suvyendo las eskaleras, esto va ser el siman ke el anyudo se rompio!"&lt;br /&gt;Ke jeni era este ichizero Jak Namer, ke savio todo i ke tenia la solusyon para kada mal de korason. No solo los enamorados vijitian a Namer. Famiyas enteras vinian kon esperansa, ke Jak Namer el Echizero les iva topar una solusyon a sus problemos i les iva alivyanar las estrechuras. La famiya de mi amigito Avramento tenia unos parientes d’Anderne ke avian vinido a Estanbol para saver sovre el futuro de suz ijiko ke avia pasado una hazinura. Trusheron a Leoniko para saver si iva tener una vida larga i si iva bivir orozo. Namer despues ke avia avrido sus livros kon grande atansion, les avia dicho: "Leoniko va parvenir en la vida i va tener un buen avenir. Su vida no va ser diferente de los otros." &lt;br /&gt;Mesmo ke morava en la misma kaleja, no se poede dizir ke konosi a Namer. Solamente, me akodro una ves ke mi mama dio saludes a un ombre bien vistido i bien komilfo (comme il faut), i el se kito el chapeyo i aboko la kavesa para dizir buenos dias en la forma ke era uzada. Duspues mi mama me aviya dicho ke esta persona era Jak Namer, el famozo endevino ke bivia en muestra kaleja!&lt;br /&gt;No saviamos nada sovre la vida de Namer, solo ke era un jeni, solatario i puedeser un santo ke ayudo a munchos de mozotros i ke trusho esperansas. Anyos paso… Un dia avia un haber chiko en el kenar de una gazeta de Estambol. Namer el Endevino aviya murido en un huego en su kaza, puedeser un aksidente de una soba de gaz. Para munchos esto era un haber sin emportansa.&lt;br /&gt;Kuando yo meldi esto, estava estudiando la psikolojia sosyala en los Estados Unidos i empesi a analizar los taktikos ke Namer estava uzando para ayudar a la djente. En efekto sus taktikos son konosidos oy por los sirkolos sientifikos en la psikolojia sosyala. Namer no tenia fuersas de ichizero i no tenia dinguna fuersa supernaturala. El avlava kon la djente kon la pasensia de un psikologo i les ayudava a entender ke eran sus dezeos. Oy los psikologes sosyales dizen ke si alguno kere parvinir a algun buto, si kere este buto kon toda la alma, el buto va afitar si save komo ajisar.&lt;br /&gt;Esta filozofia es dainda moderna i akseptada en los sirkolos de oy. Es este folklor de los endevinos o ichizeros, ke se tranformo a ser las syensias de oy.&lt;br /&gt;Me plaze saver ke Ataturk lo rekonosio a Jak Namer, "el endevino o el ichizero" omo sentisto I le dio onor en akordando lo un titolo de savio. Es esi ke mozotros todos moz tranformimos a lo ke semoz oy.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-5503550874107216968?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/5503550874107216968/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/namer-el-endevino.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5503550874107216968'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/5503550874107216968'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/namer-el-endevino.html' title='Namer El Endevino'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-6447942724387515401</id><published>2009-03-31T20:02:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:48:57.907-08:00</updated><title type='text'>Prinkipo</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShrFzVGlMZI/AAAAAAAAAO8/LQEPn54-K6Q/s1600-h/prinkipcizim.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5339797793829892498" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShrFzVGlMZI/AAAAAAAAAO8/LQEPn54-K6Q/s320/prinkipcizim.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 260px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Prinkipo&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;Es a la fin de la invyernada ke los djudyos de Estambol aziyan la primera vijita del anyo a la isla de Prinkipo, kon la entansyon de tomar un poko de aver de mar fresko.&lt;br /&gt;Prinkipo syempre tuvo un atmosfer sereno i diferente de la sivdad. Esta isla era muy espesyala kon la arshitektura diferente de sus batimientos kon sus guertas.&lt;br /&gt;El paseyo empesava en el debarkader. Las zinganas, ke era posible de konoserlas kon sus vestimientas de kolor, anchas i eskuriyendo, vendian flores. Las mujeres ke saliyan del vapor, vistidas a la moda de alkavo i kon guantes blankas, las merkavan a estas flores, ke eran lo mas, buketos chikos de yasemin. &lt;br /&gt;Mi padre korriya al orno en la entrada de la isla ande las golores de los kurulakis i de los kurabyes se repandiyan en el aver. Madam Mariola, la ornera kon su prostela, saliya a resivirmos:&lt;br /&gt;"Musyu Izak, posi se kala ise?"(1)&lt;br /&gt;Una konversasyon en grego se alargava entre eyos i la gregaya del orno apuntava a mi i a mi ermana dizyendo kozas ke no entendiyamos:&lt;br /&gt;"Ti naftos? Poli omorfo.. sto pedya kala ise?"(2)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Las pogachas i los biskochos en la papelera en la bolsa de mi madre, kontinuavamos verso el Otel Splendid enturado de arvoles de mimoza. Esta vijita era tambien el primer kontakto del anyo kon la aristokrasiya de la isla.&lt;br /&gt;Splendid era un otel muy luksuozo dekorado kon pinturas klasikas, kon siyas de estera, tiestas de kada modo, i balkones mirando a la mar. Musyu Djivre, el patron de mi padre ke uzava d'envezes en vezes de kedarse en este otel en esta sezon mos resiviya kon muncha jantiyes i reveransas. Empesava la konversasion en grego, i despues kontinuavan en fransez. Kon mas hadras i baranas en abokandosen i ekskuzandosen. &lt;br /&gt;"Je vous remercie mille fois et je m’excuse parce-que la petite, elle est timide. Monsieur Djivre, et nous ne voulons pas vous déranger."(3) Estavamos aya unos kuantos puntos i davamos la fuyida para kontinuar kon el paseyo.&lt;br /&gt;La estilo de la vida grega de la isla, los muestros no eskapavan de alavarlo:&lt;br /&gt;"Los gregos de Estambol i espesyalmente akeyos de Prinkipo saven todo, tyenen muncho guste i son todos muy ermozos, de kayer las bavas. Suz kazas son dekoradas kon muncho hen, son kebares(4) i hatishinases(5). Tyenen biblos i kristales evropeos."&lt;br /&gt;En Prinkipo, la isla de los prenses egzilados de la aristokrasiya bizantina, kontinuavamos a sintirmos i mozotros los "aristokrates" del dia.&lt;br /&gt;El primo Rafael Benshuan ke era kazado kon Madam Katerina, la grega, bivia en una kaza en Prinkipo ke era komo un palasyiko kon una vista de mar maraviyoza. Esta kaza, komo munchas kazas en la isla, teniya unos tablos muy egzotikos, tiestas ermozas, espejos i kristales, i perdes de dantela sovre las puertas anchas de las tarasas. &lt;br /&gt;En la entrada de la kaza, los arvoles de agranada ,de mimoza i las ortansas eran el orgoliyo de Madame Katerina. Es estas kuryozidades ke no viyamos en muestras kazas ke me davan la empresyon ke los abitantes de la isla eran personas muy valorozas.&lt;br /&gt;Las konversasyones en la kaza de Madam Katerina se azian en grego i en fransez. Los atadijos de mis paryentes kon estos primos eran muy diferentes de akeyos kon los otros myembros de famiya. Estos atadijos eran markados de una grande admirasyon kon muncho respekto.&lt;br /&gt;A la tornada de la vijita en Prinkipo, los avladeros, mesklados kon munchos byervos i dichos en grego, kontinuavan kuaji toda la semana. Entre estos, "kathiyem bodi ya kalo"(6) era el mas popular.&lt;br /&gt;La vida aristokrata de de Prinkipo reflektava a muestras vidas, rayos de optimismo. Estos rayos kontinuavan a aklaresermos fista ke las mimozas ke aviamos eskojido, empesavan a fanarsen en los vazos.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-6447942724387515401?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/6447942724387515401/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/prinkipo.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6447942724387515401'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/6447942724387515401'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/prinkipo.html' title='Prinkipo'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShrFzVGlMZI/AAAAAAAAAO8/LQEPn54-K6Q/s72-c/prinkipcizim.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3028736214637638202</id><published>2009-03-31T20:01:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:48:44.309-08:00</updated><title type='text'>Ansi Pasavan los Diyas</title><content type='html'>Ansi Pasavan los Diyas&lt;br /&gt;Roz Kohen&lt;br /&gt;A la fin del enverano, los paseos en el bodre de la mar, ansi ke los piknikes a Yakacik o a Camlica en las montanyas altas de Estambol se terminavan. Los gazinos sovre las plajes i los sinemas avyertos de la parte asiatika de la sivdad se serravan por la invyernada. Kon esto, empesava el retorno de la kampanya a la sivdad. Las eskolas se avrian de muevo i   empesavan las yelores. &lt;br /&gt;Los invyernos, kuando no saliamos a  emplear en la Kula, mos ivamos a Pera, el sentro kultural i komersial de la sivdad. Ayi no avia solamente sinemas i teatros, ma aviya i butikas de kada forma, patiseriyas, botonyeros, sapateros, floristos, librarias kon nombres fransezez, parfumerias kon nombres gregos i samarreros kon nombres russos.&lt;br /&gt;Achakes del munchidumbre de la djentorya, kaminar en Pera era kuaji un mirakolo. Tambyen rankontravamos a munchos konosidos komo si ke teniyamos randevus.   &lt;br /&gt;En las tadradas de la fin de la semana era uzo de djugar kartas. Syempre eran los mismos ke viniyan: Moshon el shastre kon su kunyada Rebeka i su madre, Diamante kon su marido, Vivian, Pepo el bivdo ke era muy antipatik i su ija. I en vezes, los rizin kazados,  Lilo i Elvira la bashika.&lt;br /&gt;Un grupo jugava poker, i un  otro kunkam. I syempre aviya unas kuantas madamas i chikos  ke no jugavan i se asentavan a ver las espaldas. Se les dava en kantadero i komedero, patladeando  del enfasyo.   &lt;br /&gt;Por los chikos esto era una grande okazyon para observar a estas personas embevesidas en las kartas, i partisipar a las kantikas populares de akeos tyempes ke se kantavan entre el  djugo. &lt;br /&gt;Diamante era la mas allegra. I no solo saviya los byervos de estas kantikas, konosia a sus kantadores i mos dava su opinion: &lt;br /&gt;“Este kantador va ser  judyo: La boz esta de komparar a la boz de Machorro el kantor del Kal. Uno ke kanta kon tan emosyon i  tan lingua espanyola klara i ke mos ekpresa los sentimyentos tan byen kale ke seya djudyo. Ya vitesh komo Dario Moreno, el kantador famozo fransez, salyo ke es djudyo Izmirli.” &lt;br /&gt;Komo Diamante era la mas savida kantadera del grupo eya  dirijia al koro.  El numero de de los ke kantan pujava kada momento, kuando kada uno deshava las kartas i empesava a kantar. &lt;br /&gt;Kuando no topava los byervos de estas kantikas, Diamante uzava dizir: “Frega hasday ke la nochada es larga” i empesava a improvisar a estos byervos. &lt;br /&gt;"Syempre ke te pregunto / Ke kuando , komo i  dande /  Tu syempre me respondes / Kisas, kisas, kisas / Ansi pasan los diyas / I yo desesperado i tu / Tu kontestando / La lam, la lam, la lam."&lt;br /&gt;Estos eran los byervos de una de las kantikas las mas populara de akeos tyempos. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El kante era siman ke los musafires tyenen ambre i ke ya les vino enfasyo d'estar djugando, i ke se keren atabafarsen de todo lo bueno ke la balabaya iva trayer a la meza. Kuando ya mos inchivamos los papos kon las dulsurias, las borrekas i las limonadas, Diamante mos empesava a  kontar las estoryas de los  djudyos nuvorishes, ke se fueron a viyajar a la Evropa i ke les paresiya ke era posivle de  debruyarsen en avlando en djudyo.&lt;br /&gt;Empesavamos kon las rizas i las tarakas en oyendo ke kuando venian a un otel, los muestros dizian ke se yaman 'Rita i  Momo', i el muchacho de la resepsion eskrivia 'Margarita i Salamon'. Eyos dizian  ke Rita tyene 24 anyos, el muchacho entendia 48. &lt;br /&gt;I kuando se ivan a los restorantes los mas karos de Paris o de Roma, no puediendo darsen a entender i meldar la lista de komidas en fransez o en italyano, eskapavan la nochada en komiendo todo modo de komidas ke no konosian komo karapatos i guzanos, i el viaje les salia por l'anariz. &lt;br /&gt;Mos burlavamos de mozos para mozotros i 'Ansi Pasavan los Diyas,' kon las kartas, las kantikas, i las estoryas.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3028736214637638202?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3028736214637638202/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/ansi-pasavan-los-diyas.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3028736214637638202'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3028736214637638202'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/ansi-pasavan-los-diyas.html' title='Ansi Pasavan los Diyas'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-7784489492755481171</id><published>2009-03-31T20:00:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:48:12.260-08:00</updated><title type='text'>El Primo de Beyrut</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1vQBYBqXI/AAAAAAAAANE/fx4BVfkJ_ww/s1600-h/halevaresim.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322532655659592050" src="http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1vQBYBqXI/AAAAAAAAANE/fx4BVfkJ_ww/s320/halevaresim.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 219px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="font: 14.0px Georgia; line-height: 18.0px; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;El Primo de Beyrut&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 10.0px Arial; margin: 0.0px 0.0px 12.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;Roz Kohen&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Un diya ermozo en oktobre mi madre mi ermana i yo estavamoz en la kamareta chika de asentar, asiendo nada de emportante i enfasyandomos.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Ensupito oyimos la soneriya de la puerta kon una toka diferente. Ya konosiyamos las patadas i la manera ke kada uno de konosido sonava. El kapudji Memet sonava dos vezes i kon fuersa, la visina Matmuazel Bert yamava i sonava al mizmo tyempo, i mi padre uzava de chuflar antess la soneria una melodia kurta. Este chufle era suivido kon patadas prestas i livyanas.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Esta ves la manera de la soneria aparteniya sin safek a una persona etranjera. En efeto, kuando avrimos la puerta dupues ke mi madre aviya gritado "&lt;i&gt;kim o?&lt;/i&gt;" — lo ke kere dizir "&lt;i&gt;ken es&lt;/i&gt;" en turko — vimos en la entrada un ombre alto kon kara de riza. Ma mismo ke su fizyonomiya mos paresia konosida, no lo konosiemos de kara. Estava vistido muy elegante i teniya un ayre de evropeo. En esto, se adreso a mozotros en djudyo kon un aksante de fransez. Lo estuvimos mirando kon ezitasyon, el se aserko en sonriendo i mos ekspliko ke era el primo ermano de mi padre ke se avia engrandesido en Beyrut. Mi madre lo envito aryento i los dos empesaron una konversasion larga. El musafir era David Haleva, ijo de una tiya de mi padre. Se avian konosido kuando eran chikitikos, ma kada uno se avia engrandesido en un payis diferente.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;El primo David Haleva biviya kon su famiya en Beyrut i teniya una butika de fausse bijouterie. Se aviya desidado de vinir a Estanbol para topar a su primos i a su tiya Devora ke era mi vava.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Akeya tadrada kuando mi padre arivo fue una topadura formidavle entre los primos ermanos. La semana entera ke el estuvo en la sivdad de Estambol lo yevimos a David Haleva a vijitar a otros myembros de la famiya. Estas topaduras fueron muy alegres. Avlaron entre eyos i mos kontaron munchas memorias de chikes.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;El primo de Beyrut teniya tambien un otro buto emportante. El mos konto ke sus ijos keriyan azer aliya a Israel. Portanto, djente ke bivian en Lebanon i en Israel no puedian korespondersen direktamente en akeyos anyos de 1957.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;&amp;nbsp;El Konsolato israelyano de Estambol se okupava de los djudyos de Lebanon ke keriyan suvir a Israel. David Haleva i su famiya se estavan aparejando para este viyaje ke iva reunir a todos los Halevas en la Tierra Santa, kon el espero ke los mansevos ivan a arivar a la Medina en primero, i van a empesar de este modo una mueva vida kon esperansa i seguridad.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Poko duspues de esta vijita kurta de David Haleva, uno por uno en primero los mansevos pasaron de Beyrut a Estambol i kontinuaron a enstalarsen kon sus famiyas en Israel.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Duspues ke los ijos arivaron a Israel los de Haleva pudian koresponderse solamente via muestra famiya en Estambol. Kada letra de los paryentes a los ijos o de los ijos a los paryentes kadiya ser adresada a mozotros para ke metyeramos la letra en un otro envelop i mandarla a Israel o a Lebanon.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Portanto, David Haleva desho la buena vida en Lebanon i no ayego a suvir a la Medina. Sus ijos i su mujer fueron los alkavos myembros de la famiya en Lebanon ke arivaron a Israel.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Sus bizinyetos biven oy en Israel. Eyos son la kuatrena jenerasyon de la desendensia de las dos ermanas de Varna ke avian abandonado a sus kazas en la Bulgaria en el empesijo del ventyen syeklo.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Este viaje se alargo unos 60 anyos fista ke la majorita de esta famiya se arekojyo en Israel. Este anyo duspues de un medyo syeklo, tuve la alegriya de konoserlos a todos.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-7784489492755481171?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/7784489492755481171/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/el-primo-de-beyrut.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7784489492755481171'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/7784489492755481171'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/el-primo-de-beyrut.html' title='El Primo de Beyrut'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1vQBYBqXI/AAAAAAAAANE/fx4BVfkJ_ww/s72-c/halevaresim.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3508787594108458888</id><published>2009-03-31T19:58:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T08:47:59.511-08:00</updated><title type='text'>"Yo So Romano"</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1tRWDeZHI/AAAAAAAAAM8/xStzv-ZAX1A/s1600-h/rozabaruhphoto.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322530479367152754" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1tRWDeZHI/AAAAAAAAAM8/xStzv-ZAX1A/s320/rozabaruhphoto.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 320px; margin: 0 10px 10px 0; width: 239px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="font: 16.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;“Yo So Romano”&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 10.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;Roz Kohen&amp;nbsp;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 12.0px; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Haskeuy, Estambol 1909. Baruh Romano, mansevo en sus 35 anios, demando la mano de Roza Levi. Roza era la mas chika i la mas ermoza ijika de su famiya.Tenia 23 anios, ma, para kazarse, kalia ke asperara ke sus grandes ermanas se kazen en primero. Akel tiempo los dos se fuyeron a Anvers, para kazarsen. Tengo la fotografia del kazamiento: Baruh esta bashiko i flako, kon un mustacho i kaveyos grizos, unos ojos muy pretos. Roza tiene un ayre kompletamente inosente i muy dulse. Es de esta unyon ke tuvo en Anvers, la Beljika, ke nasyo mi madre Ester.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Baruh peno muncho para reushir en su lavoro, entantanto ke djoyero. Portanto, no pudo… Roza peno a adaptarse a esta vida mueva en tierras ajenas. De sus eskarinyo, los dos kantavan kantikas turkas en las nochadas. A los vizindados ke no konosiyan ke estas eran kantikas klasikas turkas, les paresia ke los dos se estavan peleyando i yorando. No pudieron areyevar este egzilo i kuando sus ija Esterika, tenia ocho mezes tornaron a Estambol.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;En Estambol, moraron en la Kula, ande munchos djudios bivian. Baruh se izo korredor de kazas i asigun me kontava mi madre, de envez en kuando ayudava a un negosyente de papel.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Tuvieron uno ijo en 1920. Este bebe ermozo, kon buklas i ojos pretos dulses, murio de tifo kuando loke tenia dos anios. Ester, ke iva ser mi madre, tenia dodje anios en akeyo tiempo. Eya surbivyo el tifo.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;A sigun lo ke oyi de mi madre, Baruh era un padre muy karensyozo, ke kontava konsejikas i paresia syempre yeno de esperansas. El peno muy duro para mantener su famiya. Mismo ke no fue nunka riko, era muy amablo por su ija i su mujer.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Baruh yamava a Esterika "&lt;i&gt;hanuma del padre&lt;/i&gt;", i a su mujer Roza, "&lt;i&gt;Zimbulika&lt;/i&gt;." Murio en 1938, unos kuantos mezes antes de Ataturk. Roza, kedo bivda a 52 anyos. La kara no le aviya riyida del dia de la muerte de su ijo Moris. Kuando kedo bivda, perdio enteramente su esperansa. Vistida de pretos, yorava a kada okazyon. Esto era toda su vida. En estos anios avia gerras mondialas, grandes trokamientos en las politikas de los imperios… i la vida era muy dura. Mi madre kontava ke eya yorava por los dos padres ke pedrio al mizmo tiempo: por Baruh i por Ataturk.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Deke me akodri del papu ke murio munchos anios antes ke yo nasi, ensupito… agora? La semana passada tuve una korespondensia en el Internet, ande fue avizado de una persona nombrada Vitali Romano, i demandando me si teniya kon el un atadijo de familya.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Me fue kontado ke Vitali era el ijo de una tiya grande ke se aviya kazada kon uno de los Romanos. Toda su vida, bivio en Kuzgundjuk, un kazal en la parte asiatiko del Bosfor i ande moravan en el tiempo munchos djudyos. Vitali no se aviya kazado. El peno i lazdro toda su vida para tener kargo de su madre, Sara, ke avia kedada bivda. Era una alma sin pekado, ma ke no fue apresiado por sus serkanos. No tenia muncha enstruksyon, portante saviya avlar en Fransez. Era bonatche, naivo, un poko averguensozo i no le plazia dar enfasyo a la djente. Eyos eran muy proves. Kontavan los groshijikos. "&lt;i&gt;Este kezo para este pan&lt;/i&gt;", komo uzavamos a dizir. Vitali lavoro toda su vida en diferentes echos i kuando aviya echo, lavorava en el Reji(*).&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Un diya aviya desbrochada una grande diskusyon entre Vitali i syertos de sus primos, ke tenian una situasyon ekonomika mas boena. Vitali ke avia kedado sin parnasa, desidio de merkarse un azno para kargarlo kon tenekes de agua buena i vender la en Kuzgundjuk. Su demanda de ayudo para pueder merkarse este azno, aviya provokada una diskusyon muy fuerte. Todos estos serkanos se enkasharon en este pleto… i se izieron a la una, burlandosen kon inyervo de Vitali: "&lt;i&gt;azno es ke se kere merkar i para kualo se kere… Sakalik(**) es ke va azer?… Dande par ande le vamos merkar lo un azno. Este es kapache de mirar a un azno?…&lt;/i&gt;" i… Vitali no pudo merkarse el azno.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Despues ke su kerida mama avia murido, sus alkavos anios, Vitali los paso en soledad i amargura, sin ke tuvo el odasio de aserkarse mas ala djente. Un dia oyimos ke i Vitali Romano se aviya murido, nada ansina, ensupito… Puede ser, deshando detras de el un remorso nunka avuado. Akeyo, de aver djuzgado ke le era demaziya de ser patron mizmo de un azno.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Despues de esta korespondensya empesi a pensar a Vitali, el kayadiko ke keria trokar su mazal! En mizmo tiempo, ensupito, tuve un presentimiento ke Vitali tenia una koza komuna kon Baruh Romano, mi papu ke ni a el lo konosi. Puede ser ke Baruh, sus ermanos kon sus kreaturas eran un poko differentes de los djudios Sefaradis de la Turkia? En ke manera ser "&lt;i&gt;Romanos&lt;/i&gt;", les aviya enfluensado? Estos dos Romanos, Baruh i Vitali, tuvieron la misma kualitad de ser respektuozos, sin muncha otoritad, sin profesyones i al kontrario del uzo, no eran negosyantes de alma.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Demandi por la Internet, enformasyones sovre la familya Romano. Mi prima Viki, ke se engrandesyo en Kuzgundjuk i ke es la inyeta del ermano de Baruh Romano, me konto ke Baruh Romano tenia munchos ermanos i uno de estos era el padre de Vitali Romano.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Me akodri de mi madre, Ester Kohen, nasida Romano, ke uzava dizir kon orgolio "&lt;i&gt;yo so Romano!&lt;/i&gt;". Esto lo diziya para ekspresar su guerkedad i su kapachitad. Por egzemplo si se aviya echo de la kansada para ke le den lugar en el otobus i si aviya reushida. Un dia moz fuimos al banyo turko en Kasimpasha. Estava yeno de mujeres i kalia partajar la kurna kon otras. Mi madre pensava ke no es bueno de partajar la kurna i ke kada una enkasha su tas en la mizma agua. Una manseva turka se aserko de la pila i demando si puede partajar la kurna. Mi madre kon grande jantiyes respondio: "&lt;i&gt;siguro kon plazer grande, solo te dizere ke tuvimos sarna i agora ya estamos buenas i mos vinimos a lavarmos&lt;/i&gt;." Kuando la mansevika oyo esto, dyo pishin la fuyida.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Portanto, esta atitud de mi mama era en kontrasto kon la modestia de mi papu i de su sovrino. Despues ke me ambezi ke la alkunya Romano, apartiene a una linya de djudios ke bivian en el imperio de Bizans, munchos siglos antes ke los Sefaradim aviyan ayegado a la tierra Otomana en 1492. Pensi ke esto puediya ser una eksplikasyon de este paradokso.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Estas komunitades, konosidas entanto ke Romaniotes, fueron kon el tiempo absorbadas en las komunitades de avla Kastiliano, abandonando ansi, sus linguas, sus tradisiones i sus liturjika. La modestia de estos Romanos de mi familya prezentava puede ser la sumision a este ordeno muevo ke les fue empozado. De otra parte, la afirmitad de mi madre era puede ser la ekspresyon de la amargura i del revolto guadrados kontra esta sumision i del dezeo de sintirsen ke ainda eran "&lt;i&gt;Romanos&lt;/i&gt;." Estos eran las dos fachas de un mizmo medalyon.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Oy, el aniversario de mi nasimyento, me esto akodrando de esto todo. Los dos Romanos ke nunka konosi, mi papu Baruh i su sovrino Vitali, oy me rankontran para dar me una vijita kurta i dizir me "&lt;i&gt;anyos buenos&lt;/i&gt;", para akodrar me ke "&lt;i&gt;semos Romanos.&lt;/i&gt;" Baruh no reusho en komersio, ni Vitali nunka se izo patron de un azno. Portanto, aki esta la prova ke eyos toparon el kamino de muestos korasones, en el muevo Mundo, en el muevo Millenio i alkansaron a la epoka del Internet.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;St. Louis, Mayo 2000&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 12.0px Arial; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px; text-align: right;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3508787594108458888?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3508787594108458888/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/yo-so-romano.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3508787594108458888'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3508787594108458888'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/yo-so-romano.html' title='&quot;Yo So Romano&quot;'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1tRWDeZHI/AAAAAAAAAM8/xStzv-ZAX1A/s72-c/rozabaruhphoto.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-3877928352836576797</id><published>2009-03-31T08:14:00.000-07:00</published><updated>2011-11-25T09:01:29.574-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djoha'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Estambol'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Istanbul'/><title type='text'>Mi Madre i la Estoria De Djoha</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShlxRCBqs2I/AAAAAAAAAOU/vnYQzfOswvw/s1600-h/lentejakucuknet.jpg"&gt;&lt;img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5339423370640012130" src="http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShlxRCBqs2I/AAAAAAAAAOU/vnYQzfOswvw/s320/lentejakucuknet.jpg" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 306px; margin: 0 10px 10px 0; width: 320px;" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="font: 14.0px Georgia; line-height: 18.0px; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;"&gt;&lt;b&gt;Mi Madre I La Estoria De Djoha&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 10.0px Arial; margin: 0.0px 0.0px 12.0px 0.0px;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;Roz Kohen&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Estos son mis rekuedros sovre la estoria de Djoha ke mi madre, Ester Romano Kohen, me kontava kuando era chika. Tenia apenas 4-5 anios kuando biviamos serka de la Kula en Estambol. Kadal dia era la mezma konseja i me akodro de la lenteja ke me dava a komer kon kuchara en la boka. Me parese ke las madres i los padres djudios d'altiempo eran muy karinsiosos i ke eyos bivieron solo por sus kreaturas. Esta impresion me la desharon komo un regalo sakro. Portanto, no se ke karar la pude pasar la a mis ijas. Esta eskrita, la dediko a mi madre, ke nasio en Anvers en 1910 i murio en Londra en 1995. Su vida, la avia empesado en la Evropa i la eskapo en la Evropa. Ma, la bivyo en Estambol.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Aviya un rey muy malo i muy kaprisiozo. Un dia, se alevanto de la siedra i disho: "&lt;i&gt;Yo kero saver kualo es la mijor komida del mundo. Ken meda la mijor repuesta le va dar de todo lo bueno, ma si la repuesta no me plaze lo va echarlo al zindan.&lt;/i&gt;" Kada uno se estava espantando, sin saver kualo azer. Yamo a Zevulun, Zevulun disho: "&lt;i&gt;La mijor komida es avaz sekas kon aroz.&lt;/i&gt;" "&lt;i&gt;Echa lo al zindan,&lt;/i&gt;" grito el rey. Duspues vino Salamon: "&lt;i&gt;La mijor komida es prasa kon koftes.&lt;/i&gt;" "&lt;i&gt;Al zindan,&lt;/i&gt;" dyo orden el rey. Vino Menahem: "&lt;i&gt;La mijor komida es el peshkado de gaya.&lt;/i&gt;" "&lt;i&gt;Al zindan,&lt;/i&gt;" grito el rey. Otros respondieron: "&lt;i&gt;Kalavasucho, borrekas, albondigas, guevos haminados…&lt;/i&gt;" i todos fueron mandados al zindan.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;A la fin vino el torno de Djoha. El ya estava muerto del sar i antes de pareser delantre del rey, fue a ver a su padre prove ke era un kimurdji. Le demando: "&lt;i&gt;Papa ke va azer? Si no supe la repuesta, el rey me va echar me al zindan.&lt;/i&gt;" El padre de Djoha le disho: "&lt;i&gt;Ijo, la mijor komida del mundo es el ambre. Si sos arto nada no te plaze, ma si tienes ambre, mismo el pan seko tiene savor.&lt;/i&gt;"&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Ansi, Djoha se fue al rey i le dio la repuesta. Al rey tanto le plazio esto ke los tomo a Djoha i a su padre al saray i les dio todas las rikezas fista la fin de sus vida.&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Kada ves ke el rey demandava: "&lt;i&gt;Yo kero saver kualo es la mijor komida del mundo,&lt;/i&gt;" mi madre enkashava a mi boka la kuchara en dando la repuesta del dezmalado ke ivan a echar al zindan. Esta konseja se alargava o se akurtava asigun la kuantidad del komer ke avia kedada en mi plato, i ami me paresia ke nunka se va eskapar.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="font: 11.0px Arial; line-height: 16.0px; margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify;"&gt;Siempre vinia a la fin kon el pedaso dalkavo, la repuesta del &lt;b&gt;Djoha&lt;/b&gt;… i me kontava despues la fin oroza en alimpiyando me los mushos.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial; font-size: 11px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-3877928352836576797?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/3877928352836576797/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/mi-madre-i-la-estoria-de-djoha.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3877928352836576797'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/3877928352836576797'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/mi-madre-i-la-estoria-de-djoha.html' title='Mi Madre i la Estoria De Djoha'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/ShlxRCBqs2I/AAAAAAAAAOU/vnYQzfOswvw/s72-c/lentejakucuknet.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5272276890152049669.post-169769214926931213</id><published>2009-03-31T07:58:00.000-07:00</published><updated>2011-04-12T18:04:27.777-07:00</updated><title type='text'>It all started with Djamila</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1lQrZRd4I/AAAAAAAAAMs/3Jw8AnoC-Ss/s1600-h/ROZ1.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 279px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1lQrZRd4I/AAAAAAAAAMs/3Jw8AnoC-Ss/s320/ROZ1.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322521671822833538" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p style="margin: 30.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 18.0px; font: 14.0px Georgia"&gt;&lt;b&gt;Djamila A Media Luz&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="margin: 0.0px 0.0px 12.0px 0.0px; font: 10.0px Arial"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;Roz Kohen&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify; line-height: 16.0px; font: 11.0px Arial"&gt;Me engrandesi en Estambol. Agora bivo en los Estados Unidos. Portanto, las personajes las mas enteresantes ke me akodro son la djente ke konosi en mi chikes. &lt;/p&gt; &lt;p style="margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify; line-height: 16.0px; font: 11.0px Arial"&gt;Djamila, "&lt;i&gt;la femme de ménage&lt;/i&gt;" o komo mi madre dizia en Djudio, "&lt;i&gt;la mosa&lt;/i&gt;", me tiene deshado una dulse empresyon markada de amargura, ke se arebive kada ves ke siento Julio Iglesias kantar "&lt;i&gt;i todo a media luz&lt;/i&gt;."&lt;/p&gt; &lt;p style="margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify; line-height: 16.0px; font: 11.0px Arial"&gt;En los anios de 1950-55 biviamos en un chiko apartamento en Shishane, serka de la Kula en Estambol. Eramos enturados de vizinos i amigos djudios i muslumanos. Las famiyas djudias, mezmo si no eran rikas, empleavan mosaz para alimpiar las kazas. Las mas parte de estas mosaz eran mujeres mansevas i proves muslumanes ke vinian del kazal. Ma, mosotros teniamos una ke era Djudia: &lt;i&gt;Djamila&lt;/i&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p style="margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify; line-height: 16.0px; font: 11.0px Arial"&gt;Kuando yo tenia &lt;b&gt;sinko-sesh&lt;/b&gt; anios, ami me paresia ke Djamila tenia ochenta! Oy penso ke puede ser Djamila tenia kuarenta o sinkuenta anios. Eya paresia muy vieja, porke tenia kaveyoz grizos, boka sin dientes, era flaka i paresiya hazina. Djamila lavorava muy presto i era konosida por toda la kehila djudia, porke era muy onesta i no rovava de las kazas. La sola ansya ke tenia era el borrachon de marido i por demaziya un ijo haragan a su kargo.&lt;/p&gt; &lt;p style="margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify; line-height: 16.0px; font: 11.0px Arial"&gt;Djamila tenia la kara de una brusha, kon la eskova en la mano, la nariz kroshe kon una barruga en la punta, los kaveyos grizos mal penyados i la figura flaka, un sigaro apegado i enkolgando de su musho, i un fishu atado sovre la kavesa, las kalsas godras kayendos sovre sus pachas flakas, un fostan aremendado i charukas ke las arastava en korriendo. Ma kuando avriya la boka, Djamila era el maz dulse personaje ke tengo konosido. Me akodro ke refuzava de asentar a komer kon mozotros, i dizia: "&lt;i&gt;dande se vido ke la mosa se va asentar al pranso kon los panyos&lt;/i&gt;." Para mi madre, ke era de una jenerasyon mas moderna i manseva de Djamila la viejizika, estas ideas de maltratar los mosoz kon arebasho, no eran mas popularas. Djamila lavoro en estas kondisyones toda su vida i un dia oyimos ke moz desho la buena vida.&lt;/p&gt; &lt;p style="margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify; line-height: 16.0px; font: 11.0px Arial"&gt;Oy me akodro de Djamila porke kuando aziya su lavoro de alimpiar las kazas de la djente kon grande entusiasmo, kantava esta kantika kon una boz ronka de los sigaros ke fumava: "&lt;i&gt;i todo a media luz, a media luz los dos, a media luz los bezos, a media luz los dos…&lt;/i&gt;" Yo me olvidava del marido borrachon i me imajinava de Djamila la dulse, vieja brusha, kon su boka sin dientes, baylando en los brasos de un mansevo alto i ermozo ke la tratava kon respekto, i los dos se bolavan baylando kon allegria, "&lt;i&gt;i todo a media luz&lt;/i&gt;."&lt;/p&gt; &lt;p style="margin: 3.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify; line-height: 16.0px; font: 11.0px Arial"&gt;No se si esta kantika la sustenio a Djamila en su vida dura para olvidar sus estrechuraz de kada dia, ma kada ves ke yo la oygo me akodro de Djamila, penso a sus suenyos i la kantika me traye este rekodro de la chikes i me allegro por unos kuantos puntos.&lt;/p&gt; &lt;p style="margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 18.0px; font: 14.0px Georgia"&gt;&lt;b&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5272276890152049669-169769214926931213?l=judeo-spanishmemoires.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/feeds/169769214926931213/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/it-all-started-with-djamila.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/169769214926931213'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5272276890152049669/posts/default/169769214926931213'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://judeo-spanishmemoires.blogspot.com/2009/03/it-all-started-with-djamila.html' title='It all started with Djamila'/><author><name>Roz Kohen</name><uri>http://www.blogger.com/profile/10339150206679456563</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/TRgd87xs6WI/AAAAAAAAAkY/JAMntl7gZ7w/S220/profile2011.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5FI102EdnG0/Sd1lQrZRd4I/AAAAAAAAAMs/3Jw8AnoC-Ss/s72-c/ROZ1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
